Den här studien syftade till att intervjua fyra muslimska tjejer för att ta reda på muslimska flickors upplevelse av att ha en religiös identitet i den svenska skola, vilka utmaningar och möjligheter de har till att utöva sin religiösa identitet, hur de upplever att andra elever uttrycker sig om islam samt på vilka sätt skolan kan underlätta för muslimska elever som vill praktisera islam. Valet av metod var att utföra en kvalitativ fokusgruppsintervju med muslimska ungdomar mellan 13-15 år som genomfördes på deltagarnas skola med hjälp av ljudupptagning som därefter transkriberades. Efter genomförandet av intervjun gjordes en analys utifrån ett intersektionellt perspektiv med hjälp av begreppen religiös proximitet samt sekulär och svenskhetsdiskurs. I materialet framgick att skolans lösningar på de utmaningar som religiösa individer i skolan har inte alltid är ideala och att vissa ändringar önskas av elever med religiös identitet. Det framkom av deltagarna i studien att det finns flera utmaningar, men att den främsta är andra elevers tal om islam. Andra elevers negativa tal om islam kommer enligt deltagarna i denna undersökning från okunskap som skapar fördomar och i vissa fall kränkande behandling.Resultatet påpekade att andra elevers negativa tal om islam försatte deltagarna i rollen som representanter för islam vilket kan vara problematiskt då det främst sker utanför klassrummet där vuxna inte finns tillgängliga på samma sätt för att säkerställa att alla elever känner sig bekväma med situationen. Avslutningsvis rekommenderas utifrån studiens resultat att utmaningar samt andra elevers tal ska synliggöras för elever och personal på skolorna för att möjliggöra en större förståelse och aktiv motverkan av fördomar, kränkningar och trakasserier.

This paper presents an econometric analysis of the factors that influence the degree of interregional R&D collaboration between firms and other economic actors in publicly supported innovation programs. The study is based on quantitative data of two innovation programs financed by the Swedish innovation agency Vinnova; “Fordonsstrategisk forskning och innovation” (FFI) and “Utmaningsdriven Innovation” (UDI). The econometric analysis is conducted in two parts. First, an ordered logit model is applied, measuring the correlation between the degree of interregional collaboration within each project and the different varieties of actors within the projects. Second, an OLS analysis is performed in order to see whether different firm characteristics, as well as the concentration of different sectors within the projects, influence the degree of interregional R&D collaboration. Our findings suggest that sectoral differences between participants as well as industry branch activity differences between firms impede interregional collaboration within publicly financed collaboration programs. An additional finding is that the studied programs seem to have a behavioural effect on its participants. This is demonstrated by the finding that smaller firms are more likely to collaborate interregionally compared to larger firms, something that is generally not the case in other types of unsubsidised collaborative efforts. Innovation programs may therefore be useful in correcting market outcomes that are sub-optimal from a social perspective. / Denna studie presenterar en ekonometrisk analys rörande de faktorer som influerar graden av interregional innovationssamverkan mellan företag och andra ekonomiska aktörer inom ramen för offentligt finansierade samverkansprogram. Studien är baserad på kvantitativa data över två innovationsprogram finansierade av Sveriges innovationsmyndighet Vinnova; “Fordonsstrategisk forskning och innovation” (FFI) samt “Utmaningsdriven Innovation” (UDI). Den ekonometriska analysen utförs i två steg. Först utförs en ordinal logit-analys som avser mäta korrelationen mellan graden av interregional samverkan inom varje projekt och olika spridningsmått rörande deltagarnas egenskaper. Sedan utförs en OLS-analys i syfte att se huruvida olika företagsegenskaper samt sektorkonstellationer påverkar graden av interregional samverkan inom de studerade programmen. Våra resultat visar på att sektorskillnader mellan samverkande aktörer samt branschskillnader mellan samverkande företag korrelerar negativt med graden av interregional samverkan inom de studerade innovationsprogrammen. Vidare finner vi att programmen tycks ha en beteendemässig effekt på dess deltagare vilket åskådliggörs av det faktum att mindre företag samverkar interregionalt i högre grad än större företag. Detta är något som generellt inte är fallet i andra typer av icke-subventionerade samverkansinsatser. Statligt finansierade innovationsprogram kan därför vara lämpliga i syfte att korrigera för marknadsmisslyckanden som är suboptimala ur ett socialt perspektiv.