Användningen av kvarliggande urinkateter har länge varit en viktig del av patientvården, men inte helt utan komplikationer. I samband med urinkateterisering ökar risken kraftigt att drabbas av urinvägsinfektion. Den vanligast förekommande vårdrelaterade infektionen på svenska sjukhus är idag kateterassocierad urinvägsinfektion.

Sjuksköterskestudenters erfarenheter av följsamhet till hygienrutiner vid insättning av kvarliggande kateter via urinröret Fredrik Persson Ola Robertsson Sammanfattning  Bakgrund: Infektioner relaterade till behandling med urinkateter är en av de vanligaste bakomliggande orsakerna till vårdskada och bedöms därför vara ett stort problem, såväl internationellt som i Sverige. Insättning av kvarliggande kateter via urinröret är en omvårdnadshandling och därför är det sjuksköterskan som ansvarar för insättningen. Samtidigt är säker vård en av sjuksköterskans kärnkompetenser och handlar om att säkerställa en hög patientsäkerhet. I vårdhandboken finns riktlinjer för insättning av kvarliggande kateter via urinröret, som är baserade på forskning och evidens. Däremot finns det begränsat med forskning av hur sådana riktlinjer efterlevs av både vårdpersonal och sjuksköterskestudenter.  Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskestudenters erfarenheter av följsamhet till hygienrutiner vid insättning av kvarliggande kateter via urinröret under verksamhetsförlagd utbildning. Metod: Intervjustudie med kvalitativ ansats. Åtta semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskestudenter från termin fyra och sex vid Blekinge Tekniska Högskola genomfördes. Innehållsanalysen skedde manifest i enlighet med Lundman och Hällgren Graneheims metod.  Resultat: I resultatet framkom att sjuksköterskestudenterna hade erfarenheter av både god följsamhet och bristande följsamhet till hygienrutiner vid insättning av kvarliggande kateter via urinröret. Analysen resulterade i följande sex kategorier: att tillämpa basala hygienrutiner, att tillämpa vårdhandbokens föreskrifter, att tillämpa steril metod, att tillämpa ren metod, att hygienrutiner inte tillämpas vid enskilda förberedande moment samt att kontaminera katetern vid insättning. Slutsats: Det konstaterades att flera av sjuksköterskestudenterna hade erfarenheter av bristande följsamhet vilket kan leda till att patienten drabbas av vårdskada. Samtidigt fanns flera erfarenheter som beskrev hur en steril metod tillämpades där den kvarliggande urinkateterns sterilitet bevarades. Utifrån detta ses ett behov av förbättringsarbete samt ytterligare forskning. Nyckelord: hygienrutiner, intervjustudie, KAD, kvarliggande kateter via urinröret, sjuksköterskestudent, säker vård, vårdrelaterade infektioner

Bakgrund: Urinvägsinfektioner är en av de vanligaste vårdrelaterade infektionerna inom svensk sjukvård. Varje år drabbas 65 000 personer av en vårdrelaterad infektion, av dessa är 14 % urinvägsrelaterad. Detta medför onödigt lidande för patienten, men ger också upphov till förlängda vårdtider och ökade kostnader för hälso- och sjukvården. Syfte: Syftet var att beskriva hur sjuksköterskan kan arbeta preventivt för att minska förekomsten av vårdrelaterade urinvägsinfektioner. Metod: Studiens design var en litteraturöversikt innehållande 15 vetenskapliga artiklar, varav 13 stycken var kvantitativa och två stycken var kvalitativa. Datainsamlingen har skett via sökningar i databaserna PubMed och Cinahl, valda artiklar granskades med granskningsmallar och sammanställdes sedan i resultatet. Resultat: Resultatet visade att ett förebyggande arbete kring rutiner vid kateterisering innebar minskade risker för att drabbas av urinvägsinfektioner. Utbildning och ökad medvetenhet kring hygien visade sig ha en positiv effekt både hos patienter och bland personal. Det påvisades även ett positivt samband med ett ökat vätskeintag samt kosttillskott i form av tranbärskapslar. Slutsats: För att minska vårdrelaterade urinvägsinfektioner krävs det att sjuksköterskan har en följsamhet i det förebyggande arbetet. Utbildning bland personal och patienter, större medvetenhet kring basala hygienrutiner och korrekt rutiner vid kateterisering har en stor betydelse i det preventiva arbetet. / Background: Urinary tract infection is one of the most common nosocomial infections in Swedish health care. Each year, 65 000 people suffer from a nosocomial infection, of which 14 % are urinary tract related. This problem causes unnecessary suffering for the patient, prolonged waiting times and increased costs for health care. Aim: The aim of this study was to describe how nurses could prevent nosocomial urinary tract infections. Methods: This was a literature review based on 15 articles. Of these, 13 studies had a quantitative approach and two studies had a qualitative approach. The data collection has been done by searching in the databases PubMed and Cinahl. Chosen articles were reviewed by using reviewing templates, analyzed and were compiled in the result. Results: The result showed that proactive work regarding routines when catheterize amounted to less risks for patients suffering from urinary tract infections. Education and increased awareness around hygiene turned out to have a positive effect on patients in decreasing urinary tract infections and on staff behavior. There was also a positive correlation between an increased fluid intake and cranberry capsules as a supplement. Conclusion: To reduce nosocomial urinary tract infections it is required that the nurse is involved in the proactive work. Education for staff and patients, greater awareness around basic hygiene routines and correct routines when catheterizing has a big impact on the proactive work.

Bakgrund: Det förekommer att personer är beroende av en kvarliggande urinkateter för att kunna miktera. Den urinuppsamlingspåsen som kopplas till urinkatetern kan se olika ut. En vanlig komplikation är kateterassocierad urinvägsinfektion vilket kan leda till döden. För att undvika komplikationer ska sjuksköterskan informera personerna om egenvård av urinkatetern.  Syfte: Syftet var att beskriva vuxna personers upplevelser av att leva med en kvarliggande urinrörskateter eller en suprapubiskateter i vardagen. Metod: Litteraturöversikten som genomfördes utgick från 12 artiklar med kvalitativ design där resultaten utgår från ett patientperspektiv. Data samlades in från 2 olika databaser. Fribergs analysmetod för kvalitativa artiklar användes.   Resultat: I resultatet framkom tre huvudteman; förändrad självbild, känslan av okunskap och känslor kopplade till komplikationer. Åtta subtema identifierades; acceptansen av urinkatetern och urinuppsamlingspåsen, påverkan på det sexuella samlivet, behovet av planering, osäkerheten till behovet av urinkatetern, behovet av information, oro för flödeshinder, oro för infektioner och smärta.  Slutsats: Urinkatetern kan upplevas som besvärlig eller som en lättsamhet beroende på om den orsakar problem om den löser problemen i vardagen. Urinuppsamlingspåsen upplevs som en begränsning i vardagen och mycket planering behövs när personen ska lämna hemmet. Det finns en känsla av okunskap då personen inte fått tillräckligt med information om urinkatetern. / Background: It occurs that some people are in need of an indwelling urinary catheter to micturate. The urine-collection bag that is connected to the urinary catheter has different appearances.  A common complication is a catheter associated urinary tract infection that can lead to death. The nurse should inform the person about self-care of the urinary catheter, to avoid complications.   Aim: The aim was to describe adult peoples’ experiences of living with an indwelling urinary catheter or a suprapubic catheter in the daily life.  Method: This literature review has its origin within 12 articles with a qualitative design where the results were written from the patients' perspective. Data was collected from two different databases. The method of Friberg was used to analyse the data.  Results: The results were based on three major themes; altered self-image, the feeling of ignorance and feelings related to complications. Eight sub themes were identified; acceptance of the urinary catheter and the urine-collection bag, impact on the sexual intercourse, the need of planning, the uncertainty of the needs for the urinary catheter, the need for information, worries for blockage, worries for infections and pain.  Conclusion: The urinary catheter can be experienced as difficulty or as a lightness depending on if it causes troubles or solves problems in the daily life. The urine collection bag experiences as a limitation in daily life and much planning is needed when the person should leave the home. A feeling of ignorance occurs when the person has not received enough information about the urinary catheter.