Pyelonefrit är en inflammation i njurarna och undersökningen som främst används vid utredning är dimerkaptosuccinat (DMSA)-scintigrafi. Pyelonefrit drabbar framförallt barn och risk finns för njurparenkymskador. Syftet med studien var att utreda om DMSA-scintigrafi efter pyelonefrit hos barn är berättigad. Detta granskades genom att beräkna den generella risken för cancer, specifika riskökningen för njurparenkymcancer, antal upptäckta njurparenkymskador och eventuella könsskillnader. Vetenskapliga artiklar söktes upp via sökmotorn PRIMO. Metoden var retrospektiv med kvantitativ ansats där materialet bestod av svarsutlåtanden från DMSA-scintigrafier på barn 0-2 år med frågeställning njurparenkymskador efter pyelonefrit. Urvalet bestod av 91 barn; 52 flickor och 39 pojkar varav 16 stycken exkluderades. Av de studerade 75 barnen hade sex (8 %) njurparenkymskador, med medelålder på 9,2 månader, och det fanns ingen signifikant skillnad mellan kön och njurparenkymskada (p=0,246). Medelvärdet på given aktivitet gav en effektiv medeldos på 0,69 mSv. Den generella riskökningen vid en DMSA-scintigrafi blev 0,01-0,014 och 0,00019 för njurparenkymcancer. Trots att relativt få barn drabbas av njurparenkymskador, finns ändå risk att drabbas av komplikationer från skadan. Skadorna är därför viktiga att upptäcka. Riskökningen för cancerutveckling och njurparenkymcancer efter DMSA-scintigrafi är mycket låg. Nyttan (att upptäcka njurparenkymskadorna) överväger risken (strålningen), vilket gör DMSA-scintigrafin till en berättigad undersökningsmetod. / A dimercaptosuccinic acid (DMSA) scintigraphy is used to test for pyelonephritis, an inflammation of the kidneys with risk of renal scarring. Aiming to investigate if DMSA scan after pyelonephritis in children is justified, we calculated the general cancer risk, the specific increased renal cancer risk, the number of discovered renal scarring and potential differences between the sexes. The method was retrospective and quantitative and data was based on results from DMSA scans of children aged 0-2 years. From the original set of 91 children (52 girls, 39 boys), 16 were excluded. Of the remaining 75, six (8 %) had renal scarring; with an average age of 9,2 months, and there was no significant difference between sex and renal parenchymal damage (p=0,0246). The mean activity from a DMSA scan equaled an effective dose of 0.69 mSv, with general cancer versus renal cancer risk being 0.01-0.014 and 0.00019, respectively. Even though only a few children develop renal scarring, there is still a risk of complications. Renal scarring is therefore important to discover. The increased risk for cancer and renal cancer after a DMSA scan is low. The benefits (discovering renal scarring) are greater than the risk (radiation), making the DMSA scan justified.

Bakgrund: Urinvägsinfektion (UVI) är en av de vanligaste infektionerna hos äldre kvinnor. Escherichia coli (E-coli) är den vanligaste bakterien vid UVI. Äldre kvinnor lider när de är drabbade av UVI och det är sjuksköterskans uppgift att bland annat förebygga sjukdom och lindra lidande. Syfte: Att beskriva riskfaktorer och förebyggande omvårdnadsåtgärder mot UVI hos äldre kvinnor. Metod: Litteraturstudie, med databassökning genom databaser speciellt inriktade på vård och omvårdnad, CINAHL, PubMed, WEB OF SCIENCE och Medline. 15 artiklar har använts till resultatet. Resultat: Recidiverande UVI, diabetes, urininkontinens, smittspridning och förstoppning är riskfaktorer att drabbas av UVI. God hygien och regelbunden tillförsel av vätska ses som god evidensbaserad omvårdnadsåtgärd mot UVI. Ökad tillförsel av vätska förkastas, Tranbärstillägg behöver ytterligare forskning. Slutsats. Hög hygieniskstandard genom de basala hygienrutinerna är en viktig förebyggande åtgärd mot UVI. / Background: Urinary tract infection (UTI) is one of the most common infections for elderly women. Escherichia coli (E-coli) is the most commonly found bacteria when screening for UTI. Older women suffer when they have UTI and it’s up to the nurse to prevent sickness and to ease the pain. Aim: To describe risk factors and nursing care prevention against UTI for elderly women. Method: Based on science articles received from databases specified on care and nurse caring. CINAHL, PubMed, WEB OF SCIENCE and Medline. 15 articles is used for the results. Results: A prior history of UTI, diabetic, urinary incontinence, and constipation is risk factors to developed UTI. High hygienic standard is a good prevention against UTI. Regular infusion of liquid is good prevention to not develop UTI. Cranberry for prevention against UTI needs further research. Conclusion High hygienic standard through basic hygiene is an important prevention against UTI.

En urinvägsinfektion (UVI) är ett samlingsnamn för infektioner som förekommer i urinvägarna och som drabbar cirka 2% av Sveriges befolkning under deras första levnadsår. Urinvägsinfektionen orsakas främst av tarmbakterier och den mest förekommande patogenen är den gramnegativa Escherichia coli. Då en infektion kan uppstå på flera ställen i urinvägarna så har den olika namn. En infektion i blåsan kallas för cystit och en infektion som spridit sig till de övre urinvägarna och njurarna kallas för pyleonefrit. En anledning till att infektionen fortskrider till pyelonefrit kan vara på grund av vesikoureteral reflux (VUR). Detta innebär att urin flödar tillbaka från urinblåsan och upp genom urinledaren mot njurarna. Detta ökar även risken för recidiverande UVI. I många fall kräver detta minst tre antibiotikabehandlingar per år, vilket i sin tur ökar risken för en utvecklad antibiotikaresistens. Forskare försöker därför komma på alternativ som kan hjälpa till att förebygga nya infektioner. Ett exempel på ett sådant alternativ är probiotika. Det är levande organismer som i rätt mängd kan vara fördelaktiga för personens hälsa. Syftet med denna litteraturstudie är därför att undersöka om antibiotika och probiotika som profylax kan minska risken för en återkommande UVI. Därmed kunde även eventuella nackdelar med de två behandlingssätten studeras. För att kunna göra detta granskades sex stycken studier som undersökte effekten av antibiotika och/eller probiotika i samband med återkommande UVI hos barn. Slutsatsen är att det inte det inte finns någon signifikant skillnad i effekten mellan trimetoprim-sulfametoxazol och andra generationens cefalosporiner eller Lactobacillus acidophilus. Däremot kan ett ökat antal stammar av probiotika i jämförelse med placebo vara fördelaktigt i syfte att förebygga en återkommande UVI. / A urinary tract infection (UTI) is a collective name for an infection that occurs in the urinary tract and it affects about 2% of Sweden's population during their first year of life. The urinary tract infection is caused mainly by intestinal bacteria and the most common pathogen is the gram-negative E. coli. The infection can occur in different parts of the urinary tract, and it is therefore called by different names. An infection of the bladder is called cystitis and an infection that has spread to the upper urinary tract and kidneys is called pyelonephritis. One of the reasons leading to progression of an infection to pyelonephritis is vesicoureteral reflux (VUR). VUR implies that urine flows back from the bladder and up through the ureter, towards the kidneys. This also increases the risk of recurrent UTI. In many cases, this requires at least three antibiotic treatments per year, which in turn increases the risk of developing antibiotic resistance. Researchers are therefore trying to come up with alternatives that can help prevent new infections. An example of such an alternative is probiotics, which are a live bacteria. The most common probiotics are bacteria that belong to the genera called Lactobacillus and Bifidobacterium. Different types of probiotics may have different effects and they can be beneficial to a person´s health when ingested in the right amount. The purpose of this literature study is therefore to investigate whether antibiotics, in comparison with probiotics can reduce the risk of a recurrent UTI, and thereby examine the possible disadvantages of the two treatment methods. To be able to do this, six studies were examined that studied the effect of antibiotics and/or probiotics in connection with recurrent UTI in children. It is concluded that there is no significant difference in the effect between trimethoprim-sulfamethoxazole and second-generation cephalosporins or Lactobacillus acidophilus. However, an increased number of strains of probiotics may be beneficial compared to placebo in order to prevent a recurrent UTI.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka sjuksköterskans preventiva åtgärder för kateterrelaterad urinvägsinfektion. Studien baseras på Goodmans sju steg för systematisk litteraturstudie. Totalt tio vetenskapliga artiklar med varierande kvalitet inkluderades. Artiklarnas söktes fram i databaserna Cinahl och PubMed och kvalitetsgranskades utifrån ett modifierat granskningsprotokoll. Resultatet visar på en minskning av incidensen av kateterrelaterad urinvägs¬infektion vid utförandet av preventiva åtgärder så som; handtvätt och korrekt fästning av kateterslangen, användning av intermittent och silverbelagd kateter, påminnelseprocedurer om onödiga katetrar och kontroll av kateterdurationen. En mer heltäckande studie angående dessa åtgärder behövs för att dess evidensgrad ska kunna fastställas. / The aim of this literature review was to investigate the nurse preventive measures for catheterrelated urinary tract infection. The study is based on Goodman's seven steps for a systematic literature review. A total of ten scientific articles with varying quality were included. The articles were found in the databases Cinahl and PubMed. The quality of the articles was determined by using a modified quality protocol. The result shows a reduction in the incidence of catheter-related urinary tract infection in carrying out preventive measures such as; handwash and proper fixation of catheter tubing, the use of intermittent and silver-coated catheter, a reminder procedure of unnecessary use of catheters and control of the duration of the catheterization. A more comprehensive study on these measures is needed to be able to determine their degree of evidence.

About 10 % of the adult women population in Sweden are treated annually for urinary tract infections. The increasing bacterial resistance towards antibiotics is classified by WHO (World Health Organization) and ECDC (European Centre for Disease Prevention and Control) as one of the greatest treats for human health in a global perspective. To find alternatives scientists are studying the possibility to use probiotics to reduce the frequency of recurring urinary tract infections. This literature study examines five randomized double blinded placebo controlled studies where different strains of Lactobacillus have been used as a prophylactic to women suffering from recurrent urinary tract infections and bacterial vaginosis. Overall the studies do not display enough promising results to recommend the use of probiotics as a prophylax or cure.