Urinvägsinfektioner orsakar ett stort lidande då infektionen är smärtsam och ofta återkommande. Lågdosantibiotika som idag används i preventivt syfte vid återkommande urinvägsinfektion bidrar till resistensutveckling, förlängda vårdtider och ökade sjukvårdskostnader. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka tranbärets effekt som prevention vid urinvägsinfektion, för att eventuellt kunna rekommendera tranbär som alternativt profylax. Som metod valdes litteraturstudie. Resultaten visar att tranbär har en preventiv effekt, som verkar även på antibiotikaresistenta bakterier. Effekten är beroende av vilken dos som konsumerats och är som bäst fyra till sex timmar efter konsumtion, för att sedan avta. Den fysiologiska effekten kan förklaras genom dess verkningsmekanismer som hämmar urinpatogena bakteriers förmåga att fästa till urinvägsepitelet, vilket förhindrar uppkomsten av infektion. Tranbär kan rekommenderas till främst kvinnor med återkommande urinvägsinfektion, mer forskning är önskvärt för att kunna rekommenderas till andra subpopulationer. Även tranbärets interaktioner och biverkningar behöver tas hänsyn till och studeras vidare. / Urinary tract infections cause much suffer when the infection is painful and often recurrent. The low-dose antibiotic that is used today in the prevention of recurrent urinary tract infection contributes to the development of resistance, extended care and increased health care costs. The aim of this literature review is to look into the effect of cranberry as prevention to urinary tract infections, to be able to recommend cranberry as an alternative preventive treatment. The method chosen is a review. The results shows that cranberry have a preventing effect, which also works on antibiotic resistance bacterias. The effect is dose-dependent and works at its best from four to six hours after consumption. The physiologic effect can be explained through the efficacy mechanisms which have an inhibitory effect on uropathogenic bacterias ability to attach to uroepithelial cells, which prevent an infection to occur. Cranberry can be recommended mainly to women with recurrent urinary tract infection, more research is desirable to be able to recommend cranberry to other subpopulations. The cranberry interactions and adverse effects need to be considered and studied further.

Bakgrund: Urinvägsinfektioner är en av de vanligaste vårdrelaterade infektionerna inom svensk sjukvård. Varje år drabbas 65 000 personer av en vårdrelaterad infektion, av dessa är 14 % urinvägsrelaterad. Detta medför onödigt lidande för patienten, men ger också upphov till förlängda vårdtider och ökade kostnader för hälso- och sjukvården. Syfte: Syftet var att beskriva hur sjuksköterskan kan arbeta preventivt för att minska förekomsten av vårdrelaterade urinvägsinfektioner. Metod: Studiens design var en litteraturöversikt innehållande 15 vetenskapliga artiklar, varav 13 stycken var kvantitativa och två stycken var kvalitativa. Datainsamlingen har skett via sökningar i databaserna PubMed och Cinahl, valda artiklar granskades med granskningsmallar och sammanställdes sedan i resultatet. Resultat: Resultatet visade att ett förebyggande arbete kring rutiner vid kateterisering innebar minskade risker för att drabbas av urinvägsinfektioner. Utbildning och ökad medvetenhet kring hygien visade sig ha en positiv effekt både hos patienter och bland personal. Det påvisades även ett positivt samband med ett ökat vätskeintag samt kosttillskott i form av tranbärskapslar. Slutsats: För att minska vårdrelaterade urinvägsinfektioner krävs det att sjuksköterskan har en följsamhet i det förebyggande arbetet. Utbildning bland personal och patienter, större medvetenhet kring basala hygienrutiner och korrekt rutiner vid kateterisering har en stor betydelse i det preventiva arbetet. / Background: Urinary tract infection is one of the most common nosocomial infections in Swedish health care. Each year, 65 000 people suffer from a nosocomial infection, of which 14 % are urinary tract related. This problem causes unnecessary suffering for the patient, prolonged waiting times and increased costs for health care. Aim: The aim of this study was to describe how nurses could prevent nosocomial urinary tract infections. Methods: This was a literature review based on 15 articles. Of these, 13 studies had a quantitative approach and two studies had a qualitative approach. The data collection has been done by searching in the databases PubMed and Cinahl. Chosen articles were reviewed by using reviewing templates, analyzed and were compiled in the result. Results: The result showed that proactive work regarding routines when catheterize amounted to less risks for patients suffering from urinary tract infections. Education and increased awareness around hygiene turned out to have a positive effect on patients in decreasing urinary tract infections and on staff behavior. There was also a positive correlation between an increased fluid intake and cranberry capsules as a supplement. Conclusion: To reduce nosocomial urinary tract infections it is required that the nurse is involved in the proactive work. Education for staff and patients, greater awareness around basic hygiene routines and correct routines when catheterizing has a big impact on the proactive work.

No description available.

No description available.

En urinvägsinfektion (UVI) är ett samlingsnamn för infektioner som förekommer i urinvägarna och som drabbar cirka 2% av Sveriges befolkning under deras första levnadsår. Urinvägsinfektionen orsakas främst av tarmbakterier och den mest förekommande patogenen är den gramnegativa Escherichia coli. Då en infektion kan uppstå på flera ställen i urinvägarna så har den olika namn. En infektion i blåsan kallas för cystit och en infektion som spridit sig till de övre urinvägarna och njurarna kallas för pyleonefrit. En anledning till att infektionen fortskrider till pyelonefrit kan vara på grund av vesikoureteral reflux (VUR). Detta innebär att urin flödar tillbaka från urinblåsan och upp genom urinledaren mot njurarna. Detta ökar även risken för recidiverande UVI. I många fall kräver detta minst tre antibiotikabehandlingar per år, vilket i sin tur ökar risken för en utvecklad antibiotikaresistens. Forskare försöker därför komma på alternativ som kan hjälpa till att förebygga nya infektioner. Ett exempel på ett sådant alternativ är probiotika. Det är levande organismer som i rätt mängd kan vara fördelaktiga för personens hälsa. Syftet med denna litteraturstudie är därför att undersöka om antibiotika och probiotika som profylax kan minska risken för en återkommande UVI. Därmed kunde även eventuella nackdelar med de två behandlingssätten studeras. För att kunna göra detta granskades sex stycken studier som undersökte effekten av antibiotika och/eller probiotika i samband med återkommande UVI hos barn. Slutsatsen är att det inte det inte finns någon signifikant skillnad i effekten mellan trimetoprim-sulfametoxazol och andra generationens cefalosporiner eller Lactobacillus acidophilus. Däremot kan ett ökat antal stammar av probiotika i jämförelse med placebo vara fördelaktigt i syfte att förebygga en återkommande UVI. / A urinary tract infection (UTI) is a collective name for an infection that occurs in the urinary tract and it affects about 2% of Sweden's population during their first year of life. The urinary tract infection is caused mainly by intestinal bacteria and the most common pathogen is the gram-negative E. coli. The infection can occur in different parts of the urinary tract, and it is therefore called by different names. An infection of the bladder is called cystitis and an infection that has spread to the upper urinary tract and kidneys is called pyelonephritis. One of the reasons leading to progression of an infection to pyelonephritis is vesicoureteral reflux (VUR). VUR implies that urine flows back from the bladder and up through the ureter, towards the kidneys. This also increases the risk of recurrent UTI. In many cases, this requires at least three antibiotic treatments per year, which in turn increases the risk of developing antibiotic resistance. Researchers are therefore trying to come up with alternatives that can help prevent new infections. An example of such an alternative is probiotics, which are a live bacteria. The most common probiotics are bacteria that belong to the genera called Lactobacillus and Bifidobacterium. Different types of probiotics may have different effects and they can be beneficial to a person´s health when ingested in the right amount. The purpose of this literature study is therefore to investigate whether antibiotics, in comparison with probiotics can reduce the risk of a recurrent UTI, and thereby examine the possible disadvantages of the two treatment methods. To be able to do this, six studies were examined that studied the effect of antibiotics and/or probiotics in connection with recurrent UTI in children. It is concluded that there is no significant difference in the effect between trimethoprim-sulfamethoxazole and second-generation cephalosporins or Lactobacillus acidophilus. However, an increased number of strains of probiotics may be beneficial compared to placebo in order to prevent a recurrent UTI.

Bakgrund: Urinvägsinfektion är den vanligaste förekommande infektionen hos kvinnor, och förekommer hos kvinnor i alla åldrar. Mer kunskap och förståelse för kvinnors erfarenheter av hur detta påverkar dem fysisk och psykiskt, ger sjuksköterskan bättre möjligheter att ge en personcentrerad och evidensbaserad omvårdnad.Syfte: Belysa kvinnors erfarenheter av urinvägsinfektionMetod: En litteraturstudie där elva vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats ingår. Resultat: Tre huvudkategorier framkom; Fysiska och psykiska erfarenheter, Orsaker och strategier, Mötet med Vården. Resultatet påvisade att kvinnor hade atypiska och varierade UVI symtom som inte alltid överensstämde med medicinsk litteratur. Ofta uppkom negativa erfarenheter både fysiskt, socialt och psykiskt kring sjukdomen som framkallade ett lidande, många gånger svårhanterligt och långdraget.Konklusion: Kvinnornas upplevelse av hälsa är individuell och står i relation till att kunna hantera sjukdomen. Evidensbaserade råd är av stor vikt för kvinnorna, både för att hitta preventiva strategier och för att kunna utföra god egenvård. Att tillgodose dessa kvinnor med stöd och hjälp kan förbättra vården och göra den mer personanpassad. / Background: Urinary tract infection is the most common infection in women, and occurs in women of all ages. Further knowledge and understanding of the women’s experience and how this affects them physically and psychologically, can give nurses a possibility to improve patient-centred and evidence-based care.Aim: Illustrate women’s experiences of urinary tract infection.Method: A literature study incorporating eleven scientific articles with a qualitative approach. Result: Three main categories emerged; Physical and psychological experiences, Causes and strategies, Meeting with Health-care. The result indicated that women had atypical and diverse symptoms, that didn ́t always correspond to the symptoms in medical literature. Often there was a long-term suffering for women who suffered from urinary tract infections, which affected women physically, socially and psychologically.Conclusion: The experience of health was very individual and was associated with managing the illness. Evidence-based advice is important for women to find preventive strategies but also to be able to perform good self-care. Meeting these women with support and assistance with their illness can improve care and make it more personalised.

Syftet med denna litteraturstudie är att belysa och sammanställa bästa tillgängliga vetenskapliga bevis som kan ligga till grund för en god omvårdnad för personer som drabbats av prostatacancer. / The aim of this litterature review is to elucidate and compile the best available scientific evidence that can set the ground for good nursing care for persons with prostatic cancer.

Bakgrund: Urinvägsinfektion är den vanligast förekommande vårdrelaterade infektionen och innebär förekomst av bakterier i urinen med eller utan symtom. Det finns ett flertal faktorer som gör att äldre är en riskgrupp för att drabbas av urinvägsinfektion bland annat samsjuklighet och funktionsnedsättningar. Urinvägsinfektioner leder till lidande hos den äldre individen och stora kostnader för samhället. Sjuksköterskan har ett ansvar att förebygga sjukdom och minska lidande. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder, upplevda effekter samt effekter av dessa, för att förebygga uppkomst av urinvägsinfektion hos äldre samt att beskriva de inkluderade artiklarnas urvalsmetod och undersökningsgrupp. Metod: En litteraturstudie med deskriptiv design. Studien baseras på 14 vetenskapliga artiklar. Av dessa var 12 stycken skrivna med kvantitativ ansats och två med kvalitativ ansats. Resultatet analyserades deduktivt utifrån Orems fem hjälpmetoder och subkategorierna framkom efter en induktiv analys. Huvudresultat: Resultatet sammanställdes i följande kategorier: Att göra något eller handla för en annan person med subkategorierna; God hygien, Specifika åtgärder relaterade till kateter, Ökat vätskeintag samt Profylaktiska läkemedel och tillskott. Att handleda en annan person, Att ge fysiskt och psykologiskt stöd, Att skapa en miljö som främjar utveckling samt Att undervisa. Slutsats: Sjuksköterskorna i studien använde sig av ett flertal olika omvårdnadsåtgärder för att förebygga urinvägsinfektion. Att förkorta tid med kateter samt att undvika att sätta kateter var de mest effektiva åtgärderna för att förebygga urinvägsinfektion. Sjuksköterskorna i studien upplevde att utbildning av patienter, omvårdnadspersonal och anhöriga samt ett ökat vätskeintag reducerade incidens av urinvägsinfektion. / Background: Urinary tract infection is the most common nosocomial infection and involves the presence of bacteria in the urine with or without symptoms. There are several factors that make that the elderly are at increased risk of suffering from urinary tract infection among other comorbidity and functional impairments. Urinary tract infections lead to suffering among elderly individuals and high costs for the society. The nurse has a responsibility to prevent disease and reduce suffering. Aim:The aim was to describe nursing care measures, perceived effects and the effects of these, in order to prevent the occurrence of urinary tract infection in the elderly and to describe the included articles in the sampling methodology and survey group. Method: A literature study with descriptive design. The study is based on 14 scientific articles. Of these, 12 studies with a quantitative approach and two studies with a qualitative approach. The results were analyzed deductively based on Orem´s five methods of helping. Subcategories emerged after an inductive analysis Main results: The results were compiled in the following categories: To do something or act for another person with subcategories; Good hygiene, Specific actions related to the indwelling urinary catheter, Increased fluid intake and Prophylactic agents / supplements. To mentor another person, To give physically and psychological support, To create an environment conducive to development and To educate. Conclusion: The nurses in the study used a variety of nursing interventions for preventing UTI. To shorten the time with the indwelling urinary catheter and to avoid inserting indwelling urinary catheter were the most effective methods to prevent urinary tract infections. The nurses in the study considered that education of patients, nursing staff and relatives and an increased fluid intake decreased incidence of urinary tract infections.

Bakgrund: En kateterrelaterad urinvägsinfektion är en vanlig vårdrelaterad infektion som drabbar patienter i olika åldrar och medför lidande, förlängda vårdtider samt ökade vårdkostnader. Risken ökar med långvarig kateteranvändning, ålder och andra försämrade hälsotillstånd. Sjuksköterskor har en viktig roll i att förebygga och hantera kateterrelaterade urinvägsinfektioner genom evidensbaserad omvårdnad.  Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur sjuksköterskan kan förebygga kateterrelaterad urinvägsinfektion. Metod: En allmän litteraturstudie av tidigare forskning gjordes genom granskning av fem kvalitativa, tolv kvantitativa och en mixad metod-studie. Resultat: Fem kategorier identifierades: arbetsplatsen och samarbetets påverkan, kunskapen hos sjuksköterskor, material och tillvägagångsätt vid kateterisering, sjuksköterskors arbetsrutiner med katetrar och förebyggande åtgärder vid kateteranvändning. Resultatet visade att kunskap bland vårdpersonal och patienter behöver öka samt att valet av kateter kan minska risken att få en kateterrelaterad urinvägsinfektion. Flera olika förebyggande åtgärder identifierades, som specifika riktlinjer för hur katetern ska skötas samt användning av checklistor och bedömningsverktyg för att minska felaktigt användande av kateter. Konklusion: För att förebygga kateterrelaterad urinvägsinfektion krävs förbättrad säkerhetskultur, samarbete, trivsel på arbetsplatsen, utbildning, material och evidensbaserade riktlinjer. / Background: A catheter-associated urinary tract infection is a common healthcare-associated infection that affects patients of different ages, causing suffering, prolonged hospital stays, and increased healthcare costs. The risk increases with prolonged catheter use, age, and other health conditions. Nurses play a crucial role in preventing and managing catheter-associated urinary tract infections through evidence-based care. Aim: The aim of the study was to investigate how the nurse can prevent catheter-associated urinary tract infection. Method: A general literature review of previous research, including five qualitative, twelve quantitative, and one mixed-method study, was conducted to compile current knowledge on preventive measures. Results: Five categories were identified: workplace and collaboration impact, nurses' knowledge, materials and approaches in catheterization, nurses' catheter care routines, and nurses' and patients' impact during catheter use. The results showed that knowledge among healthcare staff and patients’ needs to increase, and the choice of catheter can reduce the risk of catheter-associated urinary tract infections. Preventive measures such as specific guidelines for catheter care and the use of checklists and assessment tools to reduce improper catheter use. Conclusion:Preventing catheter-associated urinary tract infections requires improved safety culture, collaboration, workplace satisfaction, education, materials, and evidence-based guidelines.

Urinvägsinfektioner är den näst vanligaste anledningen till antibiotikaförskrivning i Sverige. För diagnos av UVI i urinkultur med standardmetoden krävs 18 - 48 timmar och ytterligare 24 timmar i odling tills resultaten för antimikrobiell känslighetstestning är tillgängliga. Direktresistensmetoden ger svar 24 timmar tidigare än standardmetoden. Studiens syfte var att utvärdera direktresistensmetoden (in-housemetod) från mikrobiologiska laboratoriet Unilabs, Skövde på urinodlingar från patientprover och jämföra den med EUCAST-diskdiffusionsmetod. I denna studie användes 334 bakteriestammar från urinodlingar; E. coli (n=211) E. faecalis (n=45), Klebsiella spp (n=37), P. mirabilis (n= 17) och övriga gramnegativa bakteriestammar (n=24). Direktresistensmetoden och EUCAST diskdiffusionsmetod har utförts parallellt på alla bakteriestammar och sex olika antibiotikatyper testades. Hämningszonernas diameter lästes av och placerades i rätt S, I, R kategori för respektive antibiotikum. Från sammanlagt 1674 testade antibiotikalappar hittades 23 avvikelser där E. coli representerade 13 av dessa. Mecillinam var det antibiotikum där flest avvikelser noterades, totalt tio stycken. Överensstämmelsen mellan de två metoderna var 98,6% från 1674 testade antibiotikalappar. Direktresistensmetoden leder till att patienten få ett svar 24 timmar tidigare än med EUCAST diskdiffusionsmetoden där svaret inkluderar även resistensbestämning. / Urinary tract infections are the second most common reason for prescription of antibiotics in Sweden. Diagnosis of UTIs in urine culture by the standard method requires 18 to 48 hours and an additional 24 hours until antimicrobial testing is available. The direct resistance method provides answers 24 hours earlier than the standard method. The aim of the study was to evaluate the direct resistance method (in-house method) from the microbiological laboratory Unilabs, Skövde on urine cultures from patient samples and compare it with the EUCAST disc diffusion method. For this study, 334 bacterial strains from urinary cultures were used; E. coli (n = 211) E. faecalis (n = 45), Klebsiella spp (n = 37), P. mirabilis (n = 17) and other gram-negative rods (n = 24). The direct resistance method and the EUCAST disk diffusion method were performed in parallel on all bacterial strains and six different types of antibiotics were tested. The diameter of the inhibition zones was measured and categorized according to S, I, R for each antibiotic. From a total of 1674 tested antibiotics 23 discrepancies were found where E. coli represented 13 of these. Mecillinam was the antibiotic where most discrepancies were noted, a total of ten. The agreement between the two methods was 98,6% from 1674 tested antibiotics. The direct resistance method allows a response to the patient 24 hours earlier than the EUCAST disc diffusion method.