<p><strong>Syfte: </strong>Syftet har varit att beskriva hur patienter uppfattar begreppet egenvård samt deras uppfattningar gällande information om egenvård.</p><p><strong>Metod: </strong>Empirisk studie med kvalitativ design. Strategiskt urval av åtta patienter som genomgått stamcellstransplantation. Datainsamling skedde genom semistrukturerade intervjuer.</p><p><strong>Resultat: </strong>Patienter uppfattar att egenvård är att ta hand om sig så att den egna fysiska samt psykiska hälsan främjas, utan inblandning av sjukvården. De flesta patienter uppfattade att informationen om egenvård hade varit tillfredsställande. Dock förekom svårigheter med att koppla ihop begreppet egenvård med den information som givits om egenvårdande åtgärder. Ett fåtal av informanterna ansåg att informationen om egenvård hade varit av bristande kvalitet. Informanter upplevde svårigheter med att tillgodogöra sig informationen om egenvård. Kontinuerlig och upprepad information upplevdes som positivt. Personalens tillgänglighet samt möjlighet att ta sig tid värderades högt. Majoriteten av de intervjuade saknade ingen information om egenvård men däremot en förklaring av vad själva begreppet egenvård betyder.</p><p><strong>Slutsats:</strong> På hematologkliniken används inte begreppet egenvård när information om egenvård ges till patienter. Därmed finns det ett behov av att definiera och tydliggöra vad begreppet egenvård innebär. Patienter värderar personalens tillgänglighet samt förmåga att ge individanpassad och upprepad information högt, eftersom det ökar förmågan att tillgodogöra sig informationen om egenvård.</p> / <p><strong>Aim:</strong> The aim was to describe how patients perceive the concept of self-care and their perceptions concerning self-care information. <strong> </strong></p><p><strong>Method:</strong> Empirical study of qualitative design. Eight patients undergoing stem cell transplantation was strategically selected.  Semi-structured interviews were used. <strong></strong></p><p><strong>Results: </strong>Patients perceive that self-care is to take care of oneself in order to promote physical and mental health, without involvement of health care. Most patients felt that the need of self-care information had been content. Patients had difficulties in linking the concept of self-care with the information that had been given about self-care interventions. A few informants felt that the self-care information had been unsatisfactory. Informants experienced difficulties in assimilating the information. Continuous and repeated information was appreciated. The staff´s availability and  willingness to take time for the patient were valued highly. The majority of the interviewees did not lack any self-care information but were in need of an explanation of what the concept of self-care means.</p><p><strong>Conclusion:</strong> The term self-care is not used when information about self-care is given. The concept of self-care needs to be defined. Staff availability and the ability to provide personalized and repeated information is appreciated, because it increases the ability to assimilate information about self-care.</p><p><strong></strong></p>

Syfte: Syftet har varit att beskriva hur patienter uppfattar begreppet egenvård samt deras uppfattningar gällande information om egenvård. Metod: Empirisk studie med kvalitativ design. Strategiskt urval av åtta patienter som genomgått stamcellstransplantation. Datainsamling skedde genom semistrukturerade intervjuer. Resultat: Patienter uppfattar att egenvård är att ta hand om sig så att den egna fysiska samt psykiska hälsan främjas, utan inblandning av sjukvården. De flesta patienter uppfattade att informationen om egenvård hade varit tillfredsställande. Dock förekom svårigheter med att koppla ihop begreppet egenvård med den information som givits om egenvårdande åtgärder. Ett fåtal av informanterna ansåg att informationen om egenvård hade varit av bristande kvalitet. Informanter upplevde svårigheter med att tillgodogöra sig informationen om egenvård. Kontinuerlig och upprepad information upplevdes som positivt. Personalens tillgänglighet samt möjlighet att ta sig tid värderades högt. Majoriteten av de intervjuade saknade ingen information om egenvård men däremot en förklaring av vad själva begreppet egenvård betyder. Slutsats: På hematologkliniken används inte begreppet egenvård när information om egenvård ges till patienter. Därmed finns det ett behov av att definiera och tydliggöra vad begreppet egenvård innebär. Patienter värderar personalens tillgänglighet samt förmåga att ge individanpassad och upprepad information högt, eftersom det ökar förmågan att tillgodogöra sig informationen om egenvård. / Aim: The aim was to describe how patients perceive the concept of self-care and their perceptions concerning self-care information.   Method: Empirical study of qualitative design. Eight patients undergoing stem cell transplantation was strategically selected.  Semi-structured interviews were used. Results: Patients perceive that self-care is to take care of oneself in order to promote physical and mental health, without involvement of health care. Most patients felt that the need of self-care information had been content. Patients had difficulties in linking the concept of self-care with the information that had been given about self-care interventions. A few informants felt that the self-care information had been unsatisfactory. Informants experienced difficulties in assimilating the information. Continuous and repeated information was appreciated. The staff´s availability and  willingness to take time for the patient were valued highly. The majority of the interviewees did not lack any self-care information but were in need of an explanation of what the concept of self-care means. Conclusion: The term self-care is not used when information about self-care is given. The concept of self-care needs to be defined. Staff availability and the ability to provide personalized and repeated information is appreciated, because it increases the ability to assimilate information about self-care.

Bakgrund: Patienter med hematologisk sjukdom erhöll en tunnellerad central venkateter i lokal anestesi inför behandling. Det är vanligt att patienter som är vakna under operation upplever oro. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur patienter med hematologisk sjukdom upplever att få en tunnelerad CVK i lokalanestesi samt hur de anser att upplevelsen kan förbättras. Metod: Studien har en deskriptiv design med kvalitativ metod. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med 10 patienter där en intervjuguide med öppna frågor användes. Intervjuerna analyserades med hjälp av systematisk textkondensering enligt Malterud. Resultat: Gemensamt för samtliga patienter i studien var att CVK-ingreppet överlag var en positiv upplevelse. Patienterna beskrev att kontinuerlig information och ett gott omhändertagande på operation bidrog till en positiv upplevelse av att få en tunnelerad CVK. I resultatet framkom fyra teman; 1- mental styrka hjälpte patienterna att känna sig redo, 2- att vara utsatt i en miljö där smärta och obehag förekom, 3- omhändertaget av professionell och erfaren personal bidrog till en lugn stämning, 4- tidigare erfarenheter och information minskade oro och gav patienterna ökad trygghet. Slutsats: Studien visar att det finns potential att göra upplevelsen av att få en tunnelerad CVK bättre med enkla medel. Förbättringen kan ske genom tydligare information, varmare temperatur inne på operationssalen och genom att anestesisjuksköterskan stödjer patienten vid oro. Informationen och vården behöver således bli mer personcentrerad och vårdpersonal behöver öva för att bli bättre på att ge denna vård. / Background: Prior to treatment, patients with haematological disease receives a tunnelled central venous catheter in local anesthesia. It is common for patients who are awake during surgery to experience anxiety. Aim: The aim of this study was to describe how patients suffering from hematological diseases experience tunelled central venous cathetrization in local anesthesia and how their experience could be improved. Design: Semistructured interviews using an interview guide with open-ended questions where performed with 10 patients. Data were analysed with systematic text condensation according to Malterud. Result: The included patients had an overall positive experience from recieving a tunelled central venous catheter. The patients described how continuous information and good care improved their experience of recieving a tunelled central venous catheter. Four themes were identified in the result; 1- having mental a strenght made the patients feel relieved and prepared, 2- being exposed to an environment where pain and discomfort were present, 3- being taken care of by experienced professionals contributed to a calm atmosphere, 4- previous experiences and information reduced anxiety and promoted an increased feeling of safety Conclusion: The present study shows the potential to make patients experiences better by simple means, for example by giving more distinct information, raising the temperature in the operating room and by the nurse anesthetist acting more supportive when patients feel anxiety. The information and nursing care need to be more personalized and professionals need to practice in order to improve.