Bakgrund   Det senaste decenniet har internetbaserade patientportaler som erbjuder patienter möjlighet att gå in och läsa sina journalanteckningar implementerats i många länder. Den ökade tillgången har bidragit till att fler patienter läser sina journalanteckningar och det är därför relevant att undersöka patienters erfarenheter av detta.  Syfte  Syftet var att belysa vuxna patienters erfarenheter av att läsa sina journalanteckningar efter kontakt med hälso- och sjukvård.  Metod  Studien som genomfördes var en icke-systematisk litteraturöversikt baserad på 16 vetenskapliga artiklar med olika metod: kvalitativ, kvantitativ och mixad metod. Varje artikel kvalitetsgranskades separat utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag. Därefter analyserades materialet med en integrerad analysmetod i vilken olika teman identifierades.  Resultat Tre huvudteman identifierades: Förståelse, Egenmakt och Känslomässiga reaktioner. Dessutom identifierades fyra subteman: Svårigheter med språket, Förbättrad kunskap om sitt hälsotillstånd, Påverkan på delaktighet och förtroende, Lättare att komma ihåg och Ökad känsla av kontroll. De flesta patienter upplevde fördelar med att läsa sina journalanteckningar. Det bidrog till en ökad känsla av förståelse, egenmakt och kontroll. Dessutom kände patienter ett ökat förtroende för vårdgivare. En del upplevde dock att journalanteckningarna var svåra att förstå, vilket skapade oro och frustration. Svårigheter upplevdes på grund av språket som användes med bland annat medicinsk jargong och förkortningar. Negativa känslor upplevdes då journalanteckningarna inte stämde överens med patienters uppfattning av besöket. Slutsats Patienter upplevde både för- och nackdelar med att läsa sina journalanteckningar, varav majoriteten var positiva. Erfarenheterna kunde beskrivas utifrån patienters känsla av sammanhang där deras förmåga att se journalanteckningarna som begripliga, meningsfulla och hanterbara varierade. Resultatet bidrar med kunskap till alla vårdprofessioner då journalföring sker i alla vårdkontexter. Vårdpersonal behöver bli mer medvetna om att journalanteckningarna läses av patienter, samt hur läsningen uppfattas av patienter. / Background During the last decade, many countries have implemented internet-based patient portals, whereby patients are able to read their medical records. This greater access has contributed to an increased number of patients reading their visit notes and it is therefore relevant to investigate patients’ experiences regarding this.  Aim The purpose was to illustrate adult patients’ experiences of reading their visit notes after contact with medical care.  Method The study conducted a non-systematic literature review based on 16 scientific articles with different methods: qualitative, quantitative and mixed method. Each article was reviewed separately for quality according to Sophiahemmet Högskolas assessment criteria. Thereafter, the material was analyzed with an integrated analysis method in which different themes were identified.  Results Three main themes were identified: Comprehension, Empowerment and Emotional reactions. Furthermore, four sub themes were identified: Language difficulties, Improved knowledge of their state of health, Impact on participation and trust, Easier to remember and Increased sense of control. Most patients experienced benefits from reading their visit notes. This contributed to an increased sense of comprehension, empowerment and control. In addition, the patients felt an increased sense of trust for the health care provider. However, some patients found their visit notes hard to understand, which created worry and frustration. The difficulties experienced were partly due to the language used, with medical jargon and abbreviations. Negative emotions were experienced when medical records were not in agreement with the patient’s perception of their medical appointment.  Conclusions Patients experienced both advantages and disadvantages from reading their visit notes, of which the majority had positive experiences. These experiences could be described from patients’ sense of coherence, where their ability to perceive medical records as understandable, meaningful and manageable varied. The result provides knowledge to all healthcare professions, as record keeping occurs in all medical contexts. Healthcare staff need to be more aware that visit notes are read by patients, as well as how their contents are perceived by patients.

Bakgrund  Användningen av den elektroniska journalen (e-journalen) har sedan år 2020 ökatexceptionellt, delvis till följd av Covid-19 pandemin. Legitimerad hälso- och sjukvårdpersonal är enligt lag skyldiga att dokumentera vårdbesök. E-journalen är ett verktyg för alla som medverkar kring patientens vård och är ett sätt att dela vårdinformation med andra vårdgivare vilket bidrar till en bättre och säkrare vård. Syfte Syftet var att beskriva patienters upplevelser av att ha tillgång till egen e-journal. Metod Icke-systematisk litteraturöversikt som baserats på 15 vetenskapliga originalartiklar med kvantitativ, kvalitativ och mixad metod. PubMed och CINHAL användes som databaser för sökningen som utfördes med hjälp av indexord i kombination med fritextsökningar. Artiklarna genomgick en kvalitetsgranskning baserad på Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering. Resultatet sammanställdes och analyserades utifrån en integrerad dataanalys. Resultat Resultatet sammanställdes i två huvudkategorier och fem underkategorier. Huvudkategorierna var: Upplevda fördelar av tillgången till e-journalen och Upplevda nackdelar av tillgången till e-journalen. Resultatet visade att de upplevda fördelarna bland annat var en upplevd förbättrad kommunikation mellan vårdpersonal och patienter och en känsla av delaktighet hos patienten. Andra upplevda fördelar var en ökad kunskap för sin sjukdom och sin vård samt en förbättrad möjlighet till egenvård. Upplevda nackdelar anspelar på patientens upplevelse av rädsla och oro kring e-journalen samt språkliga och tekniska svårigheter ett internetbeserat verktyg kan ge.  Slutsats Tillgången till e-journalen upplevs i helhet som positiv av patienter. E-journalen kan ses som ett verktyg för dem att bli mer delaktiga i sin vård, få en bättre kunskap om sin vård samt öka sin förmåga till egenvård. Dock framkom även negativa aspekter, så som oro samt språkliga och tekniska svårigheter som inte bör ignoreras. Hälso-och sjukvårdspersonal bör ha insikt i dessa upplevda för-och nackdelar för att kunna stärka de positiva upplevelserna samt förebygga och förhindra de negativa utfallen av e-journalen. / Background Since 2020, the use of the e-journal has increased exceptionally, partly as a result of the Covid-19 pandemic. All licensed healthcare professionals are obliged by law to document healthcare visits. Electric health records (EHR) can be used by all involved in a patient’s care and is a way to share information between healthcare professionals. This in turn provides safer and better healthcare. Aim The aim was to describe patients' experiences of having access to their electronic health records. Method Non-systematic literature review based on 15 original scientific articles using quantitative and qualitative methods. PubMed and CINHAL were used as databases for the search, which was performed using index words in combination with free text searches. The articles underwent a quality review based on Sophiahemmet University's assessment documents for scientific classification and quality regarding studies with a quantitative and qualitative method approach. The results were compiled and analyzed based on integrated data analysis. Results The results were compiled into two main categories and five subcategories. The main categories were: Perceived benefits of access to EHRs and Perceived disadvantages of access to EHRs. The result showed that perceived benefits were improved communication between healthcare professionals and patients and an improved feeling of participation for the patient. Other perceived benefits were the patients’ understanding of the illness and their care, as well as improving the patients’ opportunities for self-care. Perceived obstacles and disadvantages allude to the patients’ experience of fear and anxiety around EHR as well as the difficulties in language and technical obstacles an internet-based tool can cause. Conclusions Access to EHR is generally perceived as positive by patients. EHRs can be seen as a tool for them to become more involved in their care, gain a better knowledge of their care and increase their ability to self-care. However, negative aspects also emerged, such as anxiety and linguistic and technical difficulties that should not be ignored. Healthcare professionals should have insight into these perceived benefits as well as perceived obstacles to strengthen the positive experiences as well as prevent the negative outcomes of EHRs.