Syftet med denna studie var att undersöka hur manliga idrottare på elitnivå påverkas psykologiskt av en idrottsrelaterad korsbandsskada samt hur de upplevt det psykologiska- och sociala stödet under rehabiliteringsperioden. Till denna studien intervjuades två fotbollsutövare och fyra innebandyutövare, dessa två idrotter har en hög skadefrekvens för korsbandsskador. Rehabiliteringstiden för en korsbanskasskada är lång och energikrävande, det är även  den skadan med högst procentuella skadepersoner med permanent invaliditet. En kvalitativ data användes där sex manliga elitidrottare inom idrotterna fotboll och innebandy intervjuades över telefon runt om i Sverige. Resultatet av den psykologiska hälsans påverkan drabbade deltagarna både positivt och negativt men samtliga upplevde att rehabiliteringsperioden var påfrestande och att det sociala stödet var betydelsefullt. Samtliga intervjudeltagare betonar även vikten av att uppleva samhörighet med laget under skadeperioden.

SAMMANFATTNING Ett missfall väcker många olika känslor, dels för det drabbade paret och deras omgivning men även för vårdpersonal som möter denna patientgrupp. Många kvinnor bemöts med tystnad från omgivningen även om hon själv är öppen med sin sorg, även vårdpersonal kan finna det svårt att veta hur man ska förhålla sig vid missfall, det finns risk att vårdpersonalen förringar patientens sorg och ser situationen som ett rutinfall. Oftast vårdas dessa kvinnor på gynekologisk akutmottagning eller slutenvård på gynekologiskvårdavdelning. Här har sjuksköterskan en nyckelroll i att stödja patienten och förebygga psykisk ohälsa. Som metod valdes forskningsöversikt. Databassökning utfördes i databaserna Pubmed och Cinahl. Vetenskapliga artiklar som var publicerade mellan åren 2001-2011 inkluderades. Resultatet baseras på 16 vetenskapliga artiklar. Sökorden som användes var: miscarriage, grief, psychological support, nursing, care, experience och interventions. Syftet var att belysa olika stödinsatser som erbjuds kvinnor som genomgått missfall samt kvinnors erfarenheter av bemötande inom vården. Resultatet visade att stödinsatser som identifierades var protokoll, enskilda samtal och uppföljningsbesök, stödgrupper samt telefonkontakt och informationsbroschyr.  Dessa visade sig ha en positiv påverkan på kvinnorna. Kvinnorna påtalade brister i det psykologiska omhändertagandet som sjukvården erbjöd efter missfallet, vidare uppgav de att de vill känna sig sedda och bekräftade i sin sorg. De ville även känna att vårdpersonalen förmedlade värme och empati tillbaka. Slutsatsen var att om stödinsatser ges i rätt tid förhindras kvinnors psykiska lidande. Sjuksköterskan har en viktig roll i bedömning av vilket behov kvinnan har av psykologiskt stöd efter missfallet. Det är betydelsefullt att vårdpersonal får utbildning om olika stödinsatsers betydelse och få verktyg så att de kan ge dessa patienter adekvat vård

Syftet med studien var att beskriva vilket stöd gastric bypass-opererade upplever att de behöver före och efter sin operation. Studien hade en beskrivande design och sjutton gastric bypass-opererade svenskar deltog. Data insamlades genom semistrukturerade frågeformulär via mail och materialet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultatet redovisas i tre kategorier och ett tema. Kategorin Känna sig utelämnad beskriver hur deltagarna upplevde ett bristande stöd från sjukvården inför sin operation. I kategorin framkom en saknad av psykologiskt stöd både före och efter gastric bypass-operationen. Kategorin beskriver också den bristande uppföljningen efter operationen. Kategorin Känna trygghet skildrar betydelsen av information före ingreppet och vikten av att vara förberedd på livet efter operationen. Kategorin visar hur viktigt stöd från sjukvården, anhöriga och andra opererade var för att känna trygghet. Den tredje kategorin, Stå på egna ben, visar att de gastric bypass-opererade tog eget ansvar för att söka information före och efter operationen och att de då inte var i behov av stöd från sjukvården. Temat Så stor, men ändå så liten - att ta eget ansvar för ett livsavgörande beslut, men ändå behöva stöd med förbindelsen framkom ur kategorierna och beskriver vilket stöd de gastric bypass-opererade upplever att de behöver före och efter sin operation. / The aim of the study was to describe what kind of support patients who undergo gastric bypass-surgery needs. The study had a descriptive design and seventeen Swedish participants who’ve had a gastric bypass were recruited. Data were collected by a semi structured question form through mail and the material was analyzed using qualitative content analysis. The result is presented in three categories and one theme. The category Feeling left out describes how the participants experienced a lack of support before their surgery. In this category a lack of psychological support, both before and after surgery, came out. The category also describes the loss of follow-up after surgery. The category Feeling at ease describes the importance of information before surgery and to be prepared for life after surgery. The category also shows the importance of support from healthcare services, relatives and other people who’ve had a gastric bypass, to feel at ease. The third category, To stand on my own two feet, showed that the participants took own responsibility to get as much information as possible before and after surgery and that they were not in need of support from healthcare services. The theme So big, but still so small – to take own responsibility for a life changing decision, but still be in need of support with the connection emerges from the categories and describes the patients need of support before and after gastric bypass.

Syftet med denna litteraturstudie är att belysa och sammanställa bästa tillgängliga vetenskapliga bevis som kan ligga till grund för en god omvårdnad för personer som drabbats av prostatacancer. / The aim of this litterature review is to elucidate and compile the best available scientific evidence that can set the ground for good nursing care for persons with prostatic cancer.