Syftet med studien var att kartlägga anestesianvändning vid depuration utförd av tandhygienister. Ett ytterligare syfte var att undersöka tandhygienisters anledningar till varför anestesi används eller inte används. En enkätstudie skickades till 148 tandhygienister slumpmässigt utvalda av Sveriges Tandhygienistförening. Nittio enkäter (60,8 %) inkluderades i studiens resultat. Anestesi vid depuration användes främst en till två gånger per vecka med ett medelvärde på 38,6 % (±29,8). Ökat fickdjup resulterade i ökad anestesianvändning vid subgingival rengöring (fickdjup 5-6 mm 43,1 VAS, fickdjup 10< mm 82,4 VAS, Visual Analogue Scale). Anestesiförekomsten var lägre vid avlägsning av supragingival tandsten, fyllningsöverskott samt polering med putspasta. Ytanestesi utan efterföljande injektion var den vanligast förekommande anestesitypen, och den minst använda var mandibularinjektioner. De mest förekommande svaren till varför anestesi används var att ge en smärtfri behandling och att anestesi möjliggör ett bättre utfört arbete. Den vanligaste anledningen till varför anestesi inte används var att patienten avböjer. Det kan ifrågasättas om smärtfri behandling sker tillräckligt ofta, då resultatet tyder på att anestesi används för lite i förhållande till hur mycket depuration som utförs.

No description available.

Bakgrund: Operationer i lokalanestesi har många fördelar och har ökat kraftigt senaste åren.Trots detta är forskning om patienters intraoperativa upplevelse begränsad. Fördelar med operationer i vaket tillstånd är kortare sjukhusvistelse, färre komplikationer samt ökad möjlighet till delaktighet. Däremot kan operationer i vaket tillstånd ge upphov till en känsla av att känna sig sårbar och utsatt och därför ställs det höga krav på operationspersonalens bemötande.  Syfte: Att undersöka patienters intraoperativa upplevelse av att opereras i vaket tillstånd under lokalanestesi med avseende på operationspersonalens bemötande. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats användes för denna studie. Genom ett konsekutivt urval inkluderas 12 deltagare som genomgått ögonkirurgi i vaket tillstånd. Semistrukturerade intervjuer med delvis öppna frågor valdes och en kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera materialet på en manifest nivå.   Resultat: Analysen resulterade i en huvudkategori, fyra kategorier och två subkategorier. Huvudkategorin beskriver betydelsen av operationspersonalens närvaro. Kategorierna redogör för patientens upplevelse av det intraoperativa samtalet, trygghet och delaktighet, att få sina behov tillgodosedda och upplevelse av information. Den sistnämnda kategorin generade i två subkategorier med avseende på tydlig och otydlig information.   Slutsats: Samtliga patienter kände sig väl omhändertagna och var nöjda med operationspersonalens bemötande intraoperativt och patientens upplevelse av bemötandet har stor betydelse för känslan av trygghet.

Handen har en mycket central roll för människans funktion och benämns ofta som hjärnans förlängning mot världen. Huvudsyftet inom handkirurgi är att vid skador, återskapa handens funktion för att förbättra människans livskvalité. De flesta operationer inom handkirurgi sker i någon form av lokalanestesi och majoriteten kräver blodtomhet i operationsområdet. Dagens former av lokalanestesi medför vissa begränsningar av operationstiden då trycket av blodtomhetsmanschetten orsakar smärta och obehag för patienten. Då det vid vissa handkirurgiska operationer är av stor fördel för operationsresultatet att patienten är vaken och vid uppmaning aktivt kan medverka vid operationen är det bra med vaken patient och därför bra om generell anestesi kan undvikas. Genom att bedöva patienten med en buffrad lokalbedövningsblandning med adrenalin kan patienten bli bedövad samtidigt som blodtomhet uppnås i operationsområdet, patienten behåller sin rörelseförmåga och kan på så sätt medverka vid operationen. Denna metod kallas Wide Awake. Syftet: Syftet med denna studie var att jämföra patientens smärtskattning vid Wide Awake lokalbedövningsmetod och den nuvarande lokalbedövningsmetoden som används vid handkirurgiska kliniken, samt beskriva patientens smärtupplevelse vid båda metoderna. Metod: Studien utfördes som en pilotstudie med både kvalitativ och kvantitativ ansats, en så kallad mixad metod. Tjugo forskningspatienter följdes under operationsprocessen med numeriskt kvantitativt protokoll där smärtskattningsdata samlades in och analyserades enligt Mann-Whitney U test. Ett uppföljande samtal dagen efter operation gjordes och sammanställdes med en manifest innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman. Resultat: Studien visar på en skillnad i smärtupplevelse där patienter som opereras i Wide Awake lokalbedövningsmetod upplever mindre smärta och obehag än patienter som opereras i nuvarande lokalbedövningsmetod. Slutsats: Slutsatsen av denna studie visar på att Wide Awake är en bedövningsform som är lindrigare ur smärtsynpunkt för patienten vid mindre handkirurgiska ingrepp än den nuvarande traditionella lokalbedövning som används idag på handkirurgiska kliniken.

Bakgrund: Patienter med hematologisk sjukdom erhöll en tunnellerad central venkateter i lokal anestesi inför behandling. Det är vanligt att patienter som är vakna under operation upplever oro. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur patienter med hematologisk sjukdom upplever att få en tunnelerad CVK i lokalanestesi samt hur de anser att upplevelsen kan förbättras. Metod: Studien har en deskriptiv design med kvalitativ metod. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med 10 patienter där en intervjuguide med öppna frågor användes. Intervjuerna analyserades med hjälp av systematisk textkondensering enligt Malterud. Resultat: Gemensamt för samtliga patienter i studien var att CVK-ingreppet överlag var en positiv upplevelse. Patienterna beskrev att kontinuerlig information och ett gott omhändertagande på operation bidrog till en positiv upplevelse av att få en tunnelerad CVK. I resultatet framkom fyra teman; 1- mental styrka hjälpte patienterna att känna sig redo, 2- att vara utsatt i en miljö där smärta och obehag förekom, 3- omhändertaget av professionell och erfaren personal bidrog till en lugn stämning, 4- tidigare erfarenheter och information minskade oro och gav patienterna ökad trygghet. Slutsats: Studien visar att det finns potential att göra upplevelsen av att få en tunnelerad CVK bättre med enkla medel. Förbättringen kan ske genom tydligare information, varmare temperatur inne på operationssalen och genom att anestesisjuksköterskan stödjer patienten vid oro. Informationen och vården behöver således bli mer personcentrerad och vårdpersonal behöver öva för att bli bättre på att ge denna vård. / Background: Prior to treatment, patients with haematological disease receives a tunnelled central venous catheter in local anesthesia. It is common for patients who are awake during surgery to experience anxiety. Aim: The aim of this study was to describe how patients suffering from hematological diseases experience tunelled central venous cathetrization in local anesthesia and how their experience could be improved. Design: Semistructured interviews using an interview guide with open-ended questions where performed with 10 patients. Data were analysed with systematic text condensation according to Malterud. Result: The included patients had an overall positive experience from recieving a tunelled central venous catheter. The patients described how continuous information and good care improved their experience of recieving a tunelled central venous catheter. Four themes were identified in the result; 1- having mental a strenght made the patients feel relieved and prepared, 2- being exposed to an environment where pain and discomfort were present, 3- being taken care of by experienced professionals contributed to a calm atmosphere, 4- previous experiences and information reduced anxiety and promoted an increased feeling of safety Conclusion: The present study shows the potential to make patients experiences better by simple means, for example by giving more distinct information, raising the temperature in the operating room and by the nurse anesthetist acting more supportive when patients feel anxiety. The information and nursing care need to be more personalized and professionals need to practice in order to improve.