Introduktion: Patientens upplevelser från intensivvårdsavdelningen kan ge upphov till stress som orsakas av flera faktorer. Detta kan påverka patienten lång tid efter utskrivningen. Det är därför viktigt att veta vilka omvårdnadsåtgärder på intensivvårdsavdelningen som stödjer patientens återhämtning. Syfte: Studiens syfte var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors uppfattningar av preventiva omvårdnadsåtgärder på intensivvårdsavdelningen som kan vara stödjande för patientens återhämtning. Metod: En kvalitativ metod valdes och datainsamling skedde i form av nio intervjuer med intensivvårdssjuksköterskor, med erfarenhet av uppföljningsarbete, på tre olika sjukhus. Analys av insamlat material, skedde med hjälp av kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman. Huvudresultat: I resultatet framkom fyra huvudkategorier som beskriver områden för preventiva omvårdnadsåtgärder: Skapa meningsfullhet, Förklara omvärlden, Skapa trygghet och Förbered framtiden. Konklusion: Studiens resultat visar att kunskap om patientens historia kan användas som grund för att knyta an till patientens vardagsliv. Struktur, förklaringar och råd från personalen har uppfattats stödja patientens omvärldsuppfattning på IVA. Trygghet och närhet från personal och anhöriga anses viktigt för patienten. Framförallt har stöd till patientens inre resurser och anpassande av miljön genom nedtrappad övervakning, uppfattats kunna bidra till att patienten återfår sin självständighet och bättre kan hantera framtiden. / Introduction: A patient´s experiences during intensive care can lead to stress that is caused by several factors. This can affect the patient long after discharge. Therefore, it is essential to know which nursing interventions in the intensive care unit, that best support the patient's recovery. Aim: The aim of this study was to describe the intensive care nurses' perceptions of preventive care measures in the intensive care that can be supporting for the patient's recovery. Method: A qualitative method was chosen and the data collection was done by interviewing nine intensive care nurses with experience in monitoring work at three different hospitals. The collected material was analyzed in accordance with Graneheim and Lundman´s qualitative content analysis. Main Results: The results revealed four main categories in which preventive care measures are especially useful: Creating meaning, Explaining the environment, Creating safety and Preparing for the Future. Conclusion: By gaining knowledge about what is relevant to each particular patient it is possible to adapt care measures based on this. It seems that structure, detailed explanations and advice provided by the staff will help the patient to better assess his/her situation. Being close to staff and family is comforting for the patient. It is a great importance to help the patient regain independence in order to manage the future. It was perceived that this can be done by gradually decreasing the use of technology and supporting the patient´s inner strengths.

Bakgrund: Urinvägsinfektion är den vanligast förekommande vårdrelaterade infektionen och innebär förekomst av bakterier i urinen med eller utan symtom. Det finns ett flertal faktorer som gör att äldre är en riskgrupp för att drabbas av urinvägsinfektion bland annat samsjuklighet och funktionsnedsättningar. Urinvägsinfektioner leder till lidande hos den äldre individen och stora kostnader för samhället. Sjuksköterskan har ett ansvar att förebygga sjukdom och minska lidande. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder, upplevda effekter samt effekter av dessa, för att förebygga uppkomst av urinvägsinfektion hos äldre samt att beskriva de inkluderade artiklarnas urvalsmetod och undersökningsgrupp. Metod: En litteraturstudie med deskriptiv design. Studien baseras på 14 vetenskapliga artiklar. Av dessa var 12 stycken skrivna med kvantitativ ansats och två med kvalitativ ansats. Resultatet analyserades deduktivt utifrån Orems fem hjälpmetoder och subkategorierna framkom efter en induktiv analys. Huvudresultat: Resultatet sammanställdes i följande kategorier: Att göra något eller handla för en annan person med subkategorierna; God hygien, Specifika åtgärder relaterade till kateter, Ökat vätskeintag samt Profylaktiska läkemedel och tillskott. Att handleda en annan person, Att ge fysiskt och psykologiskt stöd, Att skapa en miljö som främjar utveckling samt Att undervisa. Slutsats: Sjuksköterskorna i studien använde sig av ett flertal olika omvårdnadsåtgärder för att förebygga urinvägsinfektion. Att förkorta tid med kateter samt att undvika att sätta kateter var de mest effektiva åtgärderna för att förebygga urinvägsinfektion. Sjuksköterskorna i studien upplevde att utbildning av patienter, omvårdnadspersonal och anhöriga samt ett ökat vätskeintag reducerade incidens av urinvägsinfektion. / Background: Urinary tract infection is the most common nosocomial infection and involves the presence of bacteria in the urine with or without symptoms. There are several factors that make that the elderly are at increased risk of suffering from urinary tract infection among other comorbidity and functional impairments. Urinary tract infections lead to suffering among elderly individuals and high costs for the society. The nurse has a responsibility to prevent disease and reduce suffering. Aim:The aim was to describe nursing care measures, perceived effects and the effects of these, in order to prevent the occurrence of urinary tract infection in the elderly and to describe the included articles in the sampling methodology and survey group. Method: A literature study with descriptive design. The study is based on 14 scientific articles. Of these, 12 studies with a quantitative approach and two studies with a qualitative approach. The results were analyzed deductively based on Orem´s five methods of helping. Subcategories emerged after an inductive analysis Main results: The results were compiled in the following categories: To do something or act for another person with subcategories; Good hygiene, Specific actions related to the indwelling urinary catheter, Increased fluid intake and Prophylactic agents / supplements. To mentor another person, To give physically and psychological support, To create an environment conducive to development and To educate. Conclusion: The nurses in the study used a variety of nursing interventions for preventing UTI. To shorten the time with the indwelling urinary catheter and to avoid inserting indwelling urinary catheter were the most effective methods to prevent urinary tract infections. The nurses in the study considered that education of patients, nursing staff and relatives and an increased fluid intake decreased incidence of urinary tract infections.