Sammanfattning Bakgrund: Patienter med KAD vanligtvis upplever förekommande oro samt rädsla som påverkar patientens välbefinnande. Patienterna upplever också att de behöver tillräckligt med information från sjuksköterskan om behandlingen vid KAD. Sjuksköterskan har ett ansvar att ge information och ta hänsyn till patientens enskilda behov, samt utföra omvårdnaden på ett säkert sätt.  Syfte: Beskriva patientens erfarenhet av information (kvalitet, kvantitet, innehåll) från sjuksköterskan i samband med behandling med kvarliggande urinkateter (KAD).  Metod: Allmän litteraturstudie utifrån åtta artiklar med kvalitativ ansats och dataanalys var uppbygg utifrån en kvalitativ design.  Resultat: Resultatet är baserat på två teman: Betydelsen av utbildning och kunskap, Effekten av kommunikation och erfarenhet för patientens upplevelse som besvarar patientens erfarenhet av information från sjuksköterskan.  Slutsats: Patienterna med KAD behöver information från sjuksköterskan för att kunna hantera KAD och uppleva ett välbefinnande med behandlingen. Information och utbildning är viktigt för patientens hälsa.

Introduktion/Bakgrund: Kateterisering av urinblåsan är en medicinsk teknik som används för att tömma urinblåsan på urin. Det finns olika orsaker till att en patient ordineras en kvarliggande urinkateter. Ordinationen kan bero på bland annat urinretention, urininkontinens eller rörelsehinder. Även om kvarliggande urinkateter är en effektiv teknik vid svårigheter att tömma blåsan kan detta leda till en del komplikationer. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa patienters upplevelse av att ha en kvarliggande urinkateter i ordinärt boende. Metod: Litteraturstudien konstruerades utifrån Polit och Beck (2021) nio steg. Databassökningen genomfördes i CINAHL och PubMed. Resultatet utgjordes av tio artiklar som svarade på studiens syfte och uppfyllde inklusions- och exklusionskriterierna. Resultatartiklarna granskades utifrån Polit och Beck (2017) granskningsmallar. Resultat: Två huvudteman identifierades: Negativa upplevelser och Positiva upplevelser. I huvudtemat Negativa upplevelser skapades fyra subteman: ”Bristande information”, “Sexualitet och förändrad självbild”, “Social isolering” samt “Komplikationer”. I huvudtemat Positiva upplevelser skapades tre subteman: “Acceptans”, “Frihet och stöd” samt “Humor”. Slutsats: Slutsatsen som kan dras från resultatet är att patienter har fler negativa upplevelser än positiva upplevelser kring kvarliggande urinkatetrar.

Bakgrund: Kateterassocierade urinvägsinfektioner är en återkommande komplikation relaterad till att patienter får eller har en kvarliggande urinkateter (KAD). År 2018 utgjorde urinvägsinfektioner 40 procent av alla vårdrelaterade infektioner (VRI) globalt. Kateterassocierade urinvägsinfektioner ökar för varje dag som patienten har KAD. Sjuksköterskan kan ha en betydande roll i att förhindra uppkomsten av urinvägsinfektion. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka hur sjuksköterskan kan förhindra uppkomsten av vårdrelaterade urinvägsinfektioner vid insättning och vård av kvarliggande urinkateter i slutenvård. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie på ett systematiskt sätt med en induktiv ansats. Resultat: Resultatet från litteraturöversikten visade att sjuksköterskan i vissa fall kunde förhindra kateterassocierade urinvägsinfektioner men i vissa fall inte. Genom utbildning som gav en ökad kunskap, följa ett borttagningsprotokoll och riktlinjer gällande kateterisering samt upprätthålla en god kommunikation med övrig vårdpersonal kunde sjuksköterskan förhindra uppkomsten av kateterassocierade urinvägsinfektioner. Slutsats: Ytterligare kunskap kring katetervård samt hygien vid kateterisering rekommenderas för att få en säkrare vård samt ett minskat antal av kateterassocierade urinvägsinfektioner.

Bakgrund: Kvarliggande urinkateter ar en behandlingsmetod som anvands vid flera olika sjukdomstillstånd. Komplikationer som patienten kan utsattas för ar bland annat kateterblockage, urinvagsinfektion och urinlackage. Sjuksköterskor ser på patienters anvandning av urinkateter ur olika synvinklar dar det både uppfattas som ett hjalpmedel och något som gör skada. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie ar att belysa hur patienter med kvarliggande urinkateter upplever anvandningen samt insattning och byten. Metod: Examensarbetet har genomförts som litteraturstudie med en kvalitativ ansats. Tio artiklar från databaserna CINAHL och PubMed inkluderades i studien och det genomfördes en kvalitetsgranskning och dataanalys av det insamlade materialet. Resultat: De tio empiriska studierna framhavde fyra huvudteman: Mötena med vården, Kanslor relaterat till urinkatetern, Stöd från omgivningen samt Urinkateterns påverkan i vardagen. Resultatet genererade aven sju subteman som redovisas under de olika huvudtemana. Patienter belyste att det fanns brister i vårdpersonalens bemötande och vikt lades vid god tillganglighet. Patienterna i studierna såg på sin urinkateter ur både positiva och negativa synvinklar. Koppling till urinkateterns funktion, obehag och eventuella komplikationer sågs ha inverkan på hur patienten upplevde sin urinkateter. Samtal och exponering av urinkatetern upplevdes av patienterna som besvarande och medförde för vissa en begransning i vardagen. Sexualitet relaterat till anvandningen av urinkateter var något som vissa patienter belyste som ett område med förbattringsmöjlighet. Konklusion: För att minska komplikationer och lidande ar det av vikt att efterstrava god kommunikation och information. Detta ar två centrala begrepp som har stor betydelse för patienters upplevelse av anvandning, byten samt insattning av kvarliggande urinkateter och ökar förutsattningarna för en personcentrerad vård. / Background: indwelling urinary catheter is a treatment method that is used for several different diseases. Complications that patients may be exposed to are catheter blockage, urinary tract infection and urinary leakage. Nurses look at patients' use of urinary catheters from different angles where it is perceived as an aid or something that causes harm. Aim: The purpose of this literature study is to illustrate how patients with indwelling urinary catheter experience the use as well as insertion and replacement. Method: the degree project has been conducted as a literature study with a qualitative approach. After the collection of the final ten articles from CINAHL and PubMed, quality review and data analysis of the collected material was carried out. Results: the ten studies highlighted four main themes: The meeting with the healthcare, Feelings Related to the Urinary Catheter, Aid from the Environment and The urinary catheters effect on everyday life. The result also generated seven subthemes that are reported under the different main themes. Patients highlighted that there were deficiencies in the treatment from healthcare professionals and that emphasis was placed on good accessibility of care. Patients in the studies looked at their urinary catheters from both positive and negative angles. The urinary catheters function, discomfort and possible complications were seen to have an effect on how the patient looked at their urinary catheter. Conversation and exposure of the urinary catheter caused discomfort to the patients and led to some limitation in everyday life. Conversations about sexuality related to catheter use were something that some patients found as an area needing improvement in healthcare. Conclusion: In order to reduce complications and suffering, it is important to strive for good communication and information. These are two key concepts that are of great importance to the patient's experience of use, replacement and insertion of indwelling urinary catheter and increase the basis for a person-centered care.

Bakgrund Behandling med kvarliggande urinkateter är en vanlig behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården som kan vara indicerat vid olika former av blåsdysfunktion. Egenvård är ett sätt för patienten att kunna bibehålla en vardag och förebygga komplikationer. Bristfällig kunskap och stöd från hälso- och sjukvårdspersonal är dock förekommande och påverkar patienternas upplevelser av behandlingen. Att sjuksköterskor besitter rätt kompetens är därför viktigt för korrekt omhändertagande av patienter under behandling med kvarliggande urinkateter. Syfte Syftet var att beskriva vuxna patienters upplevelser vid behandling med kvarliggande urinkateter. Metod Denna icke-systematiska litteraturöversikt bestod av 16 vetenskapliga originalartiklar, av både kvalitativ och kvantitativ metodansats, som hittades via systematiska databassökningar i PubMed och CINAHL samt manuella sökningar. Valda artiklar kvalitetsgranskades i fulltext enligt Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag och en integrerad dataanalys gjordes för att analysera och sammanställa resultatet med hjälp av två huvudkategorier och sju underkategorier som identifierades under studien. Resultat Utifrån den integrerade dataanalysen identifierades två huvudkategorier; att leva med kvarliggande urinkateter och vårdrelationens betydelse. För att ingående kunna beskriva patienters upplevelse av behandling med kvarliggande urinkateter identifierades sju underkategorier; anpassning till behandlingen, underlättande aspekter, upplevda begräsningar i dagligt liv, sexualitet, kroppsuppfattning och självbild, upplevda komplikationer, agerande från hälso- och sjukvårdspersonal samt behov av individuellt anpassad information och utbildning. Slutsats Studien identifierade positiva och negativa upplevelser hos patienter med kvarliggande urinkateter samt samband mellan upplevelser och behandlingslängd. Vikten av välfungerande egenvård och personcentrerad omvårdad samt förståelse och kunskap hos hälso- och sjukvårdspersonal identifierades som avgörande aspekter i studien. Studiens resultat kan bidra till förbättrad kunskap och förståelse hos sjukvårdspersonal för att förbättra patientupplevelserna kring behandling med kvarliggande urinkateter. / Background Treatment with indwelling urinary catheter is a commonly used treatment method in health care that may be indicated for bladder dysfunction. Self-care is a way for patients to be able to maintain everyday life and prevent complications. However, inadequate knowledge and support from health care professionals is common and affects patients’ experiences. Proper skills from the nurses are important to enable correct care of patients with an indwelling urinary catheter. Aim The aim was to describe the experiences of adult patients during treatment with indwelling urinary catheters. Method This non-systematic literature review consisted of 16 original scientific articles, of both qualitative and quantitative method, which was found through systematic database searches in PubMed and CINAHL as well as manual searches. The selected articles were quality-reviewed in full text according to Sophiahemmet University's framework and an integrated data analysis was done to analyze and compile the results by two main- and seven subcategories that were identified through this study. Results Based on the integrated data analysis, two main categories were identified: living with an indwelling urinary catheter and the importance of the health care relationship. In order to be able to thoroughly describe patients' experiences of treatment with indwelling urinary catheters seven subcategories were identified; adaptation to the treatment, facilitating aspects, perceived limitations in daily life, sexuality, body image and self-image, perceived complications, actions of healthcare professionals and the need for individually adapted information and education. Conclusions Patients’ experiences, both positive and negative, were identified as well as the relationship between experiences and the treatment’s duration. The importance of a well-functioning self-care as well as the understanding and knowledge of the health care professionals was identified. The result of this study can contribute to improve understanding and knowledge among healthcare professionals to improve patients’ experiences of treatment with indwelling urinary catheters.

Bakgrund: En kateterrelaterad urinvägsinfektion är en vanlig vårdrelaterad infektion som drabbar patienter i olika åldrar och medför lidande, förlängda vårdtider samt ökade vårdkostnader. Risken ökar med långvarig kateteranvändning, ålder och andra försämrade hälsotillstånd. Sjuksköterskor har en viktig roll i att förebygga och hantera kateterrelaterade urinvägsinfektioner genom evidensbaserad omvårdnad.  Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur sjuksköterskan kan förebygga kateterrelaterad urinvägsinfektion. Metod: En allmän litteraturstudie av tidigare forskning gjordes genom granskning av fem kvalitativa, tolv kvantitativa och en mixad metod-studie. Resultat: Fem kategorier identifierades: arbetsplatsen och samarbetets påverkan, kunskapen hos sjuksköterskor, material och tillvägagångsätt vid kateterisering, sjuksköterskors arbetsrutiner med katetrar och förebyggande åtgärder vid kateteranvändning. Resultatet visade att kunskap bland vårdpersonal och patienter behöver öka samt att valet av kateter kan minska risken att få en kateterrelaterad urinvägsinfektion. Flera olika förebyggande åtgärder identifierades, som specifika riktlinjer för hur katetern ska skötas samt användning av checklistor och bedömningsverktyg för att minska felaktigt användande av kateter. Konklusion: För att förebygga kateterrelaterad urinvägsinfektion krävs förbättrad säkerhetskultur, samarbete, trivsel på arbetsplatsen, utbildning, material och evidensbaserade riktlinjer. / Background: A catheter-associated urinary tract infection is a common healthcare-associated infection that affects patients of different ages, causing suffering, prolonged hospital stays, and increased healthcare costs. The risk increases with prolonged catheter use, age, and other health conditions. Nurses play a crucial role in preventing and managing catheter-associated urinary tract infections through evidence-based care. Aim: The aim of the study was to investigate how the nurse can prevent catheter-associated urinary tract infection. Method: A general literature review of previous research, including five qualitative, twelve quantitative, and one mixed-method study, was conducted to compile current knowledge on preventive measures. Results: Five categories were identified: workplace and collaboration impact, nurses' knowledge, materials and approaches in catheterization, nurses' catheter care routines, and nurses' and patients' impact during catheter use. The results showed that knowledge among healthcare staff and patients’ needs to increase, and the choice of catheter can reduce the risk of catheter-associated urinary tract infections. Preventive measures such as specific guidelines for catheter care and the use of checklists and assessment tools to reduce improper catheter use. Conclusion:Preventing catheter-associated urinary tract infections requires improved safety culture, collaboration, workplace satisfaction, education, materials, and evidence-based guidelines.

Bakgrund: Urinkateterns design har inte förändrats sedan 1930-talet. Detta trots att komplikationer relaterat till urinkatetern kan vara allvarliga och vanligt förekommande. För att förhindra komplikationer krävs det att kateterbärarna använder sig av egenvård. För en fungerande egenvård behöver kateterbärarna goda kunskaper om urinkatetrar, vilket är sjuksköterskans uppgift att förmedla.Syfte: Att beskriva personers upplevelse av att leva med kvarliggande urinkateter.Metod: Litteraturöversikt med kvalitativa studier. 11 artiklar gick igenom kvalitetsgranskningen till resultatet. Fribergs 5-stegs modell användes för att analysera datan.Resultat: Att leva med urinkateter kan innebära en stor lättnad och möjliggöra ett friare liv för personerna. Dock kan det också innebära precis tvärtom, att urinkatetern hindrar personerna på grund av mycket oro och, tidskrävande skötsel och en påverkad kroppsbild. Kateterbärarnas relationer till människor i sin närhet har ett stort inflytande över upplevelsen av att leva med urinkateter.Slutsatser: Många personer med urinkateter upplever en ständig oro över problem som kan komma att uppstå. Här råder ett glapp mellan sjukvårdens kunskap och utbud och kateterbärarnas upplevelse och efterfrågan. Sjukvården är tillsynes inte medvetna om kateterbärarnas verkliga upplevelse. Detta kräver vidare forskning för att utreda förbättringsmöjligheter inom hälso- och sjukvården. / Background: The urinary catheter design has not changed since the 1930's. This is thus that complications related to the urinary catheter can be serious and are common. To prevent these complications the catheter users need to use self-care. For self-care to be sufficient the catheter users need good knowledge about urinary catheters. It is the nurse's task to pass on this information.Aim: To describe the experience of living with an indwelling urinary catheter.Method: A literature study with qualitative studies. 11 articles went through the quality review process to the result. Fribergs 5-steps model was used to analyze the data.Result: To live with a urinary catheter can mean a huge relief and enable more freedom. Thus it can also mean the opposite, that the urinary catheter can revent people because it involves a lot of anxiety, time consuming care and affects the body image. Peoples relationships to others in their surroundings has a huge influence on the experience of living with a urinary catheter.Conclusion: Many people with urinary catheter experience a constant anxiety over possible problems. Here is a gap between what is known and offered from the health services and the catheter users experience and requests. The health services are not aware of the real experience of the catheter users. This needs more research to investigate the ability of improvement in the health system.