I dagsläget sker det många satsningar på kompetensutveckling av personal inom företag och organisationer. När det kommer till att utveckla chefer på mellannivå, finns behovet av att utveckla ledarskapet på grund av deras unika position. Därför satsar fler och fler företag på just ledarskapsutbildningar. Ur detta uppkom studiens syfte vilket är att undersöka lärandeeffekterna av en genomförd ledarskapsutbildning.  Lärandeeffekterna undersöks på individnivå hos deltagare i en utvald ledarskapsutbildning. Denna ledarskapsutbildning är ett två-årigt projekt som skräddarsytts efter ett kundföretags behov där 105 chefer ingick. Utbildningen var uppdelad i en grundläggande del samt en uppföljning och fördjupning, som båda skedde i grupper om 15-20 personer. Studiens empiri samlades in genom sex halvstrukturerade intervjuer med deltagare från fyra olika utbildningstillfällen. Resultatet av studien visar på att lärandeeffekterna hos deltagarna är ökad självinsikt och förståelse för individers olikheter samt förmågan att kunna identifiera egenskaper. Detta har lett till att mellancheferna har lärt sig anpassa sitt ledarskap efter person och situation. Vidare visar resultatet att utbildningen har givit mellancheferna ett utökat nätverk och förmåga att se och nyttja andra kollegors styrkor och därmed fått ett utbyte av erfarenheter.

Uppsatsens syfte är att granska lärande i arbetslivet genom kompetensutveckling. Undersökningen fokuserar på att se huruvida ett företag arbetar med kompetensutveckling utifrån behovet som råder samt hur den nya kunskapen kommer till användning inom företaget. Genom en intervju och en enkät har följande frågeställningar besvarats: Vilken typ av lärande förekommer i företaget? Hur organiseras kompetensutveckling?Samt hur beskriver medarbetarna sin kunskapsanvändning från en kompetensutveckling? I resultatet framgår att företaget använder sig av både formellt och informellt lärande men med fokus på det informella lärandet. Företaget organiserar kompetensutveckling genom att inventera vilken kunskap som finns. Medarbetarna har det största ansvaret för sin egen kompetensutveckling och måste själv driva kompetensutvecklingsprocessen men det finns visst stöd från ledningen. Från den specifika kursen som undersökts har majoriteten av respondenterna fått användning av sina kunskaper från kursen i sitt arbete. Slutsatsen är att företaget har ett välutvecklat arbetssätt vid kompetensutveckling. Dock bör företaget arbeta mer med utvärdering av medarbetarnas kunskapsanvändning från en kompetensutveckling. Vi anser att utvärderingen då hade kunnat användas till att utveckla nuvarande kompetensutvecklingar och ligga till grund för framtida kompetensutvecklingar.

<p>Följande studie har till syfte att belysa vilka individuella respektive organisatoriska förutsättningar som påverkar de individuella respektive organisatoriska effekterna av ledarskapsutbildning i den offentliga sektorn. För att uppnå syftet valdes ett kvalitativt tillvägagångssätt med semistrukturerade intervjuer som genomfördes med personer som deltagit i en ledarskapsutbildning. Teori valdes utifrån tidigare forskning inom området, litteratur med utgångspunkt från syftet samt resultatet av empirin, därefter ställdes dessa mot varandra. Det man fann var att innan man tar beslut om att investera i en utbildning finns det ett antal aspekter som är av vikt att belysa för att skapa de effekter man eftersträvar i organisationen. Bland annat visar resultatet att ledarskapsutbildningen bör vara anpassad efter organisationens och chefernas behov. Vikten av en ledare som har befogenheter, ansvar och som inger förtroende hos medarbetarna, för att möta de skilda individuella förutsättningarna, är stor. De organisatoriska förutsättningarna handlar om handlingsutrymme i organisationen, det vill säga att deltagarna upplever att de kan använda de nya kunskaperna i sitt arbete. Det ses som grundläggande att utvärdera effekterna av en ledarskapsutbildning då man får en möjlighet att utveckla individen och organisationen genom att åskådliggöra förutsättningarna.</p>

Följande studie har till syfte att belysa vilka individuella respektive organisatoriska förutsättningar som påverkar de individuella respektive organisatoriska effekterna av ledarskapsutbildning i den offentliga sektorn. För att uppnå syftet valdes ett kvalitativt tillvägagångssätt med semistrukturerade intervjuer som genomfördes med personer som deltagit i en ledarskapsutbildning. Teori valdes utifrån tidigare forskning inom området, litteratur med utgångspunkt från syftet samt resultatet av empirin, därefter ställdes dessa mot varandra. Det man fann var att innan man tar beslut om att investera i en utbildning finns det ett antal aspekter som är av vikt att belysa för att skapa de effekter man eftersträvar i organisationen. Bland annat visar resultatet att ledarskapsutbildningen bör vara anpassad efter organisationens och chefernas behov. Vikten av en ledare som har befogenheter, ansvar och som inger förtroende hos medarbetarna, för att möta de skilda individuella förutsättningarna, är stor. De organisatoriska förutsättningarna handlar om handlingsutrymme i organisationen, det vill säga att deltagarna upplever att de kan använda de nya kunskaperna i sitt arbete. Det ses som grundläggande att utvärdera effekterna av en ledarskapsutbildning då man får en möjlighet att utveckla individen och organisationen genom att åskådliggöra förutsättningarna.

<p>SAMMANFATTNING:</p><p>Området som studerats är socialsekreterares kunskaper kring barn som växer upp med psykiskt sjuka föräldrar. Syftet var att undersöka på vilket sätt socialsekreterare tillgodogör sig kunskap, om hur barns liv kan gestalta sig då en eller bägge föräldrarna lider av allvarlig psykisk ohälsa, och hur denna kunskap används i det professionella arbetet med dessa familjer. Metodologiskt hade uppsatsen ett kvalitativt angreppssätt med ett kvantitativt inslag. Avsikten med den kvantitativa delen var att få en överblick och att upptäcka eventuella mönster över dessa kunskapsområden. Studiens kvantitativa del utgör även ett underlag till den kvalitativa delen. Avsikten med den kvalitativa delen var att var att få en helhetsbild och en fördjupad förståelse för det kunskapsinnehåll och kunskapsanvändning som socialsekreterare använder sig av i denna typ av ärenden. Vi valde att intervjua fyra socialsekreterare, vilka återfanns med hjälp av ett strategiskt urval. Empirin kopplades till Lars Nordlander teoretiska referensramar, som bygger på resonemanget som han för i sin avhandling Mellan kunskap och handling. Resultatet av vår studie visade att socialsekreterare tillgodogör sig kunskap om barn som växer upp med psykiskt sjuka föräldrar, framförallt genom yrkeserfarenhet men även genom utbildning och egen reflektion. De har en sviktande kunskap om hur förälders psykiska ohälsa påverkar barn. Kunskap de använder sig av i detta arbete var svårt att tolka då socialsekreterarna själva var osäkra på detta och tidigare forskning inom området inte är gjord. Studien visar vidare att det inte räcker med att förstå barns livssituation i utredningsarbetet, utan det handlar också om att ha kunskap om psykisk ohälsa och hur de två områdena integrerar med varandra.</p>

SAMMANFATTNING: Området som studerats är socialsekreterares kunskaper kring barn som växer upp med psykiskt sjuka föräldrar. Syftet var att undersöka på vilket sätt socialsekreterare tillgodogör sig kunskap, om hur barns liv kan gestalta sig då en eller bägge föräldrarna lider av allvarlig psykisk ohälsa, och hur denna kunskap används i det professionella arbetet med dessa familjer. Metodologiskt hade uppsatsen ett kvalitativt angreppssätt med ett kvantitativt inslag. Avsikten med den kvantitativa delen var att få en överblick och att upptäcka eventuella mönster över dessa kunskapsområden. Studiens kvantitativa del utgör även ett underlag till den kvalitativa delen. Avsikten med den kvalitativa delen var att var att få en helhetsbild och en fördjupad förståelse för det kunskapsinnehåll och kunskapsanvändning som socialsekreterare använder sig av i denna typ av ärenden. Vi valde att intervjua fyra socialsekreterare, vilka återfanns med hjälp av ett strategiskt urval. Empirin kopplades till Lars Nordlander teoretiska referensramar, som bygger på resonemanget som han för i sin avhandling Mellan kunskap och handling. Resultatet av vår studie visade att socialsekreterare tillgodogör sig kunskap om barn som växer upp med psykiskt sjuka föräldrar, framförallt genom yrkeserfarenhet men även genom utbildning och egen reflektion. De har en sviktande kunskap om hur förälders psykiska ohälsa påverkar barn. Kunskap de använder sig av i detta arbete var svårt att tolka då socialsekreterarna själva var osäkra på detta och tidigare forskning inom området inte är gjord. Studien visar vidare att det inte räcker med att förstå barns livssituation i utredningsarbetet, utan det handlar också om att ha kunskap om psykisk ohälsa och hur de två områdena integrerar med varandra.

This study is about a social workers’ knowledge of shame. Shame in this context is the embarrassment and humiliation that many people feel when they have to apply for financial assistance which equates to approximately half a million people each year in Sweden. The aim of this study is to understand if and how social workers in this field become acquainted with shame, and how it is exposed and then handled by the social workers in the meeting and work with clients. In order to achieve the purpose of the study, we also to some extent, need to study knowledge and how social workers obtain knowledge in social work. To analyse the results and to answer the aim of the qualitative study, the study relied on the concepts of knowledge and embarrassment. Informal interviews were conducted with both managers and social workers at two smaller social offices. Results showed that respondents, as previous research shows, think it is important to use new knowledge and new science in their daily work, but contend that there is a lack of time that makes it difficult for them to assimilate these things. There were different opinions among the social workers and the managers as to what information and research was being communicated. The study showed that none of the respondents knew any research of shame or about how clients perceive the visit to the social services office. The social workers indicated that there was shame clearly evident in the meetings, but that it differs between different categories of people. Remarkably, the respondents stated that they believed that immigrants do not feel shame, while previous research shows that immigrants belong to the group of people that feel most ashamed of having to apply for financial help. How social workers handle shame in meetings with clients differs, and the development of knowledge occurs in different ways. The study concluded that there is a substantial sort of knowledge, and that this takes place along with needs and interests. / Den här studien handlar om handläggares kunskap om skam. Den skam många människor känner som är tvungna att ansöka om ekonomiskt bistånd, vilket cirka en halv miljon människor är i Sverige varje år. Studiens syfte är att förstå om och hur handläggare inom ekonomiskt bistånd får kunskap om skam, hur den eventuellt märks och i så fall hanteras av handläggarna i mötet och arbetet med klienter. För att kunna nå studiens syfte måste vi även i viss mån studera kunskap och hur handläggare får kunskap i det sociala arbetet. För att analysera resultaten och kunna besvara den kvalitativa studiens syfte har studien utgått ifrån begreppen kunskap och skam, och informella intervjuer har genomförts med både handläggare och chefer på två mindre socialkontor. Resultaten visade att respondenterna, enligt vad tidigare forskning visar, anser att det är viktigt med ny kunskap och forskning, men menar att det råder en tidsbrist på arbetsplatserna som gör att de har svårt att tillgodogöra sig detta. Det visade sig råda delade meningar mellan handläggare och chefer när det gäller vilken information och forskning som förmedlas. Studien visade vidare att ingen av respondenterna kände till någon forskning om skam, eller om hur klienter upplever besöket på socialkontoret. Handläggarna uppgav dock att skammen tydligt visar sig i mötet, men att den skiljer sig mellan olika kategorier av människor. Anmärkningsvärt var att respondenterna uppgav att de inte tror att utlandsfödda känner skam, medan tidigare forskning visar att just utlandsfödda tillhör den grupp som känner mest skam över att behöva ansöka om ekonomisk hjälp. Hur handläggarna hanterar skam i mötet med klienter skiljer sig åt, och utvecklandet av kunskap sker på olika sätt utefter erfarenhet. Studien visade vidare att det sker en kraftig sortering av kunskap, och att denna sker utefter behov och intresse.

The aim of this study was to examine what knowledge social workers express about home visits in child welfare investigations and how they know what to do. Sixteen social workers who work with social investigations concerning children were asked to discuss the topic home visit in three focus group interviews in three different municipalities in southern Sweden. The social workers in our focus group interviews mainly discussed the purpose of the home visit, what social workers do during home visits and furthermore their opinions about guidelines and policy documents regarding the home visit.  To get an understanding of what type of knowledge is the basis for social workers use of the home visit, we used Polanyi's concept of 'tacit knowing' as well as the Aristotelian theory of knowledge containing three forms of knowledge, that is, episteme, techne and fronesis. We found that the displaying of ‘tacit knowing’ was a consistent feature in all groups, as they had difficulty expressing their knowledge use. This may be considered as an effect of their knowledge being deeply incorporated into them as social workers. Our observations also indicate that the social workers mostly use the form of knowledge fronesis which is aimed at the common sense and the practical wisdom. Evidence for this was found in how respondents frequently described how they observe the interpersonal interaction, and that they sense the home's atmosphere to get a picture of the child's situation.

Syftet för denna studie var att få ökad förståelse för hur socialarbetare inom socialtjänsten resonerar gällande val av insatser för personer med missbruksproblem med fokus på användningen av olika kunskapsformer samt hur möjligheterna till lärande och kunskapsutveckling i arbetet ser ut. Studiens metodologiska utgångspunkter var hermeneutik med fenomenologisk inspiration och kvalitativ ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem socialarbetare. Den teoretiska utgångpunkten för denna studie var Säljös sociokulturella teori. Resultatet visade att intervjupersonerna sammanväger olika former av kunskap för att besluta om insatser till personer med missbruk. Främst framträdde klientens perspektiv som kunskap och den professionella erfarenheten, följt av Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Resultatet visade även att det finns brister i uppföljningssystem och tillgång till forskning som hämmar kunskapsutveckling. Resultatet presenterade lärotillfällen i samspel med andra professionella, fortbildning, bättre system för uppföljning och tillgång till forskning som möjligheter till kunskapsutveckling. Slutsatser som kan dras är att intervjupersonerna uppfyller socialtjänstens mål om en evidensbaserad praktik då de arbetar enligt riktlinjemodellen. Andra slutsatser är att verksamheter i det sociala arbetet bör få bättre tillgång till system för uppföljning av arbetet och åtkomst av forskning samt att verksamheter bör omorganisera sin ekonomi för att tillåta mer fortbildning. Verksamheter bör även aktivt arbeta med medarbetarenkäter och undersökningar kring vad socialarbetarna upplever att de behöver för att utveckla sin profession och verksamheterna, till fördel i grupp utifrån studiens teoretiska utgångspunkt. En sista slutsats är att betrakta Säljös begrepp appropriering som en del av den professionella kunskapen, en kunskap om att välja ut relevanta delar till en problemlösande helhet, som är högst betydelsefull för evidensbaserad praktik och det professionella arbetet.

Against the backdrop of the transformations in the entire framing of professional work, social work has come under close scrutiny in many countries, including Sweden. Doubts have been raised about practitioners’ existing knowledge base, and the importance of practitioners engaging in learning and the renewal and extension of professional capacities has been emphasized. The present thesis concerns knowledge use and learning in the daily practices of child investigation work. The aim is to explore processes of knowledge use and learning in practice. The study is based on a mix of qualitative approaches, basically from ethnography, comprising methods such as participant observations, interviews, reflective dialogues and documentary analysis of case data. The main findings demonstrate that investigation work is characterized mainly by the use of practice-based knowledge. Research-based knowledge is predominantly used as a means of explaining a client’s situation or to underpin and legitimize one’s own beliefs and decisions made on other grounds. Professional learning is largely adaptive in character, as the social workers learn to handle tasks in a fairly routinized way on the basis of rules or procedures that draw on existing knowledge in the practice setting. Two conclusions are drawn: First, the use of knowledge in child investigation work bears little resemblance to principles of evidence-based practice. Second, the reproduction of professional knowledge is largely implicit and taken for granted. The study offers insight into the much-discussed topic of putting knowledge into practice, which is of importance to strategies for organizing profes sional learning and knowledgeable practice. / Ett i allt högre grad vetenskapsbaserat samhälle har lett till att kunskapsbasen i många verksamheter ifrågasatts, däribland socialt arbete. Avhandlingen behandlar kunskapsanvändning och lärande i utredningsarbetet inom den sociala barn- och ungdomsvården. Syfte är att öka kunskapen kring hur individer använder kunskap och lär sig i och genom sin dagliga praktik. Avhandlingen baseras på fyra delstudier som genomförts i tre svenska kommuners socialtjänst. Det empiriska materialet består av deltagande observationer, intervjuer, reflekterande dialoger och dokumentanalyser. Studien tar sin utgångspunkt i ett kognitivt perspektiv på lärande med teoretiska rötter i pragmatism. Ett grundläggande antagande bakom studien är att lärandet utgår från hur individen tolkar och förstår den situation som hen möter och därefter handlar. Resultaten visar att utredningsarbetet företrädesvis baseras på praktikbaserad kunskap som erhålls från tidigare erfarenheter och kollegor. Forskningsbaserad kunskap används huvudsakligen för att bekräfta och legitimera en uppfattning och inte för att ifrågasätta och utmana existerande åsikter och antaganden. Lärandet kan främst karaktäriseras som ett anpassningsinriktat lärande där praktikern med stöd i tidigare erfarenheter och utifrån befintlig kunskapsbas skapar rutiner för att hantera arbetet. Kunskapsanvändningen inom den sociala barn- och ungdomsvården ligger långt ifrån idealen för evidensbaserad praktik. Reproduktionen av professionell kunskap sker främst implicit och utan frågasättande. Förståelse för praktikers faktiska kunskapsanvändning och lärande har central betydelse för hur verksamheter kan organiseras för att stödja lärande i arbetet.