During my time as a student at the School of Library and Information Science in Borås there was an ongoing discussion regarding whether or not the library and librarian were facing an identity crisis and what future consequences this may lead to. The discussion was and still is of interest to me since it most likely will have an impact on the identity I soon will make part of my self as a professional librarian. This master’s thesis is an attempt that to through discourse analysis seek clarity in what the future identity of the library and the librarian may consist of. I do so by examining articles from the two library journals Ikoner and Biblioteksbladet. Both what is explicitly and implicitly articulated is examined. What is said and by whom is it said? An examination of 33 articles reveals a complex picture that is later distilled into five discourses where a social discourse appears as the most prominent one: the library shall have social role and act as a democratic power in society. The parts that constitute the social discourse are also to varying degree noticeable in a populistic, conservative, human and technical discourse. Between some discourses conflicts, antagonisms, are visible. For instance can be mentioned the populistic discourse which starkly contrasts the conservative – they articulate totally different views on the future identity. When it comes to answer the question ”by whom is it said” the articles examined in this study are all written by a relatively small number of writers. Therefore I come to the conclusion that it’s possible to describe some of them as dominating creators of discourse. Furthermore, the interviewees whose opinions are put in print are mostly librarians which may mean that the expressed future identity can be a form of wishful thinking on their part, from their point of view. / Uppsatsnivå: D

Masteruppsats är ett resultat av det utvecklingsprojekt jag bedrev under 2009-2014 inom ramen för förarutbildningen som bedrivs på gymnasieskolans och vuxenutbildningens inriktning Transport. Arbetet ska ses i ljuset av den magisteruppsats jag skrev 2013, Förarutbildning och kunskapsbildning – en studie om förarutbildningssystemet. Utvecklingsprojektets syfte var att undersöka om det var möjligt att nå djupare och mer varaktig kunskap, främst när det gäller de "mjukare" målen inom förarutbildningen: riskmedvetenhet, uppmärksamhet, nyfikenhet, erfarenhet och ödmjukhet. Alltså de kunskapsfält som inryms inom körkortsmålen tre och fyra: resande med bil i speciella sammanhang och personliga förutsättningar och målsättningar i livet. Uppsatsen beskriver mina tankar, försök och trevanden för att skapa djupare och mer varaktig kunskap hos eleverna än vad jag upplevde att den traditionella förarutbildningen gav. Utvecklingsprojektets exempel visar att det är möjligt och att framgången ligger i ett stort fokus på de "mjukare" kunskaperna - de generella kompetenserna - som ödmjukhet, reflektion, nyfikenhet, självverksamhet, m.fl. Dessa kunskaper byggs inte upp genom mer studier av de ämnesspecifika ämnena. Studien visar tvärt om att de generella kunskaperna byggs upp, liksom inom forskningsområdet YoT, genom dialog och med litteratur, kunskapsfilosofi, kunskapsteori, eget skrivande och dialogseminarieliknande former. Inom de etablerade, traditionstyngda samt i viss mån mansdominerade utbildningarna är detta - milt sagt - en aning kontroversiellt, vilket skymtar fram i uppsatsen här och var: "Att läsa böcker lagar inga bilar!" Syftet med masteruppsatsen är att just påvisa motsatsen. Att som pedagog bygga upp och läsa av de mjukare "kunskaperna", de generella kompetenserna, innebär att kunna navigera mellan ytterligheterna, i det ungefärliga och utveckla ungefärlighetens precision.

Målet med denna kunskapsöversikt har varit att undersöka vilken påverkan utomhusundervisning inom de naturorienterande ämnena har hos lärarstudenter, lärare och elever. Har utomhusundervisning några positiva eller negativa effekter på kunskapsinlärning? Flera studier har visat att utomhuspedagogik resulterar i positiva effekter hos elever. Till exempel visar flera studier på att användning av flera sinnen bidrar till en ökad kunskap hos eleverna. Kunskapsöversikten har delats upp i tre problemområden, lärarstudenters och lärares kunskap och erfarenheter inom de naturorienterande ämnena, relationer och vetenskapliga erfarenheter hos eleverna samt vilka effekter elever får av utomhusundervisning. För att få svar på dessa frågor användes relevanta forskningsartiklar för problemområdet. I sökningsprocessen har böcker samt forskningsartiklar använts. Sökningsprocessen resulterade i att det finns både lärarstudenter och lärare som saknar inställning och erfarenhet kring varför utomhusundervisning bör bedrivas. I andra delen visade resultatet att elever skapar relationer och vetenskapliga erfarenheter när de får lov att ha utomhusundervisning. Det handlar om att elever bland annat får använda sig av sina fem sinnen när de vistas utomhus. Sista resultatdelen beskriver vilka effekter elever får av utomhusundervisning. Kunskapsöversikten visar att utomhusundervisning påverkar elevers kognitiva utveckling, har en positiv påverkan på den egna självsynen (self- efficacy), ger möjlighet för delaktighet samt bidrar till den fysiska och beteendemässiga utvecklingen.

The Teacher’s Skills – Liberal Education and Reflected Experience is a case study of the practical skills of teachers, in which the responsible action is central. This is an action which, while informed by science, cannot be fully determined by it, since the circumstances that relate to the interaction between teacher and students cannot always be fully predicted. With Liberal Education, reflection on experience, and trained intuition, the teacher bridges the gap between scientific knowledge and the unforeseen and immediate demands of the situation. The role of Liberal Education in this ambition cannot be overestimated. To be a part of such a practice is to dedicate one’s life to a struggle with language. Therefore, insights into the theory of knowledge and the philosophy of language, as well as analogies with literature and other professional fields, help us examine the glasses through which we observe and interpret reality in order gain greater knowledge. It is in the reflective dialogue, where we meet others with whom we are not always in agreement, that we can see ourselves, our knowledge and our prejudices. The interpretation and re-interpretation of our experience in the light of the experience of others is the bridge across which we can escape from our imprisonment on the island of convenience. Once the teacher has developed a consistency in his actions, his skills can be acknowledged. When these skills are raised to the level of a style, they become an art. The main purpose of this case study is to describe the teacher’s skills; how it can be developed, and the conditions required for its assessment. A possible assumption is that reflection on our own experience and the experience of others can give us insights into ourselves, an essential prerequisite to striking the spark that motivates the investment of time and resources in the development of one’s skills as a teacher / QC 20100706

Syftet med denna studie var att förstå barnens upplevelser av världen som den kan framträda i mobil förskola. Målet var att identifiera barnets subjektiva upplevelse utifrån ett fenomenologiskt teoretiskt perspektiv. Studien bygger på att forskaren själv försöker sätta sig in i barnets perspektiv med hjälp av fältstudier, Leuvens skala av välbefinnande och engagemang, semistrukturerade intervjuer och IPA- inspirerad analysmetod. Studiens resultat visar att barn som deltar i den mobila förskolans verksamhet gärna berättar om sina olika upplevelser, från olika miljöer som de besöker. Barnen berättar och beskriver detaljer av det upplevda, som i denna studie ses som olika fenomen, arena för rörelse, arena för samspel, arena för förståelse, arena för känslor, arena för möjligheter och arena för fantasi. Arenorna tyder på att barnen i sina upplevelser utvecklar förståelse i sin livsvärld. Det kan beskrivas som att deras upplevelser har bidragit till kunskapsbildning och det kan tolkas som att barnen förnimmer olika upplevelser, att det påverkar deras utveckling och lärande. / Abstract The purpose of this study was to understand children’s experiences of the world as it develops in a mobile preschool. The aim was to identify a subjective experience from a child´s perspective within a phenomenological framework. In this study, the researcher herself trives to understand a child’s perspective by using field studies, Leuvens scale of well-being and involvement, semistructured interviews and an IPA-inspired analysis. The study shows that children who participate in mobile preschool activities gladly tell about their experiences of the different environments. The children explain and describe details of their experiences, defined in this study as different phenomena, namely, arenas for movement, for interplay/interaction, for understanding, for feelings, for possibilities and for fantasy. The results indicate that through their experiences children develop an understanding of their lifeworld by building knowledge. Results also suggest that having different perceptions of their experiences affects their development and ability to learn.

Avhandlingen behandlar införande av varsin dator till elever och lärare, här kallat en-till-en. Syftet är att bidra med kunskap om hur en-till-en påverkar lärande. Särskilt fokus ligger på kunskapsproduktionens karaktär och kvalitet och på förhållanden i den svenska skolan. En ytterligare ambition är att väcka reflektioner kring och bilda kunskap om hur en-till-en, som en produkt av kunskapssamhället, påverkar såväl kunskapssynen som kunskapsbildningens kvalitet och villkor. Därtill är också ambitionen också att, mot bakgrund av kunskapssamhällets särskilda villkor, bidra till nya insikter kring kunskapsbegreppets utvecklingsmöjligheter i relation till en-till-en. Utgångspunkten tas i kunskapssamhället och villkoren för kunskapsproduktion och i hur Sverige har valt att fokusera på behovet av att ge eleverna digital kompetens. Den teoretiska ansatsen ligger i fenomenologi som ontologiskt ställningstagande och i fenomenografi gällande perspektiv på lärande. Avhandlingen bygger på fyra studier: en narrativ forskningsöversikt med fokus på vad forskning berättar om elever respektive lärare i en-till-en projekt. Vidare ingår en teoretisk artikel med fokus på att utveckla en alternativ förståelse för villkoren för kunskapsbildning på den sociala webben med utgångspunkt från Martin Heideggers fenomenologi. En intervjustudie kring elevers upplevelser av sitt lärande i en-till en ingår också samt en fenomenografisk analys av inlämnade kunskapsuppgifter med fokus på kritiska dimensioner och kunskapsdjup. Resultaten diskuterar huruvida det starka färdighetsfokus som uppstår vid kunskapsbildning i en-till-en är samstämmigt med den performativa kunskap som i kunskapssamhället antas vara av vikt och hur det påverkar kvalitet och karaktär på bildad kunskap. Avhandlingen diskuterar också hur en-till-en påverkar elevers sätt att uppleva sitt lärande i en situation som präglas av flexibilitet och ständigt nya förutsättningar för lärande. Slutligen diskuteras också ett möjligt sätt att utveckla kunskapsbegreppet mot bakgrund av de resultat som framträtt i avhandlingens fyra studier genom att formulera begreppet ”stretchad kunskap”. / The thesis deals with the introduction of computers to each student and teacher in school, called one-to-one. The aim is to contribute with knowledge about how one-to-one affects learning. Particular focus is on the quality and character of knowledge formation in the Swedish school. A further aim is to bring reflections and create knowledge about how one-to-one, as a product of the knowledge society, affect the conditions for learning. In addition, in the light of the special conditions of the knowledge society, the goal is to bring insights on the developmental possibilities for the term knowledge in relation to one-to-one. The basis for the thesis is the knowledge society and the conditions of knowledge production, and in how Sweden has chosen to focus on the need to provide students with digital skills. The theoretical approach is in phenomenology as ontological stance, and in phenomenography in terms of perspective on learning. The thesis is based on four studies: a narrative research review focusing on what research tells us about pupils respective teachers in one-to-one projects. Further included is a theoretical article with a focus on developing an alternative understanding of the conditions for the formation of knowledge on the social web, based on Martin Heideggers’ phenomenology. An interview study about the students’ perceptions of their learning in one-to-one is also included as well as a phenomenographic analysis of a knowledge task focusing on critical dimensions and knowledge depth. The results are discussing whether the strong focus on digital skills arising from the knowledge formation in one-to-one is consistent with the performative knowledge that is assumed to be of importance in the knowledge society. The thesis also discusses how one-to-one affects students’ ways of experiencing their learning in a one-to-one setting, and the effects upon quality and character of knowledge. Finally the thesis also discusses a possible way to develop the concept of knowledge in the light of the results presented in the four studies by formulating the concept of “stretched knowledge.”

A societal crisis is an emergency that affects many people and large parts of society, threatening life, health, safety and basic values. In a societal crisis, there is a need for coordination between various bodies in the society. Coordination in societal crises has previously been studied mainly from a management perspective. Learning perspectives have been studied to a lesser extent. The main purpose of this thesis is to increase knowledge about the conditions for developing consensus and establish a common understanding of synergy-effects, a surplus value, for knowledge meetings between individuals from different organizations when they cooperate in the emergency management system. The study seeks to understand to the following questions: 1) What images and ideas do participants bring into the coordination group about societal crisis, how have they developed and changed? 2) How do the participants act when they have different pictures and meet? 3) Can the basic ideas of the research circle be used for knowledge building at knowledge meetings in the emergency management-system? 4) Can the basic ideas of the research circle be used to develop consensus and establish a common understanding of synergy-effects before societal crises happen? The main study consists of three case studies in three different-sized municipalities. It is based on 36 semi-structured interviews with participants in local crisis management coordination groups, observations during exercises and meetings, document studies and an experiment with the so-called knowledge meeting. The results are compared with complementary studies from two knowledge meetings and two coordination exercises based on observation, questionnaires and evaluations. The individuals, organizations, and structures have been identified as frame factors for coordination groups. The results show that the participants have different images of societal crisis and that coordination is a time-consuming approach requiring cross-perspective learning, interaction, as well as dialogue and reflection skills. The participants eventually develop their crisis learning, i.e. conflict-filled adaptation. A system's opened nature is important for individual learning.

Många av våra samtida städer står inför en ökad urbanisering vilket kan leda till störrepåfrestningar och nya utmaningar för stadsplaneringen att handskas med. Smarta städer harkommit som en reaktion på den ökade komplexitet städerna står inför i samband med attfler människor kommer konkurrera om samma ytor. En av dessa komplexiteter är hurmobiliteten i städerna ska förbättras utan att äventyra andra värden. Idag sker det enintensiv utveckling av autonoma fordon vilket många tror kan vara en lösning påmobilitetsproblematiken. En identifierad problematik är den stora ovissheten, som härrörfrån de bristande erfarenheterna kring autonoma fordons effekter i staden. Denna ovisshetskapar behovet av en tvärsektoriell samverkan mellan kommunal planering ochteknikutvecklingsföretag för att åstadkomma en mer omfattande kunskapsbild.En fallstudie har genomförts i Göteborg där representanter från den kommunalaplaneringen, det privata näringslivet och konsultföretag har intervjuats. Observationsstudierhar genomförts för att få en uppfattning av hur kunskapsbildningsprocessen ser ut mellanden offentliga och privata sektorn. Detta för att få en bild av vilka utmaningar ochmöjligheter de olika aktörerna ser med en implementering av autonoma fordon i stadenslångsiktiga planering. Resultaten som har kommit fram i denna fallstudie pekar på problemsom kan uppstå när avgränsningen i ett kunskapsgenererande projekt leder till ettkunskapsbortfall. Undersökningen identifierar även den problematik som kan uppstå närolika fackspråk möts för att tillsammans generera en gemensam kunskapsbild. / Many of our contemporary cities face increased urbanization, which can lead to greaterstrains and new challenges for urban planning to deal with. Smart cities are a reaction tothe increased complexity that cities face, as more people will have to compete for the samespace. One of these complexities is how urban mobility should be improved withoutcompromising other values. Today there is an extensive development of autonomousvehicles, which many believe may be a solution to mobility issues. An identified problem isthe great uncertainty, that derives from the lack of experience regarding autonomousvehicle effects in the city. This uncertainty creates a need for cross-sectorial collaborationbetween municipal planning and technology developing companies in order to achieve amore comprehensive knowledge base.A case study has been conducted in Gothenburg where representatives from municipalplanning, private industry, and a consulting company have been interviewed. Observationshave been conducted to gain an understanding of how the knowledge-making processlooks like between the public and private sector, this to get a picture of the challenges andopportunities that the various actors identify in relations to the implementation ofautonomous vehicles in the city's long-term planning. The results that have emerged in thiscase study points to problems that may arise when the delimitation of a knowledgegeneratingproject leads to a loss of knowledge. The study also identifies issues that mayarise when different technical languages meet to mutually generate a comprehensiveknowledge base.

Avhandlingen behandlar införande av varsin dator till elever och lärare, här kallat en-till-en. Syftet är att bidra med kunskap om hur en-till-en påverkar lärande. Särskilt fokus ligger på kunskapsproduktionens karaktär och kvalitet och på förhållanden i den svenska skolan. En ytterligare ambition är att väcka reflektioner kring och bilda kunskap om hur en-till-en, som en produkt av kunskapssamhället, påverkar såväl kunskapssynen som kunskapsbildningens kvalitet och villkor. Därtill är också ambitionen också att, mot bakgrund av kunskapssamhällets särskilda villkor, bidra till nya insikter kring kunskapsbegreppets utvecklingsmöjligheter i relation till en-till-en.Utgångspunkten tas i kunskapssamhället och villkoren för kunskapsproduktion och i hur Sverige har valt att fokusera på behovet av att ge eleverna digital kompetens. Den teoretiska ansatsen ligger i fenomenologi som ontologiskt ställningstagande och i fenomenografi gällande perspektiv på lärande. Avhandlingen bygger på fyra studier: en narrativ forskningsöversikt med fokus på vad forskning berättar om elever respektive lärare i en-till-en projekt. Vidare ingår en teoretisk artikel med fokus på att utveckla en alternativ förståelse för villkoren för kunskapsbildning på den sociala webben med utgångspunkt från Martin Heideggers fenomenologi. En intervjustudie kring elevers upplevelser av sitt lärande i en-till en ingår också samt en fenomenografisk analys av inlämnade kunskapsuppgifter med fokus på kritiska dimensioner och kunskapsdjup. Resultaten diskuterar huruvida det starka färdighetsfokus som uppstår vid kunskapsbildning i en-till-en är samstämmigt med den performativa kunskap som i kunskapssamhället antas vara av vikt och hur det påverkar kvalitet och karaktär på bildad kunskap. Avhandlingen diskuterar också hur en-till-en påverkar elevers sätt att uppleva sitt lärande i en situation som präglas av flexibilitet och ständigt nya förutsättningar för lärande. Slutligen diskuteras också ett möjligt sätt att utveckla kunskapsbegreppet mot bakgrund av de resultat som framträtt i avhandlingens fyra studier genom att formulera begreppet 'stretchad kunskap'.

<p>Small and medium-sized enterprises badly need new knowledge. Their need is constantly increasing due to the market demand for custom-designed products, which means companies must be more flexible. Wood processing companies are having difficulty establishing contact with academia in order to meet this need.</p><p>In investigating the form and content of research collaboration, nine situations have been studied with the aid of participatory observation to determine what characterises situations where learning occurs. Situations where researchers collaborate with operators and production managers have been selected because of the key role that those in such positions play when research findings are to be applied in the wood & timber industry. Analytical tools of a pedagogic/didactic nature have been used when interpreting the material.</p><p>The results show what is needed if research collaboration is to succeed. Both parties must have room for reflection, and must give due consideration to the basic assumptions and problem areas they have in common. Enterprises must be sophisticated enough to collaborate with academia. In approaching their task, researchers must emphasise dialogue, equal standing and respect, and they must seek to ensure that collaboration proceeds in the right direction. In the case of small and medium-sized enterprises, a link between the researcher and the company is often required.</p> / <p>Små och medelstora företag har ett stort behov av ny kunskap. Behovet ökar kontinuerligt pga. marknadens krav på kundanpassning vilket medför krav på större flexibilitet hos företagen. De träbearbetande företagen har svårigheter att komma i kontakt med akademin för att tillgodose detta behov.</p><p>För att undersöka former och innehåll vid forskningssamverkan har nio situationer studerats med hjälp av deltagande observation för att utreda vad som kännetecknar de situationer där lärande uppstår. Situationer där forskare samverkar med operatörer och med produktionschefer har valts ut på grund av dessa yrkesgruppers nyckelposition när det gäller tillämpning av forskningsresultat i träindustrin. Analysverktyg med pedagogisk/didaktisk anknytning har använts vid tolkningen av materialet.</p><p>Resultaten visar förutsättningar och villkor för en lyckad forskningssamverkan. Det måste finnas ett utrymme för reflektion för de som samverkar liksom att gemensamma utgångspunkter och problemområden måste uppmärksammas i samverkan. Det måste finnas en mogenhet hos företag för att kunna samverka med akademin. Forskarens arbetssätt måste präglas av dialog, jämbördighet och respekt och forskaren har ett ansvar för att samverkansprocessen går i rätt riktning. För små och medelstora företag är en länk mellan forskningen och företaget ofta nödvändig.</p>