<p><p><strong>Bakgrund: </strong>Patienttillfredsställelse är ett mått på hur nöjda patienterna är. Patienter förväntar sig att bli bemötta med vänlighet och att uppleva trygghet vid hembesök av distriktssköterskan. I litteraturen finns flera olika instrument som mäter patienters tillfredsställelse med sjuksköterskans vård inom slutenvården. Det finns endast få instrument som mäter patienttillfredsställelse med sjuksköterskans vård i hemsjukvården.</p></p><p><p><strong>Syfte:</strong> Syftet var att ta fram ett svenskt instrument som kan mäta patienters tillfredställelse med distriktssköterskans vård vid hembesök. Syftet var också att testa detta instrument i en pilotstudie.</p></p><p><p><strong>Design: </strong>Denna studie har en kvantitativ och deskriptiv design.</p></p><p><p><strong>Metod: </strong>Client Satisfaction Scale (CSS) har översatts till svenska, validerats med hjälp av litteratur och en expertgrupp samt reliabilitetstestats. Den svenska versionen har sedan testats i en pilotstudie med 115 patienter som fått hembesök av distriktssköterskan. Pilotstudien genomfördes genom enkätutskick till 202 patienter.</p></p><p><p><strong>Resultat: </strong>Den översatta versionen av CSS har ett Chronbachs alfa på 0,93. Studien visar på en hög tillfredsställelse med distriktssköterskans vård vid hembesöket. Resultatet av en genomförd faktoranalys visar att instrumentet är homogent.</p></p><p><p><strong>Konklusion: </strong>CSS torde kunna användas för att mäta patienters tillfredsställelse med distriktssköterskans vård vid hembesöket i Sverige. Vidare forskning med instrumentet krävs dock då detta är första gången det används i Sverige.</p></p>

Bakgrund: Patienttillfredsställelse är ett mått på hur nöjda patienterna är. Patienter förväntar sig att bli bemötta med vänlighet och att uppleva trygghet vid hembesök av distriktssköterskan. I litteraturen finns flera olika instrument som mäter patienters tillfredsställelse med sjuksköterskans vård inom slutenvården. Det finns endast få instrument som mäter patienttillfredsställelse med sjuksköterskans vård i hemsjukvården. Syfte: Syftet var att ta fram ett svenskt instrument som kan mäta patienters tillfredställelse med distriktssköterskans vård vid hembesök. Syftet var också att testa detta instrument i en pilotstudie. Design: Denna studie har en kvantitativ och deskriptiv design. Metod: Client Satisfaction Scale (CSS) har översatts till svenska, validerats med hjälp av litteratur och en expertgrupp samt reliabilitetstestats. Den svenska versionen har sedan testats i en pilotstudie med 115 patienter som fått hembesök av distriktssköterskan. Pilotstudien genomfördes genom enkätutskick till 202 patienter. Resultat: Den översatta versionen av CSS har ett Chronbachs alfa på 0,93. Studien visar på en hög tillfredsställelse med distriktssköterskans vård vid hembesöket. Resultatet av en genomförd faktoranalys visar att instrumentet är homogent. Konklusion: CSS torde kunna användas för att mäta patienters tillfredsställelse med distriktssköterskans vård vid hembesöket i Sverige. Vidare forskning med instrumentet krävs dock då detta är första gången det används i Sverige.

Försäkringskassan (FK) har i uppdrag av Sveriges regering att ge ekonomisk ersättning vid funktionsnedsättning och att utreda medicinska förutsättningar för arbete med tillförlitliga bedömningsverktyg. Vid kompletterande bedömning av medicinska förutsättningar för arbete har Försäkringskassan valt det arbetsterapeutiska bedömningsinstrumentet Assessment of Work Performance som en del av aktivitetsförmågeutredningen. En specifik tillämpning med namnet Assessment of Work Performance – Försäkringskassan (AWP-FK) har utvecklats. I tillämpningen ingår tre arbetsuppgifter; namnskyltsbeställning, sortering av post samt montering av hyllor. Syftet med examensarbetet var att undersöka hur yrkesverksamma arbetsterapeuter uppfattar och använder bedömningsinstrumentet AWP-FK. Metoden som valdes var en e-Delphistudie. Urvalet bestod av 11 yrkesverksamma arbetsterapeuter i Sverige som har arbetat med AWP-FK. Resultatet visar att arbetsterapeuterna tyckte att manualen var tydlig. Färdighetsområdet kommunikations- och interaktionsfärdigheter ansåg arbetsterapeuterna var svårt att bedöma med dagens arbetsuppgifter. Slutsatsen blev att det finns utvecklingsmöjligheter för AWP-FK vad gäller manualen, kommunikations- och interaktionsfärdigheter samt utveckling av nya arbetsuppgifter. I diskussionen diskuteras metodens tillförlitlighet och dess begränsningar. Metoden var fördelaktig eftersom svaren från runda ett gick att följa upp genom en konsensusberäkning. Slutsatsen blir att det är svårt att bedöma kommunikations- och interaktionsfärdigheter. Vidare diskuteras att det behövs fler arbetsuppgifter som bedömer kommunikations- och interaktionsfärdigheter samt att detta färdighetsområde bör utvecklas.

AWP-FK är en specifik tillämpning av bedömningsinstrumentet Assessment of Work Performance (AWP) och består av aktiviteterna: montering av hyllor, sortering av post samt administrativ aktivitet. Utveckling av instrumentet med fler aktiviteter har efterfrågats i tidigare studier. Syftet med studien är att undersöka hur arbetsterapeuter beskriver att nuvarande aktiviteter i AWP-FK fungerar och kan utvecklas. Metoden e-Delphi användes och två webbaserade rundor utfördes. Studien bestod av elva arbetsterapeuter som använder AWP-FK i försäkringsmedicinska utredningar. Det kvalitativa materialet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys och det kvantitativa materialet sammanställdes i en tabell. Resultatet visar att nuvarande aktiviteter i AWP-FK till viss del utformas olika i verksamheter. Experterna ger förslag på nya aktiviteter och utformning av aktiviteter. Mer likvärdiga bedömningar önskas i AWP-FK. Kommunikations- och interaktionsfärdigheter är svårbedömda i nuvarande aktiviteter och möjligheten till bedömning av motoriska färdigheter varierar mellan aktiviteterna. En mer omfattande studie bestående av fler arbetsterapeuter kan genomföras för att vidare undersöka om och hur experternas förslag på nya aktiviteter och utformning av aktiviteter kan användas för att utveckla AWP-FK. / AWP-FK is a specific application of the instrument Assessment of Work Performance (AWP) and consists of the following activities: assembly of shelves, sorting of mail, and administrative activity. A development of the instrument including more activities has been requested in previous studies. The aim of this study is to investigate how occupational therapists describe how the activities in AWP-FK work and can be developed. An e-Delphi method was used and two web-based rounds were conducted. The study subjects consisted of eleven occupational therapists that were using AWP-FK in insurance medical investigations. Qualitative material was analysed using qualitative content analysis and quantitative material was compiled in a table. The results show that the current activities in AWP-FK are to some extent arranged differently at different workplaces. Experts provide suggestions for new activities and how to construct activities. More equivalent assessments are desired in AWPFK. Communication and interaction skills are difficult to assess in current activities, and the ability to assess motor skills varies between activities. A more comprehensive study involving more occupational therapists could be conducted to further investigate whether and how the experts’ suggestions for new activities and the construction of activities could be used to develop AWP-FK.