Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2007.

Syftet med arbetet var att undersöka hur en grupp bosnisk-muslimska kvinnor i en ort i södra Sverige håller kvar vid sin religion i en migrationssituation. Det som var mest intressant var att dessa kvinnor bor i en liten ort där det saknas alla former av allmänna bönelokaler och samlingsplatser för bosnienmuslimer. Vidare var syftet att ta reda på om deras religion har förändrats genom migrationen och vilken roll den har nu. En kvalitativ undersökning gjordes på så sätt att kvinnorna fick berätta sina livshistorier. Själva samtalet var delvis styrt eftersom jag mest var intresserad av vilken roll religionen har i deras liv. I själva undersökningen deltog fyra kvinnor. Studien bygger på religionsociologiskt perspektiv där människan anses vara en varelse som inte kan existera annat än som en del av ett samhälle. Parallellen dras till individens religiositet som något som skapas och upprätthålls genom att individen är en del av ett socialt sammanhang.

<p>I vår utbildning till lärare inom vård, hälsa och omsorg mötte vi i vår verksamhetsförlagda utbildning många elever med muslimsk bakgrund. En troende muslim bör fasta en månad varje år vilket innebar att dessa elever inte kunde äta eller dricka när de gick i skolan. Vi undrade hur de upplevde det. Syftet med denna studie var att beskriva några muslimska kvinnors upplevelser av att studera på omvårdnadsprogrammet under fastemånaden ramadan. Som undersökningsmetod användes en allmän kvalitativ ansats och vi valde att göra halvstrukturerade intervjuer med sex kvinnor för att samla in vårt material. Resultatet visade att man upplevde ramadan som en positiv upplevelse med fokus på religiositet och gemenskap, alla utom en av våra respondenter klarade att fasta hela perioden. Det förekom dock fysiska symtom som huvudvärk, hunger, törst och yrsel detta visade sig framförallt i början av fasteperioden. I skolsituationen upplevdes den teoretiska delen som mer krävande än den praktiska. Det framkom att eleverna hade önskemål men framförde inte detta till sina lärare. Eleverna erfor att lärarna inte hade samma möjlighet som handledarna i den arbetsplatsförlagda utbildningen att anpassa rutiner för undervisningen under ramadan.</p><p>While studying to become teachers in the field of health care, we met during the practical training many students with a Muslim background. A devout Muslim should fast one month out of every year, which meant that these students could not eat or drink while attending school. We were curious about their experiences. The purpose of this study was to describe some of the experiences of Muslim women who attended the Health Care Program during the month of Ramadan. Our method of research was to use a general qualitative approach, we chose to make semi-structured interviews with six women to gather our material. The results showed that they had a positive experience of Ramadan, with focus on religiousness and community. All of our respondents except one made it through the whole period of fasting, although some had physicals symptoms such as headaches, hunger, thirst and dizziness, especially during the first part of the fast. At school, they felt the theoretical part to be more demanding than the practical part. We found that the students had wishes they did not convey to their teachers. The students learned that the teachers did not have the same ability to adjust their teaching routines for Ramadan, as the instructors at the practical vocational training place had.</p>

I vår utbildning till lärare inom vård, hälsa och omsorg mötte vi i vår verksamhetsförlagda utbildning många elever med muslimsk bakgrund. En troende muslim bör fasta en månad varje år vilket innebar att dessa elever inte kunde äta eller dricka när de gick i skolan. Vi undrade hur de upplevde det. Syftet med denna studie var att beskriva några muslimska kvinnors upplevelser av att studera på omvårdnadsprogrammet under fastemånaden ramadan. Som undersökningsmetod användes en allmän kvalitativ ansats och vi valde att göra halvstrukturerade intervjuer med sex kvinnor för att samla in vårt material. Resultatet visade att man upplevde ramadan som en positiv upplevelse med fokus på religiositet och gemenskap, alla utom en av våra respondenter klarade att fasta hela perioden. Det förekom dock fysiska symtom som huvudvärk, hunger, törst och yrsel detta visade sig framförallt i början av fasteperioden. I skolsituationen upplevdes den teoretiska delen som mer krävande än den praktiska. Det framkom att eleverna hade önskemål men framförde inte detta till sina lärare. Eleverna erfor att lärarna inte hade samma möjlighet som handledarna i den arbetsplatsförlagda utbildningen att anpassa rutiner för undervisningen under ramadan. While studying to become teachers in the field of health care, we met during the practical training many students with a Muslim background. A devout Muslim should fast one month out of every year, which meant that these students could not eat or drink while attending school. We were curious about their experiences. The purpose of this study was to describe some of the experiences of Muslim women who attended the Health Care Program during the month of Ramadan. Our method of research was to use a general qualitative approach, we chose to make semi-structured interviews with six women to gather our material. The results showed that they had a positive experience of Ramadan, with focus on religiousness and community. All of our respondents except one made it through the whole period of fasting, although some had physicals symptoms such as headaches, hunger, thirst and dizziness, especially during the first part of the fast. At school, they felt the theoretical part to be more demanding than the practical part. We found that the students had wishes they did not convey to their teachers. The students learned that the teachers did not have the same ability to adjust their teaching routines for Ramadan, as the instructors at the practical vocational training place had.

Research shows that Muslims are often reproduced within the context that reinforces stereotyping of Muslims, see for example Otterbeck and Schielke. They are often regarded as a collective group with no distinct individuals and thereby the Islamic religiosity is portrayed as different and deviant from the more secular and private practiced Protestantism that is a common belief in Sweden. The purpose of this work is to study the already existing representation of Muslim women in a Western context, i.e. Muslim women in Sweden. This is done through an analysis of two ethnographic interviews and observational studies, written by researchers in Sweden (Karlsson Minganti and Sultan Sjöqvist) to investigate the existence of an "us and them" mindset. The two ethnographic studies which are analyzed in this work, deal with different types of Muslims: women who have been Muslims since birth and converted Muslim women. Furthermore, each researcher's results are put in relation to postcolonial theories to interpret and understand the conclusions of the researchers. My conclusion is that there are clear tendencies of an "us and them" mindset, where researchers place their research object as "them". The women are portrayed as different, with different values in relation to the "Swedish society" or the "Western world". Many of the women show awareness of being assigned the position of "the others" by the society. The women, both the converted and the ones who have been Muslim since birth, think that they do not fall into the norm of whiteness, they do not identify themselves as the "normal western woman" and they position themselves as a minority, forming the notion that they are "them" and confirming the exclusion of themselves. Other clear trends are the researchers ways to interpret and understand women's lives on the basis of the white 'middle-class women's experiences and thereby excluding the Muslim women’s own perception of their conditions of life.

Den här studien syftade till att intervjua fyra muslimska tjejer för att ta reda på muslimska flickors upplevelse av att ha en religiös identitet i den svenska skola, vilka utmaningar och möjligheter de har till att utöva sin religiösa identitet, hur de upplever att andra elever uttrycker sig om islam samt på vilka sätt skolan kan underlätta för muslimska elever som vill praktisera islam. Valet av metod var att utföra en kvalitativ fokusgruppsintervju med muslimska ungdomar mellan 13-15 år som genomfördes på deltagarnas skola med hjälp av ljudupptagning som därefter transkriberades. Efter genomförandet av intervjun gjordes en analys utifrån ett intersektionellt perspektiv med hjälp av begreppen religiös proximitet samt sekulär och svenskhetsdiskurs. I materialet framgick att skolans lösningar på de utmaningar som religiösa individer i skolan har inte alltid är ideala och att vissa ändringar önskas av elever med religiös identitet. Det framkom av deltagarna i studien att det finns flera utmaningar, men att den främsta är andra elevers tal om islam. Andra elevers negativa tal om islam kommer enligt deltagarna i denna undersökning från okunskap som skapar fördomar och i vissa fall kränkande behandling.Resultatet påpekade att andra elevers negativa tal om islam försatte deltagarna i rollen som representanter för islam vilket kan vara problematiskt då det främst sker utanför klassrummet där vuxna inte finns tillgängliga på samma sätt för att säkerställa att alla elever känner sig bekväma med situationen. Avslutningsvis rekommenderas utifrån studiens resultat att utmaningar samt andra elevers tal ska synliggöras för elever och personal på skolorna för att möjliggöra en större förståelse och aktiv motverkan av fördomar, kränkningar och trakasserier.

Bakgrund Vi lever i ett mångkulturellt samhälle där migrationen de senaste åren varit stor, huvudsakligen från muslimska länder. I sjuksköterskans professionella ansvar ingår att tillhandahålla en jämlik vård, oavsett kulturell bakgrund. Forskning visar att muslimska kvinnor drar sig för att söka vård av rädsla för att behov som exempelvis åtskillnad mellan könen, eller täckande kläder, inte ska respekteras. Svensk sjukvård ska sträva efter en transkulturell medvetenhet, trots att sjuksköterskorna sällan har utbildning i ämnet. Syfte Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att möta muslimska kvinnor i den somatiska vården. Metod En kvalitativ intervjustudie genomfördes för att besvara syftet. Nio sjuksköterskor från fem olika sjukhus och vårdcentraler i Stockholm intervjuades med hjälp av semistrukturerade frågor. Metoden för analysen var en kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. Resultat Studiens resultat visade att sjuksköterskorna upplevde att de var öppna och arbetade personcentrerat i mötet med muslimska kvinnor. Kommunikationssvårigheter ledde till frustration över att inte kunna ge patienten fullödig information om behandling och omvårdnadsåtgärder. Närstående upplevdes vara en integrerad del i mötet med patienten, genom hög närvaro och delaktighet. Detta beskrevs både som en tillgång och en utmaning. Slutsats Sjuksköterskorna värderar förmågan till öppenhet i mötet med kvinnliga muslimska patienter, som de inte ser som en homogen grupp. När kommunikationssvårigheter inte kan överbryggas med hjälp av exempelvis tolk, tekniska hjälpmedel eller flerspråkiga kollegor upplever sjuksköterskorna att kravet på informerat samtycke hotas. Såväl tid som rum behöver avsättas för anhöriga, i mötet med den kvinnliga muslimska patienten.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2009.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2007.

Blandäktenskap inom islam definieras som att gifta sig utanför tron och skiljer mellan män samt kvinnor. Män är tillåtna att gifta sig med en kvinna från de Abrahamitiska religionerna (Judisk/Kristen). Kvinnor däremot får enbart ingå äktenskap med en muslimsk man.Denna kandidatuppsats i sociologi hade som syfte att via en kvalitativ ansats undersöka hur troende muslimska män i Sverige ser på muslimska kvinnors rätt att ingå äktenskap utanför islam.Undersökningen inriktar sig på vilka synsätt och attityder männen har angående blandäktenskap. Eftersom kvinnans position i val av äktenskap var ett återkommande tema under studien, valde vi att även att behandla frågan, hur påverkas muslimska kvinnor av dessa synsätt och attityder. Studiens primärdata samlades in genom sex semistrukturerade intervjuer med sex troende muslimska män i Sverige, utan någon relation till varandra. Behandling av empiriskt insamlade data utfördes genom tematisering som slutligen ledde till fyra teman.Syftet med studien är att använda R.W. Connells maskulinitetsteori (hegemonisk maskulinitet) och begreppet homosocialitet för att analysera muslimska mäns attityder samt synsätt ifråga om muslimska kvinnors rätt att ingå blandäktenskap.Resultaten visade att samtliga sex intervjuade muslimska män hade en negativ inställning till muslimska kvinnors rätt att gifta sig utanför islam. Männen var även negativa till förändringar i förhållande till kvinnor och ökade rättigheter ifråga om blandäktenskap. Somliga män fokuserade mer på tolkningar samt antaganden om religiösa texter, medan andra la emfas på kultur och tradition. Ett tydligt mönster bland de muslimska männen var åsikten att äktenskap är en kollektiv angelägenhet snarare än en individuell rättighet. Vi har dragit slutsatsen att det finns en skillnad mellan män och kvinnor ifråga om att ingå äktenskap inom islam. Detta i sin tur leder till att kvinnors beteenden, frihet och valmöjligheter påverkas av mäns åsikter och antaganden kring tolkningar av religiösa texter. / Mixed marriages within Islam are defined by marriage outside of the religion, and differs between men and women. Men are allowed to marry women from the Abrahamic religions (Jewish/Christian). Women on the other hand are only allowed to espouse a Muslim man. This Bachelor’s Thesis of Sociology had the purpose through qualitative measures, investigate how believing Muslim men in Sweden view Muslim women’s rights to engage in marriages outside of the Islamic faith. The study focuses on the views and attitudes of Muslim men. As women’s position in the choice of marriages was a recurring theme in the study, these were also accounted for in terms of how their views and attitudes affects Muslims. The study’s primary data has been collected through six semistructured interviews with six faithful Muslim men in Sweden, with no relationship to each other. Through the collection of empirical data, which, through thematizing, resulted in four distinct themes. The purpose of this study was to answer the analysis from a perspective that adheres to Connells theory of masculinity (hegemonic masculinity) and the term “homosocial”. The result from the study showed that all six interviewed Muslim men, generally, had a negative attitude towards Muslim women’s rights to marry outside the religion. The (Muslim) men were also negative to changes regarding (Muslim) women and the liberation of their rights around mixed marriages. Some men exhibited an increased focus on the interpretation of religious texts, as well as assumptions, whilst others emphasized culture and tradition. An articulate pattern amongst the Muslim men manifested through opinions that a marriage is a collective matter rather than an individual affair. The analysis concludes that there is a difference between men and women and their rights within the engagement of marriage. This leads to women’s behavior, freedom and choices are dictated by men’s opinions, assumptions and interpretations of religious texts. Although demonstrating a clear division between women and men’s rights within Islam’s approach to mixed marriages. The (Muslim) men considered the established religious interpretations to be legitimate and logically developed to protect the woman from precarious marriages. The interviewees considered the approach to be a conserving measure to protect Islam.