Bakgrund: Samhället står inför förändringar som innebär att andelen personer över 65 år har ökat och över tid även de närmsta åren kommer att öka. För att möta den ökande andelen äldre i samhället behövs förebyggande insatser. Ett sätt att arbeta förebyggande är att göra hembesök som syftar till att bibehålla självständighet och god hälsa. Osby kommun har sedan 2006 arbetat förebyggande med att besöka 75 åringar i ordinärt boende. För att kunna utvärdera effekten av verksamheten i Osby behövs det kunskap om hur personerna förhåller sig till rekommendationer som ges och vilka åtgärder de vidtar. Syfte: Denna studie syftade till att undersöka vilka åtgärder äldre personer utfört efter att de fått ett förebyggande hembesök. Metod: En kvantitativ ansats valdes för att utföra studien. Enkäter sändes ut till 147 personer som fått förebyggande hembesök under 6 månader. Frågorna som ställdes handlade om säkerhet i hemmet, träning och rörelse, mat och måltider samt kontakter angående hälsa. Svarsfrekvens var 83 personer vilket motsvarar 56%. Analyser av enkäten gjordes i analysverktyget SPSS utifrån signifikansprövning enligt McNemar och logistisk regression. Statistik togs fram på hur många som utfört åtgärder innan besöket och hur åtgärderna ökade efter rekommendationerna som lämnats under samtalet. Resultat: Resultatet visade att signifikans uppmättes på flera områden runt säkerhet i hemmet och träning och rörelse. Flera av de som fått förebyggande hembesök utförde åtgärder efter besöket inom dessa områden. Majoriteten av de äldre rörde på sig aktivt efter besöket och flertalet genomförde åtgärder som förbättrade säkerheten i hemmet. Ingen signifikans framkom i de logistiska regressionerna mellan kön, ålder, ensam/sammanboende eller läge på bostaden och de beroende variablerna, det vill säga insatser gällande säkerhet i hemmet, träning och rörelse, mat och måltider samt kontakter angående hälsa. Diskussion: Studien har ett litet urval vilket gör det svårt att dra slutsatser utifrån de framkomna resultaten. På det antal individer som besvarat enkäten framkom att samtalet hade effekt och att åtgärder utfördes efter de rekommendationer som gavs. Distriktssjuksköterskorna påverkar de som besökts till att bli delaktiga runt förändringar i sin vardag. Vidare behövs fler studier för att resultatet ytterligare ska kunna säkerställas.

Flertalet studier har visat att hembesök är uppskattat av både barnhälsovårdsjuksköterskor (BHV-sjuksköterskor) och föräldrar. Hembesöket ger en inblick i livsvärlden. Det ger en djupare relation mellan BHV-sjuksköterskan och familjen vilket underlättar BHV-sjuksköterskans hälsofrämjande arbete. Hembesök till nyblivna föräldrar har länge genomförts inom den svenska barnhälsovården. Sedan 2014 finns rekommendationen att hembesök även ska genomföras när barnet är åtta månader. Syftet med studien är att beskriva BHV-sjuksköterskans upplevelse av att genomföra hembesök när barnet är åtta månader. Metoden som använts i studien är kvalitativ forskningsintervju där sju BHV-sjuksköterskor intervjuats. Datamaterialet analyserades enligt Elo och Kyngäs (2008) kvalitativ innehållsanalys och resulterade i tre kategorier: att vara trygg i sitt yrkeskunnande, att bygga goda relationer samt att anpassa till olika förutsättningar. Resultatet visar att trygghet i yrkesrollen underlättar genomförandet av hembesök när barnet är åtta månader. BHV-sjuksköterskan vågar ställa obekväma frågor samt har förmågan att anpassa sig efter olika miljöer. BHV-sjuksköterskan kan vid hembesök få en bild av barnets hemmiljö utan att ord behöver användas. Vid hembesöket vid åtta månader upplever BHV-sjuksköterskan en trygghet i relationen till familjen då kontakten med familjen många gånger är etablerad sedan tidigare. Ibland får BHV-sjuksköterskan dock en känsla av att vara kontrollant. Att genomföra hembesök vid åtta månader upplevs tidskrävande men fördelarna med hembesöket överväger. Hembesök vid åtta månader upplevs som en möjlighet för BHV-sjuksköterskan att arbeta mot en förbättrad hälsa för barn. Där vikten läggs på att stödja och stärka föräldrar, att fördjupa en relation samt få möjlighet till ett naturligt möte.

<p><p><strong>Bakgrund: </strong>Patienttillfredsställelse är ett mått på hur nöjda patienterna är. Patienter förväntar sig att bli bemötta med vänlighet och att uppleva trygghet vid hembesök av distriktssköterskan. I litteraturen finns flera olika instrument som mäter patienters tillfredsställelse med sjuksköterskans vård inom slutenvården. Det finns endast få instrument som mäter patienttillfredsställelse med sjuksköterskans vård i hemsjukvården.</p></p><p><p><strong>Syfte:</strong> Syftet var att ta fram ett svenskt instrument som kan mäta patienters tillfredställelse med distriktssköterskans vård vid hembesök. Syftet var också att testa detta instrument i en pilotstudie.</p></p><p><p><strong>Design: </strong>Denna studie har en kvantitativ och deskriptiv design.</p></p><p><p><strong>Metod: </strong>Client Satisfaction Scale (CSS) har översatts till svenska, validerats med hjälp av litteratur och en expertgrupp samt reliabilitetstestats. Den svenska versionen har sedan testats i en pilotstudie med 115 patienter som fått hembesök av distriktssköterskan. Pilotstudien genomfördes genom enkätutskick till 202 patienter.</p></p><p><p><strong>Resultat: </strong>Den översatta versionen av CSS har ett Chronbachs alfa på 0,93. Studien visar på en hög tillfredsställelse med distriktssköterskans vård vid hembesöket. Resultatet av en genomförd faktoranalys visar att instrumentet är homogent.</p></p><p><p><strong>Konklusion: </strong>CSS torde kunna användas för att mäta patienters tillfredsställelse med distriktssköterskans vård vid hembesöket i Sverige. Vidare forskning med instrumentet krävs dock då detta är första gången det används i Sverige.</p></p>

Bakgrund: Patienttillfredsställelse är ett mått på hur nöjda patienterna är. Patienter förväntar sig att bli bemötta med vänlighet och att uppleva trygghet vid hembesök av distriktssköterskan. I litteraturen finns flera olika instrument som mäter patienters tillfredsställelse med sjuksköterskans vård inom slutenvården. Det finns endast få instrument som mäter patienttillfredsställelse med sjuksköterskans vård i hemsjukvården. Syfte: Syftet var att ta fram ett svenskt instrument som kan mäta patienters tillfredställelse med distriktssköterskans vård vid hembesök. Syftet var också att testa detta instrument i en pilotstudie. Design: Denna studie har en kvantitativ och deskriptiv design. Metod: Client Satisfaction Scale (CSS) har översatts till svenska, validerats med hjälp av litteratur och en expertgrupp samt reliabilitetstestats. Den svenska versionen har sedan testats i en pilotstudie med 115 patienter som fått hembesök av distriktssköterskan. Pilotstudien genomfördes genom enkätutskick till 202 patienter. Resultat: Den översatta versionen av CSS har ett Chronbachs alfa på 0,93. Studien visar på en hög tillfredsställelse med distriktssköterskans vård vid hembesöket. Resultatet av en genomförd faktoranalys visar att instrumentet är homogent. Konklusion: CSS torde kunna användas för att mäta patienters tillfredsställelse med distriktssköterskans vård vid hembesöket i Sverige. Vidare forskning med instrumentet krävs dock då detta är första gången det används i Sverige.

Bakgrund: Befolkningsmängden i världen ökar och framför allt så ökar antalet äldre personer. De flesta äldre har en önskan om att förbli friska i stället för att bli gamla och sjuka. Anpassningar behöver göras för att bibehålla hälsan och minimera risker för ohälsa. För att få en ökad inblick i vad som är viktigt för den äldre och hur behoven ska mötas är det av värde att sammanställa den evidens som idag finns i ämnet förebyggande hembesök och den äldres erfarenheter. I denna litteraturstudie har Jean Watsons omvårdnadsteori legat till grund som teoretisk referensram. Syfte: Syftet var att beskriva äldres erfarenheter av sjuksköterskans förebyggande hembesök. Metod: En litteraturstudie genomfördes och resultatet baseras på tolv vetenskapliga artiklar och som inkluderar artiklar med både kvantitativ som kvalitativ ansats. Artiklarna inhämtades från databaserna Cinahl och PubMed samt analyserades enligt den integrerade analysen som Kristensson (2014) beskriver. Resultat: Resultatet baseras på tolv artiklar och följande kategorier påvisades; Känsla av trygghet, Erfarenheter av stöd för att leva ett bra liv och Erfarenheter av intentionen med det förebyggande hembesöket. Det mest framträdande i resultatet visar att trygghet och hjälp för att fortsätta leva ett bra liv var positiva erfarenheter för den äldre samt att fokusera på hälsa istället för risker. Slutsats: Flera viktiga erfarenheter hos de äldre framkom under litteraturstudien som visar att sjuksköterskans förebyggande hembesök är av stort värde och bör prioriteras. Ytterligare forskning behövs för att öka kunskapen om åldrandet och om hälsofrämjande insatser hos äldre.

Bakgrund: I Sverige är barnhälsovården frivillig, att få ett hembesök när barnet är nyfött är ett erbjudande. Sedan år 2015 erbjuds föräldrar ytterligare ett hembesök när barnet är åtta månader. För att ge bra stöd till föräldrarna i deras egenvårdande roll är det viktigt att veta hur föräldrarna upplever hembesök från barnavårdcentralen (BVC). Syfte: Att undersöka föräldrars upplevelse och erfarenhet av hembesök från BVC. Metod: Data samlades in genom att lägga ut frågor på 2 föräldraforum under 3 månader och söka inlägg på 11 föräldraforum som svarade på studiens frågeställningar och som var skrivna år 2013 - 2016. Data analyserades med induktiv innehållsanalys. Resultat: Föräldrar hade varierade upplevelser av hembesök från BVC, från bekvämlighet, exempelvis upplevdes det som positivt att slippa ge sig ut i dåligt väder, till en känsla av att bli kontrollerad som förälder.  Många föräldrar kände inte till att BVC erbjuder 8-månaders hembesök, och en del kände inte till att BVC erbjöd hembesök överhuvudtaget. Flera föräldrar uttryckte en osäkerhet runt syftet med hembesök. Slutsats: Det är viktigt att distriktssköterskan har en bra rutin för hur, var och när informationen om hembesök skall ges för att informationen om hembesök skall nå fram till alla föräldrar. Informationen kan ha en stor betydelse för hur föräldrar kommer att uppleva hembesöket från BVC och om föräldrar tackar ja till hembesök. / Background: In Sweden, child healthcare is voluntary and home visit by a nurse when the baby is newborn is an offer. Since 2015, parents are offered a second home visit when the baby is eight months. To provide good support to the parents in their caring role it is important to know how the parents experience the home visits by the child health center (CHC). Objective: To investigate the parents' experience of home visits from CHC. Method: Data was collected by posting questions in two parent forums during 3 months and searching for posts in 11 parent forums from 2013 to 2016. Data was analyzed by inductive content analysis. Results: The parents had varying experiences of home visits; from comfort, for example was perceived as positive to avoid having to go out in bad weather, to a sense of being controlled as a parent. Many parents were unaware that the CHC offers a home visit at eight months, and some were unaware that home visits were offered at all. Several parents expressed an uncertainty about the purpose of the home visit. Conclusion: It is important that the district nurse has a good routine of how, where and when information about home visits is given to reach all parents. The information can have a significant impact on how parents will experience home visit from the CHC, and if they will accept home visits.

Postpartum depression är psykisk ohälsa som drabbar mer än var tionde kvinna i Sverige. Tidigare studier har även visat att distriktsköterskans vårdmöten med nyblivna mammor på barnavårdscentralen är betydande. Låg bemanning inom barnhälsovården har rapporterats. Syftet med studien är att beskriva distriktsköterskans vårdmöte med nyblivna mammor på barnavårdscentralen och i hemmet för att kunna bedöma risken för postpartum depression. För att genomföra studien har en kvalitativ intervjustudie genomförts. Sju distriktssköterskor med varierande erfarenhet ingår. Datamaterialet har analyserats med innehållsanalys som resulterade i följande fyra generiska kategorier: Fokus på familjen, Arbeta förebyggande, Öppet förhållningsätt och Tvärprofessionellt arbete. Huvudkategorin beskrivs som Ett försiktigt förhållningssätt som inkluderar hela familjen och bygger på tvärprofessionell samverkan. För att uppmärksamma små och tidiga tecken på ohälsa hos mammor i riskzonen för postpartum depression krävs ett vårdande förhållningssätt som karaktäriseras av försiktighet och varsamhet i vårdmötet. Hela familjen inkluderas på ett naturligt sätt från första mötet på barnavårdscentralen eller i hemmet. Förhållningssättet bygger på tvärprofessionell samverkan där distriktssköterskan samarbetar med kollegor som representerar olika specialistkompetenser och beslut tas i samförstånd. Centralt är att skapa en inbjudande miljö för att möjliggöra ett vårdande möte. Slutsatsen är att distriktsköterskans möte med mammor i riskzonen för postpartum depression kräver kollegialt stöd för avgörande beslut. Stress och en tung arbetsbörda i kombination med oro för att missa tecken på psykisk ohälsa hos mammor i riskzonen har synliggjorts.

Inledning: Inom barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) i Stockholms län finns fyra Mellanvårdsmottagningar. Dessa är en förstärkning till Öppenvården och kan arbeta intensivt med familjer i deras hem eller närmiljö. Frågeställningar: Syftet med denna studie är att få ökad förståelse och kunskap om hur familjer, som haft kontakt med BUP Mellanvård, upplever hembesök som arbetsmetod samt hur de upplevt den behandlingsinsats som de fått. Studiens frågeställningar är: Hur upplever familjer hembesök som arbetsmetod? Vilken betydelse har platsen för kontakten? Hur blev relationen mellan behandlare och familj? Hur blev utfallet av behandlingsinsatsen? Metod: Sex familjer deltog i studien som genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Svaren presenteras i komprimerad och sammanfattad form under respektive område; hemmet, behandlingen och relationerna. Resultat: Resultatet visar att föräldrarna såg främst praktiska fördelar med hembesök, de upplevde det heller inte besvärande att ta emot behandlare i det egna hemmet. Föräldrarna hade överlag mer positiva upplevelser kring hembesöket än vad barnen upplevde, men de tyckte inte att platsen i sig i särskilt stor grad påverkade varken relationerna eller behandlingsinsatsen. De negativa svaren och reflektionerna som kom fram vid intervjuerna rörde främst utfallet av behandlingsinsatsen som helhet. Diskussion: De familjer som vid intervjutillfället fortfarande befann sig i en svår situation ansåg inte att insatsen från BUP Mellanvård varit till hjälp för dem. De uttryckte under intervjun brister som de upplevt i behandlingen och i kontakten med behandlarna, åsikter som de inte hade fört fram under pågående kontakt. Ett utvecklingsarbete inom BUP Mellanvård vore av stor betydelse för att på ett bättre sätt, under pågående behandlingskontakt, kunna fånga familjernas reflektioner och upplevelser. / Introduction: Within child and adolescent psychiatry (BUP) in Stockholm County Council there are four ”Between care” clinics, strengthening the Outpatient services and they work intensively with families in their homes and/or immediate environment.  Questions: The purpose of this study is to increase understanding and knowledge about how families who had contact with BUP ”Between care” experienced home visits and the overall treatment provision they received. The research questions are: How do families experience home visit as a method of providing treatment? How important is location for treatment? How did the relationship between the therapist and the family develop? What was the outcome of the treatment intervention?  Method: Six families participated in the study which carried out using semi-structured interviews. The answers are presented in a condensed and summarized format for the following areas: home, treatment and relationships.  Results: The results showed that parents saw mainly practical advantages of home visits, and did not feel uncomfortable receiving the therapist in their own home. Parents, by and large, had more positive perceptions of the home visits than those experienced by the children, but did not perceive the location to influence either the relationships nor the treatment to a great extent. The negative responses and reflections that emerged during the interviews focused mainly on the outcome of the entire intervention.  Discussion: The families who at the time of the interview were still in a difficult situation did not consider the intervention of BUP ”Between care” helpful to them. During the interview they mentioned shortcomings they experienced in treatment and in their contact with therapists, views that they had not previously expressed during the on-going contact. A development of BUP ”Between care” would be of great importance to better capture families reflections and experiences while undergoing treatment.

Bakgrund: Att arbeta som sjuksköterska inom Avancerad Sjukvård I Hemmet (ASIH) innebär möten med patienter som har en rad olika livshotande diagnoser. Som en del av det dagliga arbetet ingår att kunna vara tillgänglig för patienten vid försämringar. Detta innebär att sjuksköterskor kan komma att med kort varsel behöva göra oplanerade hembesök till patienter de aldrig träffat. Syfte: Syftet var att beskriva hur sjuksköterskor som arbetar inom ASIH-verksamhet i Stockholms län förbereder sig inför oplanerade hembesök till patienter de aldrig träffat. Metod: För att ta reda på och beskriva hur sjuksköterskor förbereder sig inför oplanerade hembesök valdes en kvalitativ design med en induktiv ansats. Åtta sjuksköterskor med i genomsnitt 8,5 års erfarenhet från arbete inom ASIH intervjuades. Materialet analyserades enligt en kvalitativ induktiv innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i två huvudkategorier: I ständig beredskap och När någon larmat. I ständig beredskap har två kategorier och fem underkategorier vilka beskriver sådant som ingår i det dagliga arbetet samtidigt som det även är förberedelser inför oplanerade hembesök. Dessa förberedelser kan vara att ha ordning på sin utrustning och att hålla sig informerad om inskrivna patienter. När någon larmat har två kategorier och sex underkategorier vilka beskriver förberedelser som görs efter att ett samtal som föranleder ett oplanerat hembesök inkommit. Dessa förberedelser innebär till exempel att sjuksköterskorna tar reda på så mycket som möjligt om patienten för att kunna bilda sig en uppfattning om vad som behöver göras och hur bråttom det är. Diskussion: Resultatet diskuteras i förhållande till annan forskning samt till de tre grundläggande delarna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet, i Antonovskys salutogena modell KASAM, känsla av sammanhang.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka varför socialsekreterare inom ekonomiskt bistånd i Malmö stad använder hembesök som utredningsmedel. Hembesök, som är ett av flera medel för att utreda rätten till ekonomiskt bistånd, är ett till synes outforskat område. För att få en inblick i arbetssättet bygger därför studien på sju kvalitativa intervjuer med socialsekreterare som i sitt arbete kommer i kontakt med hembesök. Studien visar att socialsekreterarna inte känner till några riktlinjer för när och hur hembesök ska genomföras, men att hembesök ändå främst används vid två ärendetyper – när en klient ansökt om hemutrustning samt vid utredning av klienters boendesituation. Vidare framgår att hembesöken kan generera såväl underlag för beslutsfattande som förbättrad klientrelation, men att det även kan medföra risk för subjektiva bedömningar och negativa konsekvenser för klienten. Centrala aspekter för vad som tycks avgörande för när ett hembesök beslutas att äga rum är åsikter från kolleger och socialsekreterarens relation till klienten. För att förstå varför hembesöken används har vi analyserat empirin med hjälp av de teoretiska begreppen självreglering och diskretion. Studien når slutsatsen att då användandet av hembesök inte är detaljstyrt, både ges och upplever socialsekreterarna stor frihet att själva bedöma när, hur och varför ett hembesök behöver användas. Inom denna frihet styrs socialsekreterarna av oskrivna regler för när och hur hembesök ska genomföras, vilka tycks präglade av professionella normer och samhälleliga logiker. / The aim of this study is to examine why social assistance caseworkers in Malmö use home visits as an instrument for investigation. Home visits, being one of many methods used to investigate the right to social assistance, is a seemingly unexplored field of research. Therefore, in order to get an understanding of this work method, the present study is based on seven qualitative interviews with caseworkers who in their work carry out home visits. The study shows that the caseworkers do not know of any guidelines for when and how home visits should be carried out. Even so, home visits are still primarily used for two types of cases – when a client has applied for home equipment or for investigations regarding clients’ living situations. Moreover, it is shown that home visits form a basis for decision-making as well as generating better relationships with clients, however, it is also shown that home visits could risk leading to subjective decision-making and negative consequences for the client. Furthermore, the opinions of colleagues and the caseworker’s relationship to the client seem to be two central aspects in deciding when home visits should be carried out. To gain an understanding of why home visits are being used, the empirical material has been analyzed with the help of the theoretical concepts self-regulation and discretion. The study draws the conclusion that, since the use of home visits is not managed in detail, the caseworkers both experience and are given a great deal of autonomy in deciding when, how and why a home visit becomes necessary. As a result of this independence, the caseworkers are governed by unwritten rules for when and how home visits should be carried out, which seem to originate from professional norms and societal logics.