The goal of this project is to demonstrate a new hand sanitizer stand. A project template is selected to carry out tasks in six different phases. A preliminary study was carried out aims to gather background information of the thesis topic. The market research was conducted by searching for existing products on the Internet. A set of Design for Environment guidelines have been established aids to develop concepts. The collected information become the basis for subsequent decisions. Three potential concepts are generated. Two concepts are chosen for further development. A number of design techniques such as CAD, FEM analysis and 3D printing are applied in detailed design. Final design solution where all the geometric, functional details of the hand sanitizer stand are developed. Due to the time limitation, costs associated with the design is not estimated. Detail drawings of hand sanitizer stand are provided in the report to describe its dimensions and shape. / Den här rapporten beskriver formgivningsprocessen och konstruktionsarbetet av ett nytt golvstativ för handsprit. En projektmall tillämpas för att skapa en struktur och vägledning i sex olika faser. En förstudie har genomförts för att få förståelse för ämnet. För att samla information gjordes en marknadsundersökning. Design for Environment riktlinjer har skapats för att utveckla koncept. Den valda informationen användes sedan för att ta beslut. Utifrån de tre framställda koncepten valdes två att vidare utveckla. Tekniker såsom CAD-mjukvara, FEM-beräkningar och 3D teknik användas för att lösa problem och sedan uppnå målet. En slutprodukt uppfyllde de definierade produktkraven vad gäller funktionalitet och prestanda. Vi tog inte hänsyn till den ekonomiska kostnaden på grund av tidbegränsningar. Ritningar med måttsättningar finns i rapporten.

Background: It is important to have good hygiene in healthcare. Studies have shown that bad hygiene among healthcare professionals can lead to spread of bacteria and microorganisms, which in turn can lead to healthcare-associated infections. To counteract this there are established routines, laws and regulations, as basic hygiene routines.   Purpose: To study the knowledge of hygiene aspects in patient-related work among radiographer students in Vietnam and Sweden.   Method: A quantitative study with descriptive statistics and statistical tests, data was collected through surveys and observations. The number of participants in the survey was 100 students, 50 in Vietnam and 50 in Sweden. The observations were conducted on 12 students at a hospital in Vietnam. Data was analyzed in SPSS and then described in text and tables.   Results: The students had relatively good knowledge of hygiene aspects, but the results showed that things could be improved in Sweden and Vietnam. There was insufficient knowledge about the use of plastic apron and the use of jewelry such as watches. The students were careful to fixed their hair, have clean work clothes and wear plastic gloves at risk of contact with body fluids.   Conclusion: The study shows that there are similarities and differences among the students in both countries. There are areas that can be improved in the countries because knowledge and basic hygiene routines underlie the spread of healthcare-associatedinfections / Bakgrund: Det är viktigt med god hygien inom hälso- och sjukvård. Studier har visat att dålig hygien bland sjukvårdspersonal kan leda till spridning av bakterier och mikroorganismer, vilket i sin tur kan leda till sjukvårdsrelaterade infektioner. För att motverka detta finns framtagna rutiner, lagar och regler som basala hygienrutiner.    Syfte: Att undersöka kunskapen om hygienaspekter i patientnära arbete bland röntgensjuksköterskestudenter i Vietnam och Sverige.   Metod: En kvantitativ studie med deskriptiv statistik och statistiska tester där datainsamling skedde via enkäter och observationer. Antalet medverkande i enkätstudien var 100 studenter, 50 i Vietnam och 50 i Sverige. Observationerna genomfördes på 12 studenter vid ett sjukhus i Vietnam. Data analyserades i SPSS och beskrevs sedan i text och tabeller.    Resultat: Studenterna hade relativt god kunskap gällande hygienaspekter men resultatet visade att saker kan förbättras i båda länderna. Bristande kunskap fanns gällande användandet av plastförkläde samt användandet av smycken som exempelvis klockor. Studenterna var noggranna med att ha håret uppsatt, ha rena arbetskläder och använda plasthandskar vid risk för kontakt med kroppsvätskor.   Slutsats: Studien visar att det finns likheter och skillnader bland studenternas kunskap i båda länderna. Det finns områden som kan förbättras i både Sverige och Vietnam då kunskap och basala hygienrutiner ligger till grund för minskad spridning av sjukvårdsrelaterade infektioner.

Sjuksköterskans arbetsmiljö innebär ständig kontakt med bakterier och andra mikroorganismer. I denna miljö utgör händerna det viktigaste arbetsredskapet, men är samtidigt den största källan till smittspridning. Noggrannhet när det gäller handhygien är därför av största vikt i vårdandet av sjuka människor. Syftet med föreliggande studie var att undersöka sjuksköterskans kunskap om handhygien utifrån Handbok för hälso- och sjukvårdspersonal (2005). En empirisk studie med kvalitativ ansats genomfördes med urval av 21 sjuksköterskor. Datainsamling bestående av enkät med öppna frågor utfördes på två kirurgiska respektive medicinska avdelningar på ett sjukhus i södra Sverige. Resultatet visar bristfällig kunskap rörande handtvätt, handdesinfektion och hur handskar ska användas. Däremot har majoriteten god kunskap om naglars utseende och att smycken inte bör användas inom vården. Urvalet kan dock ses som något litet för att långtgående slutsatser av framtaget resultat ska kunna dras. I framtida forskning med större urval finns möjlighet till ett mer trovärdigt resultat. / A nurse working environment means a constantly in contact with bacteria’s and other micro organism. In this environment the hands represent the most important working tools, but they are also the largest disease transmission sources. A thorough hand hygiene procedure considers therefore of great importance in the care of illness. The aim of this study was to assess nurses’ knowledge regarding hand hygiene by means of the Handbook for healthcare workers (2005). The empirical study with a qualitative approach was carried out among 21 selected nurses. The collection of data was a survey with open questions handled to two surgical respective medical wards at a hospital in southern of Sweden. The result showed a lack of knowledge concerning hand washing, hand disinfections and gloves should be used. However a majority showed a good knowledge of nails and jewellery wear in care taking work. The small population of this study must be considered as insufficient to represent far-reaching conclusion of the study result. Future research with a larger population could possible present a more reliability result.

Bakgrund Inom hälso-och sjukvården är vårdrelaterade infektioner den mest förkommande typen av vårdskador. Vårdrelaterade infektioner kan leda till lidande för patienten samtidigt som det medför stora kostnader för samhället. Den basala handhygienrutinen är en grundläggande faktor för att kunna arbeta preventivt gentemot vårdrelaterade infektioner. Ämnet är viktigt att studera i syfte att förstå hur rutiner för handhygien ser ut i vården ur ett globalt perspektiv. Syfte Syftet var att belysa sjukvårdspersonalens efterlevnad av handhygienrutiner. Metod Denna studie har skrivits som en litteraturöversikt. Resultatet är baserat på tio vetenskapliga originaltitlar av både kvantitativ samt kvalitativ design som svarade på studien syfte. Sökmotorerna som användes för att hitta artiklarna var PubMed och Cinahl complete. Resultat I resultatet påvisade sjukvårdspersonalen en förhållandevis låg efterlevnad av handhygienrutiner. Personliga uppfattningar, tid, kunskap och utförande var faktorer som påverkade sjukvårdpersonalens efterlevnad. Det framkom att det fanns en stor variation av kunskap gällande handhygienrutiner. Kunskapsbristen berodde på personalens förhållningssätt samt i vilken utsträckning de fått utbildning i handhygienrutiner. En faktor som ökade sjukvårdspersonalens efterlevnad var kontinuerlig utbildning. Sammanfattning I studien framgick det att det fanns ett stort behov av att öka sjukvårdspersonalens efterlevnad av handhygienrutiner runt om i världen. Interventionen grundar sig att sjukvårdspersonalen bör följa de rekommenderade handhygienrutinerna så som handhygiens utförande, tidsåtgång samt aseptisk teknik. Regelbunden utbildning inom handhygien var en viktig faktor för efterlevnaden. Fortsättningsvis finns ett stort behov för vidareutbildning och kontinuerlig träning hos sjukvårdspersonalen. / Background In healthcare, healthcare-associated infections (HRI) are the most common type of healthcare injuries. Healthcare related infections can lead to unnecessary suffering for the patient, and it entails great costs for the society. The basic hand hygiene routine is a fundamental factor to be able to work preventively against healthcare related infections. The subject is important to study in order to understand what the routines for hand hygiene looks like in healthcare from a global perspective.  Aim The purpose was to highlight healthcare workers compliance regarding hand hygiene routines. Method This study has been written as a literature review. Based on ten original articles of both quantitative and qualitative design which answered the purpose of the study. The search engines used to find the articles were PubMed and Cinahl complete. Results Healthcare personnel showed relatively low compliance with hand hygiene routines. Attitudes, time, knowledge and hand performance were factors that had an influence on the health care workers compliance. It emerged that there was a large variation in knowledge regarding hand hygiene routines. The lack of knowledge was due to the healthcare workers approach and the extent to which they received training in hand hygiene routines. One factor that increased healthcare workers compliance was further education. Summary The study shows that there is a great need to increase healthcare personnel's compliance with hand hygiene routines around the world. The intervention is based on the fact that healthcare workers should follow the recommended hand hygiene routines such as hand hygiene washing technique, time consumption and aseptic technique. Regular training in hand hygiene proved to be an important factor for compliance.