<p>I takt med att IT har brett ut sig har det uppstått nya former av hot och risker. Arbetet med behörighetsadministration och åtkomstkontroll är en central del av säkerhetsarbetet vid ett företag. Detta arbete innebär bland annat upprättande av rättigheter för användare så att dessa enbart får åtkomst till den information och de applikationer som de behöver i sitt dagliga arbete.</p><p>Denna studie är utförd på CSC i Linköping, samt Saab AB Linköping och behandlar det säkerhetsarbete som utförs avseende behörighetsadministration och åtkomstkontroll. Inom båda företagen är säkerhetsmedvetenheten hög, vilket till stor del beror på att det återfinns mycket information av sekretessbelagd karaktär och till och med rena försvarshemligheter.</p><p>Framkommit i denna studie är att både CSC och Saab har väl dokumenterade rutiner för behörighetsadministration. Problematiken vad gäller behörighetsadministration på CSC och Saab ligger i att överblickbarheten inte är särskilt tillfredställande då de har många applikationer, var och en med sitt eget åtkomstkontrollsystem.</p>

I takt med att IT har brett ut sig har det uppstått nya former av hot och risker. Arbetet med behörighetsadministration och åtkomstkontroll är en central del av säkerhetsarbetet vid ett företag. Detta arbete innebär bland annat upprättande av rättigheter för användare så att dessa enbart får åtkomst till den information och de applikationer som de behöver i sitt dagliga arbete. Denna studie är utförd på CSC i Linköping, samt Saab AB Linköping och behandlar det säkerhetsarbete som utförs avseende behörighetsadministration och åtkomstkontroll. Inom båda företagen är säkerhetsmedvetenheten hög, vilket till stor del beror på att det återfinns mycket information av sekretessbelagd karaktär och till och med rena försvarshemligheter. Framkommit i denna studie är att både CSC och Saab har väl dokumenterade rutiner för behörighetsadministration. Problematiken vad gäller behörighetsadministration på CSC och Saab ligger i att överblickbarheten inte är särskilt tillfredställande då de har många applikationer, var och en med sitt eget åtkomstkontrollsystem.

Det sker ständigt bedrägerier när det gäller lösenordshantering och e-postnätfiske, som det ser ut i nuläget kommer det att fortsätta. Uppsatsen grundar sig i en enkätundersökning som tar upp viktiga frågor inom dessa två områden. Arbetet syftar till att beskriva säkerhetsmedvetenheten bland studenter och att jämföra om det finns skillnader mellan kvinnor och män. Det insamlade materialet från enkätundersökningen har analyserats med datorprogrammet SPSS. Vidare presenteras och analyseras svaren från studenterna med tidigare forskning för att se om de differentierar. Därefter diskuteras frågorna ytterligare i förhållande till den teoretiska ramen, C.I.A - triangeln. Exempelvis resultatet av frågan om starkt lösenord visade på att kvinnorna i undersökningen hade bättre säkerhetsmedvetenhet än kvinnorna i en av källorna från den tidigare forskningen. Avslutningsvis visade resultaten att studenterna i enkätundersökningen hade en hög säkerhetsmedvetenhet. Det fanns inga större skillnader mellan kvinnor och män.

Teknikutvecklingen har gått framåt i en rasande takt de senaste åren. En sak som utvecklats desto långsammare är säkerhetstänkandet kring lösenordshantering. Det är vida känt att organisationer skyddar sig mot externa hot som virus etc. Något som förbises är det mänskliga hotet, människor kan utgöra interna hot mot organisationer medvetet eller omedvetet. I detta arbete kan du läsa vilka skillnader som förekommer samt vilka lärdomar som kan dras mellan tre olika organisationer angreppssätt att hantera användningen av lösenord.

Lösenord används i många verksamheter och sammanhang som metod för användare att autentisera sigför att komma åt de resurser de har rätt till och behöver för att kunna utföra sitt arbete. Problemet är attanvändare i stor utsträckning väljer svaga lösenord, för att undvika detta krävs lösenordspolicys och andrametoder för att användarna ska välja tillräckligt starka lösenord. Den här studien är avsedd att identifierarisker och möjligheter i arbetet med lösenordshantering och lösenordspolicys på kommuner i Skaraborg.Den metod som används i studien är kvalitativa intervjuer med tre stycken IT-chefer samt ensäkerhetsforskare som ger ytterligare ett perspektiv i studien. I studien har potentiella risker ochmöjligheter identifierats och de främsta riskerna handlar om utbildning av användare samt hurkommunerna säkerställer att de lösenord som väljs av användarna är tillräckligt säkra. Framtida studierskulle kunna utreda om de fynd som gjorts i denna studie är representativa för majoriteten av kommunergenom att utföra en mer omfattande studie eller göra en kvantitativ studie som undersöker detta.

I dagens samhälle är lösenord en central del av var människas vardag. Medvetenheten om vikten av ett säkert lösenord och vilka hot mot informationssäkerheten som existerar är en viktig del av en organisations säkerhetsarbete. Arbetet undersökte hur studenter på Linnéuniversitetet hanterar sina lösenord samt hur medvetna de är om existerande hot och attacker som kan äventyra lösenordets integritet. För att samla in data genomfördes en enkätundersökning. Ett program skapades med syfte att betygsätta användarnas lösenord och på ett pedagogiskt vis utbilda dem i hur ett säkert lösenord skapas. Resultaten visade att studenter i hög grad återanvänder lösenord och att det finns skillnader mellan olika grupper i graden av säkerhetsmedvetenhet. De som mottagit någon form av utbildning inom IT-säkerhet har större kunskap om hot och attacker, samt hanterade sina lösenord på ett mer säkert sätt. / In todays society, passwords are a central part in the daily routine of the common man. The importance of a safe password and knowledge of what threats against information security exists, is an important part of an organization’s security. This work studied how students at the Linnaeus University handles their passwords and how aware they are of existing threats and attacks that can compromise the integrity of their password. A survey was done to collect data, and a program was created with the purpose of grading the users passwords and in an educational way teach them how to create a secure password. The results showed that students reuse their passwords frequently and that there are some differences between groups regarding their security awareness. Those who have received some sort of education concerning IT-security had greater knowledge about threats and attacks, and they also handled their passwords with a more secure manner.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur systemvetares lösenordsvanor ser ut. En kvantitativ enkätundersökning har genomförts med individer med anknytning till systemvetenskap vid Uppsala universitet. Enkäten utformades utifrån tidigare liknande studier och med hänsyn till lösenordsläckor där enkla lösenord visat sig vara vanligt förekommande. Analys av resultatet gav slutsatsen att systemvetare har bättre lösenordsvanor när det kommer till skapande av lösenord än deltagarna i den tidigare studien. Det förekommer dock brister bland systemvetarna gällande sättet att lagra lösenord där de utsätter lösenorden för onödig risk.

Lösenord är idag den mest tillämpade metod som används vid verifiering av användare. Metoden är både enkel och kostnadseffektiv vilket verkar vara två faktorer som gjort denna verifieringsmetod populär. Men precis som många andra tillvägagångssätt har även denna sina brister. Ett stort problem med lösenordsverifiering är när människor på egen hand hanterar sina lösenord. Människor tenderar att skapa svaga lösenord och på grund av minnesbegränsningar är det många personer som återanvänder lösenord på flera konton. Minnet begränsar oss människor att komma ihåg flera olika lösenord. Detsamma gäller lösenord som är starka, det vill säga långa och slumpartade teckenkombinationer. Ett tillvägagångssätt för att hantera detta är användandet av lösenordshanterare. En tjänst som bland annat kan vara appbaserad eller webbläsarbaserad. Men trots mängden och variationen av lösenordshanterare har nyttjandet för denna lösning varit låg. För att ta reda på vad detta kan bero på har denna studie gjort en undersökning för att identifiera faktorer som påverkar användningen av lösenordshanterare både positivt respektive negativt. Undersökningen gjordes på 110 respondenter som via en enkät fick ange svar hur deras användning av lösenordshanterare ser ut och varför den ser ut som den gör. / Passwords are the most used method when it comes to verifying users. This method is both easy and cost effective which seems to be two factors that have made it so popular. But, just like many other verification methods, it has its flaws. A big problem is when people are left to their own when creating and sustaining passwords. People tend to create weak passwords as well as reuse them for different accounts. This, in order to save time and memory. Memory constraints prevent people from remembering several unique passwords as well as strong passwords, i.e randomized and long combinations of characters. One way to handle this problem is by using Password Managers. A password manager is a tool that helps the user manage passwords. This tool comes in variations and can be used as an independent app or as a plug-in for browsers. But despite this, the adoption rate continues to be low. To help figure out why, this study has conducted a literature search as well as a survey involving 110 people. Through this survey, answers could be categorized into factors that could influence the reasoning behind the usage and non-usage of password managers.

Lösenord är en viktig del av informationssäkerhet och fungerar som primär autentiseringsmetod för att skydda användarkonton.  Syftet med denna studie är att ta reda på hur väl en verksamhets anställda följer verksamhetens lösenordspolicy och undersöka om lösenordshanteringen sker på ett accepterat och godkänt sätt utifrån ett säkerhetsperspektiv i enlighet med ISO-standarder. Metoden har bestått av en enkätundersökning och intervjuundersökning vars resultat jämförts med relevanta riktlinjer från ISO-standarder och verksamhetens lösenordspolicy, en riskanalys och utvecklandet av ett verktyg för att memorera lösenord. Resultat visade brister på säker lösenordshantering bland verksamhetens anställda. Genom analysen har en rad åtgärder framtagits för att upprätta, återställa och förbättra lösenordshanteringen samt förebyggande åtgärder för den lösenordshantering som redan är godkänd. De slutsatser som dragits utifrån denna studie är att det finns ett behov för förbättring av lösenordshanteringen och utifrån behovet har förslag på både åtgärder och förebyggande åtgärder tagits fram. / Passwords are an important part of information security and works as a primary authentication method to protect user accounts. The purpose of this study is to investigate how an organisation’s employees follow the password policy and investigate if the password management is executed in an acceptable fashion from a security perspective and according to ISO standards. The method consisted of a survey, interviews of which the results has been compared to ISO standards guidelines and the organisation’s password policy, a risk analysis and a development of a tool to memorize passwords. The result showed insufficiency in the password management of the employees. Thru the analysis several actions have been found to constitute, restore and improve the password management and also preventing actions to keep the password management that is already sufficient. The conclusions are that there is a need for improvement of the password management and from these needs proposals for actions have been extracted.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur svenska sjukhus efter lever de riktlinjer som finns om lösenordshantering. För att ta reda på detta har riktlinjer och forskning samlats in om området som har jämförts med vårdpersonals svar om efterlevnad som skickats ut. Områden som behandlades var delning, sparande, byten och styrka av lösenord samt om de anställda blev informerade om riktlinjer gällande lösenordshantering på arbetsplatsen. Efter analys av resultatet nåddes slutsatsen att lösenordshantering efterlevandes olika bra beroende på vilket område det gällde. Lösenordens styrka var generellt bra och de byttes ofta, men informerande av de anställde, sparande och delning av lösenord skedde inte enligt de riktlinjer som finns. / The purpose of this essay is to find out whether or not Swedish hospitals follow the available guidelines regarding password management. To find out the answer guidelines and previous studies were collected and compared to answers about following password guidelines made by employees at participating hospitals. Areas that were covered were, sharing, saving, changing and strength of passwords and if the employees had been informed about the guidelines regarding password management at the workplace. After analysis of the result the conclusion was made that whether or not the hospitals followed the guidelines depended on the covered area. The strength of the passwords were generally good and they were changed often, but informing the employees about guidelines, saving and sharing of passwords did not follow the guidelines.