Syftet med studien var att kartlägga unga kvinnors miktionsvanor (kissvanor) och förekomst av UVI. Dessutom undersöktes om det fanns ett samband mellan ett lågt antal miktionstillfällen och/ eller sexuell relation och/ eller kirurgi i urinvägarna för förekomsten av UVI hos unga kvinnor. Det visade sig att tonårskvinnorna gick mer sällan på toaletten. Det var vanligt att kvinnorna genomgått UVI. Låg miktionsfrekvens verkade inte öka risken för UVI. De kvinnor som drabbats av UVI gick snarare ofta på toaletten. Tonårskvinnorna hade i högre grad drabbats av UVI senaste året. Detta kan förklaras med att i denna åldersgrupp är mer vanligt med ny sexualpartner och att sexuallivet troligen är mer aktivt i ett nytt förhållande.

<p>Urinvägsinfektion är den vanligast förekommande vårdrelaterade infektionen varav urinvägskatetrar orsakar cirka 90 %. Syftet med studien var att undersöka om val av metod och material för urinvägskateterisering kan minska förekomsten av kateterrelaterade urinvägsinfektioner. Uppsatsen genomfördes som en litteraturstudie. Femton vetenskapliga artiklar granskades och analyserades. Katetrar belagda med hydrogel, silver och antibiotika tycks ha en hämmande effekt gällande uppkomst av urinvägsinfektioner. Val av metod kan påverka risken för att urinröret skadas vid kateterisering och därmed påverka risken för att urinvägsinfektion uppkommer. Fortsatt forskning inom området behövs för att finna ytterligare preventiva åtgärder. Utveckling av nationella riktlinjer samt kontinuerlig utbildning av vårdpersonal efterfrågas av litteraturstudiens författare för att minska förekomsten av komplikationer som uppkommer till följd av urinvägskateterisering.</p>

Urinvägsinfektion är den vanligast förekommande vårdrelaterade infektionen varav urinvägskatetrar orsakar cirka 90 %. Syftet med studien var att undersöka om val av metod och material för urinvägskateterisering kan minska förekomsten av kateterrelaterade urinvägsinfektioner. Uppsatsen genomfördes som en litteraturstudie. Femton vetenskapliga artiklar granskades och analyserades. Katetrar belagda med hydrogel, silver och antibiotika tycks ha en hämmande effekt gällande uppkomst av urinvägsinfektioner. Val av metod kan påverka risken för att urinröret skadas vid kateterisering och därmed påverka risken för att urinvägsinfektion uppkommer. Fortsatt forskning inom området behövs för att finna ytterligare preventiva åtgärder. Utveckling av nationella riktlinjer samt kontinuerlig utbildning av vårdpersonal efterfrågas av litteraturstudiens författare för att minska förekomsten av komplikationer som uppkommer till följd av urinvägskateterisering.

Bakgrund: Urinvägsinfektion kan anses okomplicerat men tillståndet kan leda till onödigt lidande och påverka patienters välmående, dagliga aktiviteter och sociala liv. Sjuksköterskan saknar tillräckligt med evidens för att utföra lämplig omvårdnad relaterat till urinvägsinfektion. Caring och Nursing är perspektiv för forskning inom sjuksköterskans vetenskap. Syfte: Beskriva vad omvårdnadsåtgärder är i relation till urinvägsinfektion. Metod: En litteraturstudie genomfördes utifrån en systematisk sökning i databaser för omvårdnadsforskning. Nio vetenskapliga artiklar analyserades med frågor som stöd och inspiration från ett hermeneutiskt förhållningssätt. Resultat: De vetenskapliga artiklarna resulterade i fem kategorier: Behov och bemötande, Observation och övervakning, Upprätthålla hygien och vätskeintag, Utbildning och attityd och Kunskap och utvärdering. Resultatet belyser att kontinuerlig undervisning och teamarbete kan uppmuntra till ökad medvetenhet kring omvårdnadsåtgärder och öka patientsäkerheten. Det är viktigt att patienter känner att de blir hörda samt att problem uppmärksammas och tas på allvar.  Slutsats: Forskning kring omvårdnadsåtgärder i relation till urinvägsinfektion är bristfällig. Litteraturstudien lyfter fram och ökar medvetenheten om vilka omvårdnadsåtgärder som kan impliceras i omvårdnadsarbetet.

<p>SAMMANFATTNING</p><p>Sjukhusinfektioner förlänger vårdtiden och fördyrar vården samt innebär ett ökat lidande för patienten. Urinvägsinfektion (UVI) är den vanligaste vårdrelaterade infektionen. Behandling med kateter à démeur (KAD) är omfattande inom akutsjukvården. KAD anses vara den främsta orsaken till vårdrelaterad UVI.</p><p>Syftet med litteraturstudien var att beskriva faktorer i sjuksköterskans arbete som påverkar incidensen för utvecklandet av kateterassocierad UVI.</p><p>Underlaget för resultatet utgörs av 24 vetenskapliga artiklar som på manuell och systematisk väg söktes i databaser. Analysen av artiklarna resulterade i sju ämnesområden som utgör delarna i resultatet. De sju ämnesområdena var: metoder/tekniker vid insättande av KAD, tidsaspekten, dränagesystem, bemanningsfaktorer, utbildning, hygienaspekter hos personal, riskfaktorer för att utveckla UVI.</p><p>Resultatet visar bland annat på att det inte finns belägg för att använda steril metod vid kateterisering, att kateteriseringstiden bör vara så kort som möjligt, handdesinfektion mellan arbetsmomenten minskar infektionsfrekvensen, hög ålder och kvinnligt kön i kombination med tid ökar risken för UVI samt att återkommande utbildning angående katetervård bör eftersträvas.</p><p>Ytterligare forskning inom ämnet, framför allt ur ett omvårdnadsperspektiv, är önskvärt för ett fortsatt arbete för en evidensbaserad vård.</p><p>Nyckelord: omvårdnad, prevention, urinkateter, urinvägsinfektion</p>

SAMMANFATTNING Sjukhusinfektioner förlänger vårdtiden och fördyrar vården samt innebär ett ökat lidande för patienten. Urinvägsinfektion (UVI) är den vanligaste vårdrelaterade infektionen. Behandling med kateter à démeur (KAD) är omfattande inom akutsjukvården. KAD anses vara den främsta orsaken till vårdrelaterad UVI. Syftet med litteraturstudien var att beskriva faktorer i sjuksköterskans arbete som påverkar incidensen för utvecklandet av kateterassocierad UVI. Underlaget för resultatet utgörs av 24 vetenskapliga artiklar som på manuell och systematisk väg söktes i databaser. Analysen av artiklarna resulterade i sju ämnesområden som utgör delarna i resultatet. De sju ämnesområdena var: metoder/tekniker vid insättande av KAD, tidsaspekten, dränagesystem, bemanningsfaktorer, utbildning, hygienaspekter hos personal, riskfaktorer för att utveckla UVI. Resultatet visar bland annat på att det inte finns belägg för att använda steril metod vid kateterisering, att kateteriseringstiden bör vara så kort som möjligt, handdesinfektion mellan arbetsmomenten minskar infektionsfrekvensen, hög ålder och kvinnligt kön i kombination med tid ökar risken för UVI samt att återkommande utbildning angående katetervård bör eftersträvas. Ytterligare forskning inom ämnet, framför allt ur ett omvårdnadsperspektiv, är önskvärt för ett fortsatt arbete för en evidensbaserad vård. Nyckelord: omvårdnad, prevention, urinkateter, urinvägsinfektion

Användningen av kvarliggande urinkateter har länge varit en viktig del av patientvården, men inte helt utan komplikationer. I samband med urinkateterisering ökar risken kraftigt att drabbas av urinvägsinfektion. Den vanligast förekommande vårdrelaterade infektionen på svenska sjukhus är idag kateterassocierad urinvägsinfektion.

Bakgrund: Urinvägskateter ses vara en vanlig åtgärd inom slutenvård och syftar till att tömma urinblåsan hos personer där det inte sker naturligt. Indikationer för en urinvägskateter kan vara obstruktion i urinvägarna eller oförmåga att tömma urinblåsan. Med urinvägskateter är risken för urinvägsinfektion stor. Sjuksköterskan har ansvar i omvårdnaden av patienten, och har en aktiv roll för att förebygga att kateterrelaterade urinvägsinfektioner uppstår. Syftet: Syftet med studien var att beskriva vad sjuksköterskan kan göra för att förebygga att kateterrelaterade urinvägsinfektioner uppstår inom slutenvården. Metod: Denna litteraturstudie har insamlad data från en kvalitativ och tolv kvantitativa vetenskapliga artiklar. Relevans- och kvalitetsbedömning för artiklar har utförts med hjälp av granskningsmall. Analys av resultat har utförts systematiskt med en induktiv ansats. Resultat: I resultatet redovisades vad sjuksköterskan kan göra i det förebyggande arbetet utifrån två teman som framkom under analysarbetet. De två temana var evidensbaserat kliniskt arbete samt teamarbetet och kommunikation. Sjuksköterskan kan förebygga kateterrelaterade urinvägsinfektioner genom att välja rätt material, samarbeta med läkare, avlägsna onödig kateterisering samt genom att använda checklistor. Diskussion: Sjuksköterskans tid måste planeras för att kunna arbeta förebyggande. Tiden bör fyllas med metoder som gör att sjuksköterskan kan avlägsna onödiga urinvägskatetrar. De förebyggande arbetet bör grunda sig på kommunikation med patienten för att kunna lindra lidande. Slutsats: För att sjuksköterskan ska kunna identifiera onödiga katetrar kan en checklista appliceras. Kommunikation och teamarbete med läkare är viktigt. För de patienter som behöver en kateter är sjuksköterskans hantering av material betydelsefull. / <p>Godkännande datum: 2018-11-06</p>

Urinvägsinfektion (UVI) är bland de vanligaste bakteriella infektionerna som drabbar alla delar av urinvägarna såsom njurar, urinledare, urinblåsan, och urinrör. Gravida kvinnor löper ökad risk att drabbas av urinvägsinfektion som kan leda till njurbäckeninflammation på grund av bland annat den hormonella omställningen.En annan faktor som kan öka risken för urinvägsinfektion är tillståndet glykosuri som drabbar ungefär 70 % av alla gravida kvinnor. Vid urinvägsinfektion ska behandlingen vara effektiv men det är även viktigt att iaktta försiktighet då fostret inte ska utsättas för risker. Därför bör valet av antibiotikum vara lämpligt och säkert för både mor och foster. Efter odling och resistensbestämning sätts behandling med antibiotika in enligt provsvaren. Vid behandling av akut cystit och asymtomatisk bakteriuri väljs i första hand nitrofurantoin eller pivmecillinam och en cefalosporin i andra hand. Syfte Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka ett eventuellt samband mellan antibiotikaanvändning i första trimestern av graviditet och förekomst av fosterskador vid behandling av urinvägsinfektion med nitrofurantoin. Metod Detta examensarbete genomfördes som en litteraturstudie och är baserat på 5 vetenskapliga artiklar. Resultat Det observerades ingen statistiskt signifikant ökad risk för stora medfödda missbildningar vid exponering för nitrofurantoin under den första trimestern av graviditeten enligt data från kohortstudier. Dock kunde man i fall-kontrollstudier iaktta en statistiskt signifikant ökad risk för utveckling av bland annat läpp/gomspalt och hjärtmissbildningar hos foster, bland mödrar som tog nitrofurantoin. Ökad risk för läpp/gomspalt fanns även vid jämförelser med kontroller vars UVI behandlats med penicillin. Slutsats Ökad risk för fosterskador efter användning av nitrofurantoin under första trimestern av graviditet har inte med säkerhet kunnat fastläggas även om viss ökad risk har noterats i vissa studier. Detta handlar då om viss ökad risk för händelser som i sig är ganska sällsynta. Det kan dock vara rimligt att i första hand använda penicillin vid behandling av UVI hos gravida när detta är ett möjligt alternativ.

Bakgrund: Kateterassocierade urinvägsinfektioner är en återkommande komplikation relaterad till att patienter får eller har en kvarliggande urinkateter (KAD). År 2018 utgjorde urinvägsinfektioner 40 procent av alla vårdrelaterade infektioner (VRI) globalt. Kateterassocierade urinvägsinfektioner ökar för varje dag som patienten har KAD. Sjuksköterskan kan ha en betydande roll i att förhindra uppkomsten av urinvägsinfektion. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka hur sjuksköterskan kan förhindra uppkomsten av vårdrelaterade urinvägsinfektioner vid insättning och vård av kvarliggande urinkateter i slutenvård. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie på ett systematiskt sätt med en induktiv ansats. Resultat: Resultatet från litteraturöversikten visade att sjuksköterskan i vissa fall kunde förhindra kateterassocierade urinvägsinfektioner men i vissa fall inte. Genom utbildning som gav en ökad kunskap, följa ett borttagningsprotokoll och riktlinjer gällande kateterisering samt upprätthålla en god kommunikation med övrig vårdpersonal kunde sjuksköterskan förhindra uppkomsten av kateterassocierade urinvägsinfektioner. Slutsats: Ytterligare kunskap kring katetervård samt hygien vid kateterisering rekommenderas för att få en säkrare vård samt ett minskat antal av kateterassocierade urinvägsinfektioner.