Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur svenska sjukhus efter lever de riktlinjer som finns om lösenordshantering. För att ta reda på detta har riktlinjer och forskning samlats in om området som har jämförts med vårdpersonals svar om efterlevnad som skickats ut. Områden som behandlades var delning, sparande, byten och styrka av lösenord samt om de anställda blev informerade om riktlinjer gällande lösenordshantering på arbetsplatsen. Efter analys av resultatet nåddes slutsatsen att lösenordshantering efterlevandes olika bra beroende på vilket område det gällde. Lösenordens styrka var generellt bra och de byttes ofta, men informerande av de anställde, sparande och delning av lösenord skedde inte enligt de riktlinjer som finns. / The purpose of this essay is to find out whether or not Swedish hospitals follow the available guidelines regarding password management. To find out the answer guidelines and previous studies were collected and compared to answers about following password guidelines made by employees at participating hospitals. Areas that were covered were, sharing, saving, changing and strength of passwords and if the employees had been informed about the guidelines regarding password management at the workplace. After analysis of the result the conclusion was made that whether or not the hospitals followed the guidelines depended on the covered area. The strength of the passwords were generally good and they were changed often, but informing the employees about guidelines, saving and sharing of passwords did not follow the guidelines.

Bakgrund Inom hälso-och sjukvården är vårdrelaterade infektioner den mest förkommande typen av vårdskador. Vårdrelaterade infektioner kan leda till lidande för patienten samtidigt som det medför stora kostnader för samhället. Den basala handhygienrutinen är en grundläggande faktor för att kunna arbeta preventivt gentemot vårdrelaterade infektioner. Ämnet är viktigt att studera i syfte att förstå hur rutiner för handhygien ser ut i vården ur ett globalt perspektiv. Syfte Syftet var att belysa sjukvårdspersonalens efterlevnad av handhygienrutiner. Metod Denna studie har skrivits som en litteraturöversikt. Resultatet är baserat på tio vetenskapliga originaltitlar av både kvantitativ samt kvalitativ design som svarade på studien syfte. Sökmotorerna som användes för att hitta artiklarna var PubMed och Cinahl complete. Resultat I resultatet påvisade sjukvårdspersonalen en förhållandevis låg efterlevnad av handhygienrutiner. Personliga uppfattningar, tid, kunskap och utförande var faktorer som påverkade sjukvårdpersonalens efterlevnad. Det framkom att det fanns en stor variation av kunskap gällande handhygienrutiner. Kunskapsbristen berodde på personalens förhållningssätt samt i vilken utsträckning de fått utbildning i handhygienrutiner. En faktor som ökade sjukvårdspersonalens efterlevnad var kontinuerlig utbildning. Sammanfattning I studien framgick det att det fanns ett stort behov av att öka sjukvårdspersonalens efterlevnad av handhygienrutiner runt om i världen. Interventionen grundar sig att sjukvårdspersonalen bör följa de rekommenderade handhygienrutinerna så som handhygiens utförande, tidsåtgång samt aseptisk teknik. Regelbunden utbildning inom handhygien var en viktig faktor för efterlevnaden. Fortsättningsvis finns ett stort behov för vidareutbildning och kontinuerlig träning hos sjukvårdspersonalen. / Background In healthcare, healthcare-associated infections (HRI) are the most common type of healthcare injuries. Healthcare related infections can lead to unnecessary suffering for the patient, and it entails great costs for the society. The basic hand hygiene routine is a fundamental factor to be able to work preventively against healthcare related infections. The subject is important to study in order to understand what the routines for hand hygiene looks like in healthcare from a global perspective.  Aim The purpose was to highlight healthcare workers compliance regarding hand hygiene routines. Method This study has been written as a literature review. Based on ten original articles of both quantitative and qualitative design which answered the purpose of the study. The search engines used to find the articles were PubMed and Cinahl complete. Results Healthcare personnel showed relatively low compliance with hand hygiene routines. Attitudes, time, knowledge and hand performance were factors that had an influence on the health care workers compliance. It emerged that there was a large variation in knowledge regarding hand hygiene routines. The lack of knowledge was due to the healthcare workers approach and the extent to which they received training in hand hygiene routines. One factor that increased healthcare workers compliance was further education. Summary The study shows that there is a great need to increase healthcare personnel's compliance with hand hygiene routines around the world. The intervention is based on the fact that healthcare workers should follow the recommended hand hygiene routines such as hand hygiene washing technique, time consumption and aseptic technique. Regular training in hand hygiene proved to be an important factor for compliance.