Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2006. / Härtill 5 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Univ., 2009. / Härtill 4 uppsatser.

Denna studie utforskar hur en informationsgrafik om ett framtida globalt hot mot folkhälsan, antibiotikaresistens, kan utvecklas och utformas med ett perspektiv mot individens ansvar istället för den mer vanligt förekommande nyhetsvinklingen mot myndigheters ansvar. Detta inom ett statiskt format för publicering i svenska dagspressen.   Uppdragsgivare för grafiken var TT Nyhetsbyrån. Arbetet utgick från tidigare publicerad grafik angående antibiotikaresistens från nyhetsbyrån. För att finna förbättringsmöjligheter genomfördes en formalanalys på materialet. En analysform som har sitt ursprung i gestaltpsykologiska teorier där komposition, färg och form granskas. I tolkningen finns ett narrativ och riskkommunikationsperspektiv. Fynden av analysen resulterade i att utformningen av grafiken utfördes med hjälp av gestaltpsykologiska teorier för att koppla samman olika element och narrativa teorier angående struktur för att hålla samman flera meningsbärande delar till en sammanhållen enhet. För de enskilda bildernas utformning söks stöd i tidigare forskning angående hälsoinformation gentemot lekmän samt gällande visualiseringar av sannolikheter eller hot. Detta ledde fram till bilder med ett avskalat maner och låg detaljnivå i syfte i att tydliggöra budskapet. Efterforskningarna hade stor inverkan på informationsurvalet och figurerna vilka balanserades mot att förmedla evolutionär kunskap[1] kring bakteriers antibiotikaresistens och visa hur en person kan bidra till minskad spridning i stället för att försöka väcka känslor som rädsla genom att spegla de värsta konsekvenserna.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Univ., 2007. / Härtill 5 uppsatser.

Syftet med studien är att öka medvetenheten om missuppfattningar elever i åk 9 har om antibiotikaresistens. I studien identifierades i huvudsak två olika missuppfattningar bland eleverna; missuppfattningar om vad begreppet resistens innebär och missuppfattningar om vad antibiotika kan användas till. Dessa missuppfattningar pekades också ut av lärarna som vanligt förekommande bland elever. Utöver det pekade lärarna också ut att missuppfattningar kring den evolutionära processen bakom antibiotikaresistens var vanliga. Resultatet från studien visar också att eleverna verkar har en god kännedom som samhällskonsekvenserna av antibiotikaresistens, vilket speglar det lärarna säger att de brukar lägga fokus på i sin undervisning. Studien kan vara en hjälp till lärare och elever genom att synliggöra vanliga missuppfattningar bland elever. Genom att vara medveten om vanliga missuppfattningar kan lärarna lättare styra sin undervisning till att fokusera på de svåra begrepp och koncept där missuppfattningar är vanliga bland elever.

Det är känt att patienter som vistas i sjukhusmiljöer ibland drabbas av vårdrelaterade infektioner (VRI) till följd av dåliga hygienrutiner. VRI ses som ett stort problem då det ofta krävs en antibiotikakur för att patienten ska tillfriskna. Den stora användningen av antibiotika har orsakat en ökning av multiresistenta bakterier i vårt samhälle. En möjlig lösning på problemet skulle kunna vara användning av probiotika. Probiotika är en typ av godartade bakterier som kan användas för att slå ut oönskade bakterier som orsakar infektioner. I det pågående VINNOVA-finansierade projektet I-Tex undersöks olika metoder att påföra probiotiska sporer på textiler av olika slag. Textilier är en typ av material som enkelt kan behandlas och därför blev syftet med detta arbete att foulardapplicera probiotiska bakteriesporer på ett textilt material. Laborativt arbete utfördes med målet att hitta lämpliga recept innehållande bakteriesporer som kunde överleva en foulardapplicering på textil. Prover analyserades där fokus lades på att bedöma egenskaperna mellan obehandlat tyg och foulardapplicerat tyg. Analysen utfördes också för att bedöma antalet levande bakteriesporer efter utförda behandlingar. Resultaten av arbetet visar på att det är möjligt att applicera bakteriesporer på en textil med hjälp av foulardering. De bakteriesporer som tillsatts klarar både foularderingprocessen samt den efterföljande höga temperatur som krävs vid härdning. Provning av materialet har även visat att bakteriesporer överlever de tvättprocesser som genomförts.

<p>Due to long time of overconsumption of antibiotic, the possibility of an effective infection treatment is now threatened. Bacteria have begun develop resistant against antibiotic, witch is most due to bacteria that do not normally develop resistant. These kinds of bacteria produce ESBL, and have made the healthcare costs increase around twice as much, as for bacteria that do not produce ESBL.</p>

Due to long time of overconsumption of antibiotic, the possibility of an effective infection treatment is now threatened. Bacteria have begun develop resistant against antibiotic, witch is most due to bacteria that do not normally develop resistant. These kinds of bacteria produce ESBL, and have made the healthcare costs increase around twice as much, as for bacteria that do not produce ESBL.

Staphylococcus aureus is the most clinically important Staphylococcus species and is associated with high mortality in patients with positive blood cultures. S. aureus bacteria may cause a variety of disease manifestations ranging from minor skin infections to life-threatening conditions such as pneumonia, meningitis, osteomyelitis, endocarditis, toxic shock syndrome (TSS) and sepsis. This microorganism belonging to the gram positive cocci may also be part of the normal flora. In Sweden, penicillinase-stable penicillins are the primary alternatives to treat S. aureus infection. Mutations in genes encoding the penicillin binding proteins (PBP2) in the bacteria which lead to a lower affinity for the  beta-lactam antibiotics define  methicillin resistant S. aureus (MRSA) which is a significant global health problem. Other resistance mechanisms of S. aureus are present, and one of these is penicillinase production which is associated with resistance to penicillin G. In order to detect penicillinase production in S. aureus, there are several methods but the European guidelines recommend disc diffusion and the clover-leaf test for follow-up if the zone diameter for benzylpenicillin (PcG) is 26 mm or more. There are no modern Swedish studies on the prevalence of S. aureus susceptible to PcG and this has recently attained interest from infectious disease physicans. Thus, the purpose of this study was to investigate the frequency of S. aureus susceptible to PcG from blood cultures isolated during 2012 from the Kalmar county.    Disc diffusion testing showed that 32% of 90 unique isolates tested had an inhibition zone diameter of PcG that was ≥ 26 mm in diameter. All of these isolates were confirmed as PcG sensitive with clover-leaf test. Internal controls showed little variation and external control isolates showed full agreement with the results obtained from a Danish study, suggesting that PcG zone diameter of ≥ 26 mm in combination with cloverleaf test can be used to detect penicillin susceptibility of S. aureus.    In conclusion, this study shows that nearly 1 /3 of the blood culture isolates of S. aureus from Kalmar are sensitive to benzylpenicillin.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst. / Härtill 6 uppsatser.