This paper presents an econometric analysis of the factors that influence the degree of interregional R&D collaboration between firms and other economic actors in publicly supported innovation programs. The study is based on quantitative data of two innovation programs financed by the Swedish innovation agency Vinnova; “Fordonsstrategisk forskning och innovation” (FFI) and “Utmaningsdriven Innovation” (UDI). The econometric analysis is conducted in two parts. First, an ordered logit model is applied, measuring the correlation between the degree of interregional collaboration within each project and the different varieties of actors within the projects. Second, an OLS analysis is performed in order to see whether different firm characteristics, as well as the concentration of different sectors within the projects, influence the degree of interregional R&D collaboration. Our findings suggest that sectoral differences between participants as well as industry branch activity differences between firms impede interregional collaboration within publicly financed collaboration programs. An additional finding is that the studied programs seem to have a behavioural effect on its participants. This is demonstrated by the finding that smaller firms are more likely to collaborate interregionally compared to larger firms, something that is generally not the case in other types of unsubsidised collaborative efforts. Innovation programs may therefore be useful in correcting market outcomes that are sub-optimal from a social perspective. / Denna studie presenterar en ekonometrisk analys rörande de faktorer som influerar graden av interregional innovationssamverkan mellan företag och andra ekonomiska aktörer inom ramen för offentligt finansierade samverkansprogram. Studien är baserad på kvantitativa data över två innovationsprogram finansierade av Sveriges innovationsmyndighet Vinnova; “Fordonsstrategisk forskning och innovation” (FFI) samt “Utmaningsdriven Innovation” (UDI). Den ekonometriska analysen utförs i två steg. Först utförs en ordinal logit-analys som avser mäta korrelationen mellan graden av interregional samverkan inom varje projekt och olika spridningsmått rörande deltagarnas egenskaper. Sedan utförs en OLS-analys i syfte att se huruvida olika företagsegenskaper samt sektorkonstellationer påverkar graden av interregional samverkan inom de studerade programmen. Våra resultat visar på att sektorskillnader mellan samverkande aktörer samt branschskillnader mellan samverkande företag korrelerar negativt med graden av interregional samverkan inom de studerade innovationsprogrammen. Vidare finner vi att programmen tycks ha en beteendemässig effekt på dess deltagare vilket åskådliggörs av det faktum att mindre företag samverkar interregionalt i högre grad än större företag. Detta är något som generellt inte är fallet i andra typer av icke-subventionerade samverkansinsatser. Statligt finansierade innovationsprogram kan därför vara lämpliga i syfte att korrigera för marknadsmisslyckanden som är suboptimala ur ett socialt perspektiv.

<p>Small and medium-sized enterprises badly need new knowledge. Their need is constantly increasing due to the market demand for custom-designed products, which means companies must be more flexible. Wood processing companies are having difficulty establishing contact with academia in order to meet this need.</p><p>In investigating the form and content of research collaboration, nine situations have been studied with the aid of participatory observation to determine what characterises situations where learning occurs. Situations where researchers collaborate with operators and production managers have been selected because of the key role that those in such positions play when research findings are to be applied in the wood & timber industry. Analytical tools of a pedagogic/didactic nature have been used when interpreting the material.</p><p>The results show what is needed if research collaboration is to succeed. Both parties must have room for reflection, and must give due consideration to the basic assumptions and problem areas they have in common. Enterprises must be sophisticated enough to collaborate with academia. In approaching their task, researchers must emphasise dialogue, equal standing and respect, and they must seek to ensure that collaboration proceeds in the right direction. In the case of small and medium-sized enterprises, a link between the researcher and the company is often required.</p> / <p>Små och medelstora företag har ett stort behov av ny kunskap. Behovet ökar kontinuerligt pga. marknadens krav på kundanpassning vilket medför krav på större flexibilitet hos företagen. De träbearbetande företagen har svårigheter att komma i kontakt med akademin för att tillgodose detta behov.</p><p>För att undersöka former och innehåll vid forskningssamverkan har nio situationer studerats med hjälp av deltagande observation för att utreda vad som kännetecknar de situationer där lärande uppstår. Situationer där forskare samverkar med operatörer och med produktionschefer har valts ut på grund av dessa yrkesgruppers nyckelposition när det gäller tillämpning av forskningsresultat i träindustrin. Analysverktyg med pedagogisk/didaktisk anknytning har använts vid tolkningen av materialet.</p><p>Resultaten visar förutsättningar och villkor för en lyckad forskningssamverkan. Det måste finnas ett utrymme för reflektion för de som samverkar liksom att gemensamma utgångspunkter och problemområden måste uppmärksammas i samverkan. Det måste finnas en mogenhet hos företag för att kunna samverka med akademin. Forskarens arbetssätt måste präglas av dialog, jämbördighet och respekt och forskaren har ett ansvar för att samverkansprocessen går i rätt riktning. För små och medelstora företag är en länk mellan forskningen och företaget ofta nödvändig.</p>

Small and medium-sized enterprises badly need new knowledge. Their need is constantly increasing due to the market demand for custom-designed products, which means companies must be more flexible. Wood processing companies are having difficulty establishing contact with academia in order to meet this need. In investigating the form and content of research collaboration, nine situations have been studied with the aid of participatory observation to determine what characterises situations where learning occurs. Situations where researchers collaborate with operators and production managers have been selected because of the key role that those in such positions play when research findings are to be applied in the wood &amp; timber industry. Analytical tools of a pedagogic/didactic nature have been used when interpreting the material. The results show what is needed if research collaboration is to succeed. Both parties must have room for reflection, and must give due consideration to the basic assumptions and problem areas they have in common. Enterprises must be sophisticated enough to collaborate with academia. In approaching their task, researchers must emphasise dialogue, equal standing and respect, and they must seek to ensure that collaboration proceeds in the right direction. In the case of small and medium-sized enterprises, a link between the researcher and the company is often required. / Små och medelstora företag har ett stort behov av ny kunskap. Behovet ökar kontinuerligt pga. marknadens krav på kundanpassning vilket medför krav på större flexibilitet hos företagen. De träbearbetande företagen har svårigheter att komma i kontakt med akademin för att tillgodose detta behov. För att undersöka former och innehåll vid forskningssamverkan har nio situationer studerats med hjälp av deltagande observation för att utreda vad som kännetecknar de situationer där lärande uppstår. Situationer där forskare samverkar med operatörer och med produktionschefer har valts ut på grund av dessa yrkesgruppers nyckelposition när det gäller tillämpning av forskningsresultat i träindustrin. Analysverktyg med pedagogisk/didaktisk anknytning har använts vid tolkningen av materialet. Resultaten visar förutsättningar och villkor för en lyckad forskningssamverkan. Det måste finnas ett utrymme för reflektion för de som samverkar liksom att gemensamma utgångspunkter och problemområden måste uppmärksammas i samverkan. Det måste finnas en mogenhet hos företag för att kunna samverka med akademin. Forskarens arbetssätt måste präglas av dialog, jämbördighet och respekt och forskaren har ett ansvar för att samverkansprocessen går i rätt riktning. För små och medelstora företag är en länk mellan forskningen och företaget ofta nödvändig.