Syftet med denna kandidatuppsats är att undersöka på hur sjukvårdare anställda vid Landstinget i Östergötland ser på den patientcentrerade vården, särskilt fokus kommer då läggas på patientens medverkan in sin egen vård och hur patientsäkerhet påverkas. För att uppnå detta syfte intervjuades vårdpersonal på Linköpings universitetssjukhus. Dessa intervjuer transkriberades sedan innan de kodades och analyserades enligt Grounded Theory. I resultat hittades fyra centrala teman; patientens behov, informera och ta del, säkerhet, och övervinna hinder. Det framgick också i resultatet att sjukvårdarna ansåg att kommunikation är en viktig variabel inom den patientcentrerade vården. I denna uppsats diskuteras även huruvida patienterna kan ses som viktiga barriärer mot vårdmisstag och felbehandling.

Talförmågan kan påverkas av många olika sjukdomar och tillstånd, vilket innebär att arbetsterapeuter kan möta personer med nedsatt förmåga att kommunicera genom tal i många olika verksamheter. Syftet med studien är att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av klientcentrering i arbetet med vuxna med omfattande svårigheter med talad kommunikation. Metoden som användes var kvalitativ. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med tio arbetsterapeuter och analyserades med analysmetoden kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att arbetsterapeuterna anpassar sin kommunikation för att främja klientens delaktighet i utredningen samt att klientens nätverk har en betydande roll i utredning och implementering av klientcentrerade åtgärder. Nätverket kan både ha en möjliggörande och en hindrande funktion med tanke på klientcentreringen. Resultatet visar även att arbetsterapeuternas kompetens att bemöta personer med kommunikationssvårigheter till stor del utvecklas efter avslutad grundutbildning. Slutsatsen är att arbetsterapeuterna upplever en del utmaningar i det klientcentrerade arbetet med personer med omfattande kommunikationssvårigheter. Utmaningar i delaktiggörandet av klienterna kan delvis underlättas genom anpassad kommunikation. Trots anpassningarna får nätverket ofta en central roll i arbetsterapiprocessen och det klientcentrerade arbetet med personer med omfattande kommunikationssvårigheter karaktäriseras av en balansgång mellan klient och nätverk. Kompetensen att bemöta denna klientgrupp behöver kompletteras efter grundutbildningen.

Ahlqvist, P & Fondelius, F. Dialysmiljö på patientens villkor. En enkätundersökning. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och samhäl-le. Utbildningsområde omvårdnad 2009.Att vara dialyspatient innebär att patienten är beroende av en livsuppehållande och tidskrävande behandling. Patienterna lär sig leva med de krav som förväntas av dem och genom att vara delaktiga i sin vård kan de se sig som betydelsefulla och autono-ma. Syftet var att beskriva hemodialyspatienternas erfarenheter av att kunna påverka specifika önskemål i samband med dialysbehandling. Datainsamling skedde genom ett semistrukturerat frågeformulär bland 30 dialyspatienter på en hemodialysavdel-ning. Studien hade en kvantitativ ansats. Resultatet visade att dialyspatienterna var nöjda/mycket nöjda med sina dialysdagar och tider utan att ställa egna krav. Patien-terna ville ha fasta scheman för sina dialyser och att livet i övrigt anpassades efter dessa tider. Deras coping ledde till att de kände en trygghet med fasta dialystider. Flera patienter angav önskemål om att dialyseras på enkelrum. / Ahlqvist, P & Fondelius, F. Dialysis on the patients´own terms. A questionnaire. De-gree project, 15 Credit Points. Malmö University: Health and Society, Department of nursing, 2009.To be a dialysis patient means to be dependent on a life-sustaining and time-consuming treatment. The patients learn to live with the restrictions which are placed on them. By being more involved in their care they could experience the satisfaction of becoming more independent. The aim of the study was to describe haemodialysis patients’ experiences of being able to influence specific aspects of the dialysis treat-ment. A quantitative study using data obtained from a semi-structured questionnaire that was distributed among 30 dialysis patients at a haemodialysis unit was per-formed. The results showed that the dialysis patients were satisfied/very satisfied with their dialysis days and schedules and did not wish to make any changes. Patients seemed to prefer a fixed schedule which they can plan their lives around. Such a schedule provides them with a feeling of security, developed by their coping. Several patients requested to have their dialysis treatments in a single-room.

<p><strong>Syfte: </strong>Syftet har varit att beskriva hur patienter uppfattar begreppet egenvård samt deras uppfattningar gällande information om egenvård.</p><p><strong>Metod: </strong>Empirisk studie med kvalitativ design. Strategiskt urval av åtta patienter som genomgått stamcellstransplantation. Datainsamling skedde genom semistrukturerade intervjuer.</p><p><strong>Resultat: </strong>Patienter uppfattar att egenvård är att ta hand om sig så att den egna fysiska samt psykiska hälsan främjas, utan inblandning av sjukvården. De flesta patienter uppfattade att informationen om egenvård hade varit tillfredsställande. Dock förekom svårigheter med att koppla ihop begreppet egenvård med den information som givits om egenvårdande åtgärder. Ett fåtal av informanterna ansåg att informationen om egenvård hade varit av bristande kvalitet. Informanter upplevde svårigheter med att tillgodogöra sig informationen om egenvård. Kontinuerlig och upprepad information upplevdes som positivt. Personalens tillgänglighet samt möjlighet att ta sig tid värderades högt. Majoriteten av de intervjuade saknade ingen information om egenvård men däremot en förklaring av vad själva begreppet egenvård betyder.</p><p><strong>Slutsats:</strong> På hematologkliniken används inte begreppet egenvård när information om egenvård ges till patienter. Därmed finns det ett behov av att definiera och tydliggöra vad begreppet egenvård innebär. Patienter värderar personalens tillgänglighet samt förmåga att ge individanpassad och upprepad information högt, eftersom det ökar förmågan att tillgodogöra sig informationen om egenvård.</p> / <p><strong>Aim:</strong> The aim was to describe how patients perceive the concept of self-care and their perceptions concerning self-care information. <strong> </strong></p><p><strong>Method:</strong> Empirical study of qualitative design. Eight patients undergoing stem cell transplantation was strategically selected.  Semi-structured interviews were used. <strong></strong></p><p><strong>Results: </strong>Patients perceive that self-care is to take care of oneself in order to promote physical and mental health, without involvement of health care. Most patients felt that the need of self-care information had been content. Patients had difficulties in linking the concept of self-care with the information that had been given about self-care interventions. A few informants felt that the self-care information had been unsatisfactory. Informants experienced difficulties in assimilating the information. Continuous and repeated information was appreciated. The staff´s availability and  willingness to take time for the patient were valued highly. The majority of the interviewees did not lack any self-care information but were in need of an explanation of what the concept of self-care means.</p><p><strong>Conclusion:</strong> The term self-care is not used when information about self-care is given. The concept of self-care needs to be defined. Staff availability and the ability to provide personalized and repeated information is appreciated, because it increases the ability to assimilate information about self-care.</p><p><strong></strong></p>

Syfte: Syftet var att undersöka patienternas tillfredsställelse med den information de erhåller under inneliggande vård på en allmänmedicinsk vårdavdelning på ett mindre sjukhus i Mellansverige. Vidare var syftet att undersöka om patienterna ansåg sig vara delaktiga i beslut kring behandlingar, undersökningar och omvårdnad. Metod: Kvantitativ deskriptiv enkätstudie. 32 patienter deltog i studien. Datainsamlingen pågick under tio veckor och data analyserades med hjälp av deskriptiv och icke-parametrisk statistik. Resultat: Majoriteten av deltagarna uppfattade att de helt eller delvis fått tillräcklig information gällande sitt sjukdomstillstånd, aktuella behandlingar och undersökningar samt den omvårdnad som utförts av vårdpersonal. Män uppfattade i större utsträckning än kvinnor att informationen hade varit tillräcklig. De flesta patienterna upplevde sig ha fått tid för frågor. Det fanns ett signifikant samband mellan deltagarnas upplevelse av att ha fått tid för frågor och uppfattningen av att ha fått tillräcklig information. De flesta patienterna upplevde att de fått vara delaktiga i beslut under vårdtiden och önskade ej vara mer delaktiga. Patienterna kände förtroende för vårdpersonalen. Slutsats: De flesta patienterna uppfattade sig välinformerade angående sjukdomstillstånd, behandlingar/undersökningar samt utförd omvårdnad. Män uppfattade sig överlag mer välinformerade än kvinnor. De flesta upplevde sig vara delaktiga i beslut som fattades under vårdtiden samt kände förtroende för vårdpersonalen. / Aim: The aim of this study was to investigate in-patients’ satisfaction with given information at a internal medicine ward in a small hospital in Sweden. The aim was also to investigate whether the patients considered themselves being part of decisions about treatments, examinations and nursing care. Method: Quantitative descriptive survey study. 32 patients participated. Data collection lasted for ten weeks and data was analyzed with descriptive and non-parametric statistics. Result: The majority of the patients considered themselves totally or partly informed about their disease, treatments, examinations and nursing care. Men perceived themselves more well-informed then women. Most participants experienced that they were given enough time for questions. There was a significant correlation between the patients’ experience of time for questions and their experience of being well-informed. Most patients experienced themselves participating in decisions during their hospital stay and didn’t wish to participate more. The patients had confidence in the nursing staff. Conclusion: Most patients experienced themselves to be well-informed about their disease, treatments/examinations and nursing care. Men found themselves to be more well-informed then women. Most patients felt that they were participating in decisions and trusted the health-personnel.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Patientcentrerad vård innebär att varje patient ses som en individ istället för en diagnos och fokuserar på dennes resurser istället för behov samt att patienten ska vara delaktig i vårdprocessen. RCC - Regionalt cancercentrum verkar för att förbättra och stärka patienternas inflytande och ställning inom cancervården genom patientrepresentation i patientråd och vårdprogramgrupper där patientens upplevelser, kunskap och åsikter kring cancervården tas till vara på. Enligt tidigare forskning inom området är kunskapen allt för begränsad för att kunna kartlägga betydelsen. Syfte: Studien syftar till att ur ett patientperspektiv undersöka patientrepresentanternas upplevelser och åsikter om deras arbete i vårdprogramgrupperna och patientrådet i Uppsala Örebro-regionen. Metod: Åtta patientrepresentanter från RCC:s vårdprogramgrupper och patientråd intervjuades enligt en semi-konstrukturerad intervjuguide. Därefter gjordes en innehållsanalys enligt Lundman och Hällgren-Graneheim. Resultat: Ur intervjuerna erhölls två kategorier; patientföreträde och erfarenheter av vården. Ur dessa identifierades sex subkategorier. Patientrepresentanterna var överlag nöjda med det bemötande de fått inom såväl inom vårdprogramgrupperna och patientrådet. Samtliga var positiva till sitt arbete dock fanns en osäkerhet huruvida de påverkade och medverkande till en förändring av vården eller om deras roll enbart hade funktion som alibi. Forskningen inom området är sparsam och det finns svårigheter att mäta resultaten av patientmedverkan. Slutsats: Enligt studien upplever patientrepresentanterna sin roll, sitt arbete och bemötande från professionen som positivt dock fanns en osäkerhet om hur stor inverkan på vården de hade. För att slutsatsen av studien ska kunna generaliseras krävs dock en större studie som omfattar samtliga patientrepresentanter inom RCC. / Background: Patient-centered care means that each patient is seen as an individual rather than a diagnosis and focus on the patient's resources instead of needs, and should be involved in the care process. RCC - Regional cancer center works to enhance patient empowerment and status in cancer care by patient representation in patient council care programs and groups, in which the patient´s experiences, knowledge and opinions about cancer care is being utilized. According to previous research, there is currently not enough evidence to identify the importance of patient involvement in health care. Aim: The study aimed to explore patient representatives' experiences and opinions of their work in care programs and patient council of Uppsala Örebro region from a patient perspective. Method: Eight patient representatives of the RCC's program of care groups and patient council were interviewed according to a semi-constructed interview guide. A content analysis by Lundman and Hällgren-Graneheim was used. Results: From the interviews two categories were obtained; patient representation and experience of care. From these categories six subcategories were identified. The informants were generally satisfied with their treatment. All respondents were positive about their work, however, there is uncertainty whether their work lead to changes in the health care. Conclusion: The finding of this study, suggests that patients' representatives perceive their role, work and attitude as positive. For the results of the study to be able to generalize, a larger study that includes all patient representatives in RCC is required

Syfte: Syftet har varit att beskriva hur patienter uppfattar begreppet egenvård samt deras uppfattningar gällande information om egenvård. Metod: Empirisk studie med kvalitativ design. Strategiskt urval av åtta patienter som genomgått stamcellstransplantation. Datainsamling skedde genom semistrukturerade intervjuer. Resultat: Patienter uppfattar att egenvård är att ta hand om sig så att den egna fysiska samt psykiska hälsan främjas, utan inblandning av sjukvården. De flesta patienter uppfattade att informationen om egenvård hade varit tillfredsställande. Dock förekom svårigheter med att koppla ihop begreppet egenvård med den information som givits om egenvårdande åtgärder. Ett fåtal av informanterna ansåg att informationen om egenvård hade varit av bristande kvalitet. Informanter upplevde svårigheter med att tillgodogöra sig informationen om egenvård. Kontinuerlig och upprepad information upplevdes som positivt. Personalens tillgänglighet samt möjlighet att ta sig tid värderades högt. Majoriteten av de intervjuade saknade ingen information om egenvård men däremot en förklaring av vad själva begreppet egenvård betyder. Slutsats: På hematologkliniken används inte begreppet egenvård när information om egenvård ges till patienter. Därmed finns det ett behov av att definiera och tydliggöra vad begreppet egenvård innebär. Patienter värderar personalens tillgänglighet samt förmåga att ge individanpassad och upprepad information högt, eftersom det ökar förmågan att tillgodogöra sig informationen om egenvård. / Aim: The aim was to describe how patients perceive the concept of self-care and their perceptions concerning self-care information.   Method: Empirical study of qualitative design. Eight patients undergoing stem cell transplantation was strategically selected.  Semi-structured interviews were used. Results: Patients perceive that self-care is to take care of oneself in order to promote physical and mental health, without involvement of health care. Most patients felt that the need of self-care information had been content. Patients had difficulties in linking the concept of self-care with the information that had been given about self-care interventions. A few informants felt that the self-care information had been unsatisfactory. Informants experienced difficulties in assimilating the information. Continuous and repeated information was appreciated. The staff´s availability and  willingness to take time for the patient were valued highly. The majority of the interviewees did not lack any self-care information but were in need of an explanation of what the concept of self-care means. Conclusion: The term self-care is not used when information about self-care is given. The concept of self-care needs to be defined. Staff availability and the ability to provide personalized and repeated information is appreciated, because it increases the ability to assimilate information about self-care.

Sammanfattning Bakgrund: Skolsköterskan ska arbeta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande. Detta görs till stor del genom att samtala med elever om mående och hur hälsa kan förbättras och sjukdom förebyggas. Studier visar att skolsköterskan ofta styr hälsosamtalet vilket försvårar elevens interaktion och skolsköterskans personcentrerade förhållningssätt utmanas.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva skolsköterskans erfarenheter av att genomföra hälsosamtal med grundskoleelever utifrån ett personcentrerat perspektiv.  Metod: En kvalitativ intervjustudie med deduktiv ansats tillämpades, utgångspunkt var den personcentrerade modellen. Genom ändamålsenligt urval intervjuades 13 kvinnliga skolsköterskor via digital plattform. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys på manifest nivå.  Resultat: Resultatet presenterades i tre kategorier: Partnerskap vid hälsosamtal i skolan, elevens berättelse om sin hälsa och skolsköterskans dokumentation. Skolsköterskan behövde skapa förutsättningar för att elevens berättelse skulle framträda och vara en aktiv lyssnare som bjöd in eleven till delaktighet i partnerskapet. Det var viktigt med ett bra bemötande där samtalet skedde på elevens villkor. Dokumentationen skulle genomsyras av elevens berättelse som dokumenterades med hänsyn och med elevens delaktighet.  Slutsats: Studien ökade förståelsen för vilka förhållningsätt, egenskaper och förutsättningar som främjade skolsköterskans personcentrerade arbete vid hälsosamtal. Om ett personcentrerat förhållningssätt eftersträvades kunde elevens förtroende vinnas. Skolsköterskan kunde då lättare hjälpa eleven att förbättra sin hälsostatus och guida eleven till en hälsosam livsstil. / Summary Background:  The school nurse shall work on health promotion and disease prevention. This is  mainly done by talking to pupils about well-being and how health can be improved and disease prevented. Studies show that the school nurse often controls the health dialouges, which makes it difficult for the pupils to interact and the person-centered perspective challenged. Aim: The aim of the study was to describe school nurses’ experiences of conducting health dialogues with primary school pupils from a person-centered perspective.  Method: A qualitative interview study with a deductive reasoning was applied, based on the person-centered model. Through purposive sampling, 13 female school nurses’ were interviewed by video conferencing. Data was analyzed with qualitative content analysis at a manifest level. Results: The results were presented in three categories: Partnership in school health dialouges, pupil narratives about thier health and school nurses’ documentation. The school nurse needed to establish conditions for the pupil's story to emerge and be an active listener who invited the pupil to participate in the partnership. It was important to have a good reception, where the conversation took place on the pupil's terms. The documentation would be permeated with the pupil's narrative, which was documented with consideration and participation. Conclusion: The study increased the understanding of which approach, characteristics and conditions that promoted the school nurse's person-centered work when she implemented health dialogues. If a person-centered approach is sought, the pupil's trust can be gained. The school nurse could then more easily help the pupil improve their health status and guide the pupil to a healthy lifestyle.

Bakgrund   Det senaste decenniet har internetbaserade patientportaler som erbjuder patienter möjlighet att gå in och läsa sina journalanteckningar implementerats i många länder. Den ökade tillgången har bidragit till att fler patienter läser sina journalanteckningar och det är därför relevant att undersöka patienters erfarenheter av detta.  Syfte  Syftet var att belysa vuxna patienters erfarenheter av att läsa sina journalanteckningar efter kontakt med hälso- och sjukvård.  Metod  Studien som genomfördes var en icke-systematisk litteraturöversikt baserad på 16 vetenskapliga artiklar med olika metod: kvalitativ, kvantitativ och mixad metod. Varje artikel kvalitetsgranskades separat utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag. Därefter analyserades materialet med en integrerad analysmetod i vilken olika teman identifierades.  Resultat Tre huvudteman identifierades: Förståelse, Egenmakt och Känslomässiga reaktioner. Dessutom identifierades fyra subteman: Svårigheter med språket, Förbättrad kunskap om sitt hälsotillstånd, Påverkan på delaktighet och förtroende, Lättare att komma ihåg och Ökad känsla av kontroll. De flesta patienter upplevde fördelar med att läsa sina journalanteckningar. Det bidrog till en ökad känsla av förståelse, egenmakt och kontroll. Dessutom kände patienter ett ökat förtroende för vårdgivare. En del upplevde dock att journalanteckningarna var svåra att förstå, vilket skapade oro och frustration. Svårigheter upplevdes på grund av språket som användes med bland annat medicinsk jargong och förkortningar. Negativa känslor upplevdes då journalanteckningarna inte stämde överens med patienters uppfattning av besöket. Slutsats Patienter upplevde både för- och nackdelar med att läsa sina journalanteckningar, varav majoriteten var positiva. Erfarenheterna kunde beskrivas utifrån patienters känsla av sammanhang där deras förmåga att se journalanteckningarna som begripliga, meningsfulla och hanterbara varierade. Resultatet bidrar med kunskap till alla vårdprofessioner då journalföring sker i alla vårdkontexter. Vårdpersonal behöver bli mer medvetna om att journalanteckningarna läses av patienter, samt hur läsningen uppfattas av patienter. / Background During the last decade, many countries have implemented internet-based patient portals, whereby patients are able to read their medical records. This greater access has contributed to an increased number of patients reading their visit notes and it is therefore relevant to investigate patients’ experiences regarding this.  Aim The purpose was to illustrate adult patients’ experiences of reading their visit notes after contact with medical care.  Method The study conducted a non-systematic literature review based on 16 scientific articles with different methods: qualitative, quantitative and mixed method. Each article was reviewed separately for quality according to Sophiahemmet Högskolas assessment criteria. Thereafter, the material was analyzed with an integrated analysis method in which different themes were identified.  Results Three main themes were identified: Comprehension, Empowerment and Emotional reactions. Furthermore, four sub themes were identified: Language difficulties, Improved knowledge of their state of health, Impact on participation and trust, Easier to remember and Increased sense of control. Most patients experienced benefits from reading their visit notes. This contributed to an increased sense of comprehension, empowerment and control. In addition, the patients felt an increased sense of trust for the health care provider. However, some patients found their visit notes hard to understand, which created worry and frustration. The difficulties experienced were partly due to the language used, with medical jargon and abbreviations. Negative emotions were experienced when medical records were not in agreement with the patient’s perception of their medical appointment.  Conclusions Patients experienced both advantages and disadvantages from reading their visit notes, of which the majority had positive experiences. These experiences could be described from patients’ sense of coherence, where their ability to perceive medical records as understandable, meaningful and manageable varied. The result provides knowledge to all healthcare professions, as record keeping occurs in all medical contexts. Healthcare staff need to be more aware that visit notes are read by patients, as well as how their contents are perceived by patients.

Introduktion: Vårdrelaterade infektioner (VRI), är ett hot mot folkhälsan på nationell och global nivå på grund av den belastning de anbringar drabbade patienter, anhöriga, sjukvårdssystemens samtliga delar samt späder på utvecklingen av antimikrobiell resistens genom att ofta behöva behandlas med antibiotika. VRI förebyggs genom vårdhygieniska hänsyn på vårdens samtliga beslutsfattande och utförande nivåer, samt genom att patienter och närstående möjliggörs medverkan. Patientmedverkan i att förebygga VRI är ett underanvänt och understuderat område där sjuksköterskor, i sin expertisroll inom omvårdnad i partnerskap med patienten, har möjlighet att spela en framträdande roll. Syfte: Syftet var att undersöka sjuksköterskors attityder till patientmedverkan i att förebygga VRI. Metod: Datainsamling skedde genom semistrukturerade individuella intervjuer med åtta sjuksköterskor i somatisk slutenvård. Analysmetod var kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Elva underkategorier, tre kategorier och ett övergripande tema framkom. Kategorierna var ”Positivt med patientmedverkan”, ”Vården behöver bjuda upp” och ”Patienten behöver med på banan”. Det övergripande temat var ”Viktigt område, beroende av partnerskapet mellan vårdgivare och patient, i behov av utveckling och konkretisering”. Slutsats: Sjuksköterskors attityder till patientmedverkan i att förebygga VRI inbegriper att VRI representerar ett reellt, närvarande hälsohot som tas på största allvar. Patientens medverkan i att förebygga VRI upplevdes som ett positivt och potentiellt vinstgivande fenomen, beroende av partnerskapet mellan vårdgivare och patient. Området är i behov av att uppmärksammas, konkretiseras och utvecklas för att kunna vara en självklar del i personcentrerad och jämlik hälso- och sjukvård. / Introduction: Healthcare associated infections (HAI), are a threat to public health, both nationally and globally, due to the burden of affected patients, relatives, various parts of the healthcare system and the increasing effect it has on antimicrobial resistance, as HAI often require antibiotic treatment. HAIs are prevented by infection-prevention and control on all levels of the healthcare system including participating patients and relatives. Patient-participation in the prevention of HAI is an underused and underexplored area, where registered nurses can play a vital role as an expert in nursing care in so called partnership with the patient. Aim: The aim was to explore attitudes among nurses towards patient-participation in the prevention of HAI. Methods: Data collection was made by semistructured individual interviews with eight registered nurses, working in hospital inpatient care. The method for analysis was qualitative content analysis with an inductive approach. Results: Eleven subcategories, three categories and one all-embracing theme emerged. The categories were ”Patient-participation is positive”, ”The healthcare-system needs to invite patients” and ”Patients needs to come onboard”. The theme was ”Important topic, depending on the partnership caregiver-patient, in need of development and to be concretizised.” Conclusion: The attitudes among nurses towards patient-participation in preventing HAI includes that HAI represents a serious, real and present health-threath. Patient-participation in the prevention of HAI was perceived as a positive and potentially gainful phenomenon, depending on the caregiver-patient partnership. The topic needs to be noticed, concretized and elaborated in order to become a self-evident part of a person-centered, equal healthcare.