No description available.

Background: The urinary catheter was designed by Foley in 1937.  There are diverse types of urinary catheters. Complications are common to patients living with indwelling urinary catheters. Nurses have the responsibility to provide information about the catheter to patients. Aim: To describe patients’ experiences of living with an indwelling urinary catheter. Method: A literature review of qualitative study was carried out. 10 articles were analysed. Friberg’s analysis model was used to analyse data. Results: Patients had different perceptions about living with indwelling urinary catheters. Some needed to adjust to having indwelling urinary catheters as part of their life. Others experienced catheter related problems such as pain, leakage and discomfort. Patients expressed need for support from family and healthcare professionals. Conclusion: Patients felt that they had received inadequate information from healthcare professionals and needed information about having an indwelling urinary catheter.

Bakgrund Behandling med kvarliggande urinkateter är en vanlig behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården som kan vara indicerat vid olika former av blåsdysfunktion. Egenvård är ett sätt för patienten att kunna bibehålla en vardag och förebygga komplikationer. Bristfällig kunskap och stöd från hälso- och sjukvårdspersonal är dock förekommande och påverkar patienternas upplevelser av behandlingen. Att sjuksköterskor besitter rätt kompetens är därför viktigt för korrekt omhändertagande av patienter under behandling med kvarliggande urinkateter. Syfte Syftet var att beskriva vuxna patienters upplevelser vid behandling med kvarliggande urinkateter. Metod Denna icke-systematiska litteraturöversikt bestod av 16 vetenskapliga originalartiklar, av både kvalitativ och kvantitativ metodansats, som hittades via systematiska databassökningar i PubMed och CINAHL samt manuella sökningar. Valda artiklar kvalitetsgranskades i fulltext enligt Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag och en integrerad dataanalys gjordes för att analysera och sammanställa resultatet med hjälp av två huvudkategorier och sju underkategorier som identifierades under studien. Resultat Utifrån den integrerade dataanalysen identifierades två huvudkategorier; att leva med kvarliggande urinkateter och vårdrelationens betydelse. För att ingående kunna beskriva patienters upplevelse av behandling med kvarliggande urinkateter identifierades sju underkategorier; anpassning till behandlingen, underlättande aspekter, upplevda begräsningar i dagligt liv, sexualitet, kroppsuppfattning och självbild, upplevda komplikationer, agerande från hälso- och sjukvårdspersonal samt behov av individuellt anpassad information och utbildning. Slutsats Studien identifierade positiva och negativa upplevelser hos patienter med kvarliggande urinkateter samt samband mellan upplevelser och behandlingslängd. Vikten av välfungerande egenvård och personcentrerad omvårdad samt förståelse och kunskap hos hälso- och sjukvårdspersonal identifierades som avgörande aspekter i studien. Studiens resultat kan bidra till förbättrad kunskap och förståelse hos sjukvårdspersonal för att förbättra patientupplevelserna kring behandling med kvarliggande urinkateter. / Background Treatment with indwelling urinary catheter is a commonly used treatment method in health care that may be indicated for bladder dysfunction. Self-care is a way for patients to be able to maintain everyday life and prevent complications. However, inadequate knowledge and support from health care professionals is common and affects patients’ experiences. Proper skills from the nurses are important to enable correct care of patients with an indwelling urinary catheter. Aim The aim was to describe the experiences of adult patients during treatment with indwelling urinary catheters. Method This non-systematic literature review consisted of 16 original scientific articles, of both qualitative and quantitative method, which was found through systematic database searches in PubMed and CINAHL as well as manual searches. The selected articles were quality-reviewed in full text according to Sophiahemmet University's framework and an integrated data analysis was done to analyze and compile the results by two main- and seven subcategories that were identified through this study. Results Based on the integrated data analysis, two main categories were identified: living with an indwelling urinary catheter and the importance of the health care relationship. In order to be able to thoroughly describe patients' experiences of treatment with indwelling urinary catheters seven subcategories were identified; adaptation to the treatment, facilitating aspects, perceived limitations in daily life, sexuality, body image and self-image, perceived complications, actions of healthcare professionals and the need for individually adapted information and education. Conclusions Patients’ experiences, both positive and negative, were identified as well as the relationship between experiences and the treatment’s duration. The importance of a well-functioning self-care as well as the understanding and knowledge of the health care professionals was identified. The result of this study can contribute to improve understanding and knowledge among healthcare professionals to improve patients’ experiences of treatment with indwelling urinary catheters.

京都大学 / 新制・課程博士 / 博士(医学) / 甲第23764号 / 医博第4810号 / 新制||医||1056(附属図書館) / 京都大学大学院医学研究科医学専攻 / (主査)教授 長尾 美紀, 教授 佐藤 俊哉, 教授 永井 洋士 / 学位規則第4条第1項該当 / Doctor of Medical Science / Kyoto University / DFAM

Bakgrund: En kateterrelaterad urinvägsinfektion är en vanlig vårdrelaterad infektion som drabbar patienter i olika åldrar och medför lidande, förlängda vårdtider samt ökade vårdkostnader. Risken ökar med långvarig kateteranvändning, ålder och andra försämrade hälsotillstånd. Sjuksköterskor har en viktig roll i att förebygga och hantera kateterrelaterade urinvägsinfektioner genom evidensbaserad omvårdnad.  Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur sjuksköterskan kan förebygga kateterrelaterad urinvägsinfektion. Metod: En allmän litteraturstudie av tidigare forskning gjordes genom granskning av fem kvalitativa, tolv kvantitativa och en mixad metod-studie. Resultat: Fem kategorier identifierades: arbetsplatsen och samarbetets påverkan, kunskapen hos sjuksköterskor, material och tillvägagångsätt vid kateterisering, sjuksköterskors arbetsrutiner med katetrar och förebyggande åtgärder vid kateteranvändning. Resultatet visade att kunskap bland vårdpersonal och patienter behöver öka samt att valet av kateter kan minska risken att få en kateterrelaterad urinvägsinfektion. Flera olika förebyggande åtgärder identifierades, som specifika riktlinjer för hur katetern ska skötas samt användning av checklistor och bedömningsverktyg för att minska felaktigt användande av kateter. Konklusion: För att förebygga kateterrelaterad urinvägsinfektion krävs förbättrad säkerhetskultur, samarbete, trivsel på arbetsplatsen, utbildning, material och evidensbaserade riktlinjer. / Background: A catheter-associated urinary tract infection is a common healthcare-associated infection that affects patients of different ages, causing suffering, prolonged hospital stays, and increased healthcare costs. The risk increases with prolonged catheter use, age, and other health conditions. Nurses play a crucial role in preventing and managing catheter-associated urinary tract infections through evidence-based care. Aim: The aim of the study was to investigate how the nurse can prevent catheter-associated urinary tract infection. Method: A general literature review of previous research, including five qualitative, twelve quantitative, and one mixed-method study, was conducted to compile current knowledge on preventive measures. Results: Five categories were identified: workplace and collaboration impact, nurses' knowledge, materials and approaches in catheterization, nurses' catheter care routines, and nurses' and patients' impact during catheter use. The results showed that knowledge among healthcare staff and patients’ needs to increase, and the choice of catheter can reduce the risk of catheter-associated urinary tract infections. Preventive measures such as specific guidelines for catheter care and the use of checklists and assessment tools to reduce improper catheter use. Conclusion:Preventing catheter-associated urinary tract infections requires improved safety culture, collaboration, workplace satisfaction, education, materials, and evidence-based guidelines.

Bakgrund: Urinkateterns design har inte förändrats sedan 1930-talet. Detta trots att komplikationer relaterat till urinkatetern kan vara allvarliga och vanligt förekommande. För att förhindra komplikationer krävs det att kateterbärarna använder sig av egenvård. För en fungerande egenvård behöver kateterbärarna goda kunskaper om urinkatetrar, vilket är sjuksköterskans uppgift att förmedla.Syfte: Att beskriva personers upplevelse av att leva med kvarliggande urinkateter.Metod: Litteraturöversikt med kvalitativa studier. 11 artiklar gick igenom kvalitetsgranskningen till resultatet. Fribergs 5-stegs modell användes för att analysera datan.Resultat: Att leva med urinkateter kan innebära en stor lättnad och möjliggöra ett friare liv för personerna. Dock kan det också innebära precis tvärtom, att urinkatetern hindrar personerna på grund av mycket oro och, tidskrävande skötsel och en påverkad kroppsbild. Kateterbärarnas relationer till människor i sin närhet har ett stort inflytande över upplevelsen av att leva med urinkateter.Slutsatser: Många personer med urinkateter upplever en ständig oro över problem som kan komma att uppstå. Här råder ett glapp mellan sjukvårdens kunskap och utbud och kateterbärarnas upplevelse och efterfrågan. Sjukvården är tillsynes inte medvetna om kateterbärarnas verkliga upplevelse. Detta kräver vidare forskning för att utreda förbättringsmöjligheter inom hälso- och sjukvården. / Background: The urinary catheter design has not changed since the 1930's. This is thus that complications related to the urinary catheter can be serious and are common. To prevent these complications the catheter users need to use self-care. For self-care to be sufficient the catheter users need good knowledge about urinary catheters. It is the nurse's task to pass on this information.Aim: To describe the experience of living with an indwelling urinary catheter.Method: A literature study with qualitative studies. 11 articles went through the quality review process to the result. Fribergs 5-steps model was used to analyze the data.Result: To live with a urinary catheter can mean a huge relief and enable more freedom. Thus it can also mean the opposite, that the urinary catheter can revent people because it involves a lot of anxiety, time consuming care and affects the body image. Peoples relationships to others in their surroundings has a huge influence on the experience of living with a urinary catheter.Conclusion: Many people with urinary catheter experience a constant anxiety over possible problems. Here is a gap between what is known and offered from the health services and the catheter users experience and requests. The health services are not aware of the real experience of the catheter users. This needs more research to investigate the ability of improvement in the health system.

Introduktion: Vårdrelaterade infektioner och antibiotikaresistens är ett folkhälsoproblem. Kvarliggande urinvägskateter är en riskfaktor för att drabbas av vårdrelaterad urinvägsinfektion. Det finns en tydlig koppling mellan vårdrelaterad infektion, antibiotikaanvändning och antibiotikaresistens. På sjukhusronden har sjuksköterskan en nyckelroll i att förebygga vårdrelaterade infektioner. Syfte: Undersöka om införandet av ett rondkort har någon effekt på sjuksköterskornas upplevelse av sin delaktighet i patientens antibiotika- och urinvägskateterbehandling. Metod: En interventionsstudie utfördes på två vårdavdelningar på Norrlands universitetssjukhus, Umeå, Västerbotten. Interventionen bestod av en checklista, RondkortVLL, som utvecklades för sjuksköterskor att använda vid ronden. Interventionen pågick under fyra veckor. För att mäta deras upplevelse av delaktighet i patienternas antibiotika- och KAD-behandling fick de svara på en enkät före och efter interventionen. Svaren före och efter interventionen jämfördes med Mann Whitney-U test. Resultat: En signifikant förbättring på 1) dagligt ställningstagande till KAD-behandling och 2) sjuksköterskorna upplevde det naturligt att föra en dialog med läkaren om alternativ till urinvägskateter med mindre infektionsrisk. En ökad upplevelse av delaktighet angående patienternas antibiotikabehandling kunde ses på svaren efter interventionen men denna ökning var inte signifikant. Slutsats: Eftersom urvalet var litet och endast två avdelningar undersöktes är det svårt att dra några generella slutsatser. Resultatet tyder på att RondkortVLL har ökat sjuksköterskornas upplevelse av delaktighet i patienternas KAD-behandling och kan ha ökat sjuksköterskornas upplevelse av delaktighet i patienternas antibiotikabehandling. På grund av resultaten och betydelsen av att förebygga vårdrelaterade infektioner förordar vi en ökad klinisk användning av RondkortVLL. Vi hävdar att RondkortVLL kan vara effektivt som en daglig påminnelse, stärka sjuksköterskorna och medvetandegöra dem om deras betydelse i alla aspekter i patientens vård. / Introduction: Healthcare-associated infections and antibiotic resistance are public health problems. Indwelling catheters increase risk for urinary tract infections. There are connections among healthcare-associated infections, antibiotic use and antibiotic resistance. Nurses play a key role in infection control during hospital ward rounds. Aim: To investigate if a ward round checklist affects nursesʼ experiences of participation in patients’ antibiotica and indwelling catheter treatments. Method: An intervention study was conducted in two wards at Norrland University Hospital. The intervention was use of a checklist, RondkortVLL, that we developed for use by nurses at the ward round. The duration of the intervention was 1 month. The nurses answered a questionnaire about the use of antibiotica- and indwelling catheter before and after the intervention. Pre- and post-intervention responses were compared using the Mann Whitney-U test. Results: Significant improvements were found in 1) daily consideration of indwelling catheters and 2) the nurses feeling it was natural to conduct a dialogue with the physician about lower infection risk alternatives to indwelling catheters. While nurses tended to more often report the experience of participation in antibiotic treatment considerations post-intervention, this was not significant. Conclusion: Due to a small sample size and only two wards investigated it is difficult to generalize our results. However, our data indicate that RondkortVLL improved the nurses' experience of participation in patients' indwelling catheter treatments and may improve nursesʼ experiences of participation in a patient’s antibiotic treatment. Given these findings and the importance of infection prevention and control, we are pursuing greater clinical utilization of the RondkortVLL. We assert that RondkortVLL can be useful as a daily reminder, empower the nursesʼand raise awareness of their importance in all aspects of patient care.