Hedersproblematik är ett omdebatterat ämne i media och de senaste åren har en stor del av debatten rört diskussionen kring kulturrelativism. Uppsatsens syfte är dels att förklara kollektivets betydelse i hederskulturen samt lyfta fram hur denna kommer till uttryck, men även att förklara vilka brister kulturrelativismen har haft på myndigheters arbete kring hedersrelaterat våld och förtryck samt vilka konsekvenser dessa brister har bidragit till. Vi har tillämpat en kvalitativ metod och samlat in vår empiri i form av semistrukturerade intervjuer med ett narrativt förhållningssätt. I vårt teoriavsnitt har vi använt begrepp så som kultur, panoptikon, patriarkatet och etisk relativism. Dessa begrepp har utgjort en grund för analysen av vår empiri som vi har delat upp i olika kategorier utifrån dessa. Slutligen kom vi fram till att kollektivet har en stark betydelse inom hederskulturen, där heder och skam genomsyrar och påverkar allt ifrån övervakning, till kvinnors kyskhet.

Twenty years has passed since Fadime Sahindal was shot to death by her own father in “a crime of honour”. This happened in Uppsala, Sweden and a lot of people was shocked of how it could happen here. Today ”crimes of honour” is still happening and the debate is ongoing as well in media as in politics. This study will look at ”crimes of honour” and honour-related violence from a perspective in relation with religion and theories that involves purity and the collective, and how they appear in Sweden today. The purpose of this is to widen the view of honour-related violence and open for new understandings of it. Through a qualitative content analysis of published stories of people involved in an honour-related context and compare them against religious theories.  Three questions are posed to guide the study: How is the meaning of religion described to honour-related violence in the selected stories? How does the relation between the described violence and Mary Douglas' theories of moral, sexuality and ritual purity appear? How does the relation between the described violence and René Girard's theories about the collective and the scapegoat appear? The study finds that the honour-culture and honour-related violence are strongly tied to the collective, the group culture is strong and can be governed by the common culture, religion, family ties or a combination of these. The importance of religion for honour-related violence differs slightly in the chosen stories, but religion is clearly included as a factor and the people who figure in it are to varying degrees religious and are in a context of honour. In relation to Douglas' theories of morality, sexuality and ritual impurity, a woman's sexuality and her innocence constitute a clear boundary whose transcendence must be controlled and punished. Even Girard's theories about that the collective's need to find a scapegoat who can free the group and restore order are embraced on the stories.   Keywords: (Honour-related violence, religion, purity and danger, the collective and the scapegoat)

Blandäktenskap inom islam definieras som att gifta sig utanför tron och skiljer mellan män samt kvinnor. Män är tillåtna att gifta sig med en kvinna från de Abrahamitiska religionerna (Judisk/Kristen). Kvinnor däremot får enbart ingå äktenskap med en muslimsk man.Denna kandidatuppsats i sociologi hade som syfte att via en kvalitativ ansats undersöka hur troende muslimska män i Sverige ser på muslimska kvinnors rätt att ingå äktenskap utanför islam.Undersökningen inriktar sig på vilka synsätt och attityder männen har angående blandäktenskap. Eftersom kvinnans position i val av äktenskap var ett återkommande tema under studien, valde vi att även att behandla frågan, hur påverkas muslimska kvinnor av dessa synsätt och attityder. Studiens primärdata samlades in genom sex semistrukturerade intervjuer med sex troende muslimska män i Sverige, utan någon relation till varandra. Behandling av empiriskt insamlade data utfördes genom tematisering som slutligen ledde till fyra teman.Syftet med studien är att använda R.W. Connells maskulinitetsteori (hegemonisk maskulinitet) och begreppet homosocialitet för att analysera muslimska mäns attityder samt synsätt ifråga om muslimska kvinnors rätt att ingå blandäktenskap.Resultaten visade att samtliga sex intervjuade muslimska män hade en negativ inställning till muslimska kvinnors rätt att gifta sig utanför islam. Männen var även negativa till förändringar i förhållande till kvinnor och ökade rättigheter ifråga om blandäktenskap. Somliga män fokuserade mer på tolkningar samt antaganden om religiösa texter, medan andra la emfas på kultur och tradition. Ett tydligt mönster bland de muslimska männen var åsikten att äktenskap är en kollektiv angelägenhet snarare än en individuell rättighet. Vi har dragit slutsatsen att det finns en skillnad mellan män och kvinnor ifråga om att ingå äktenskap inom islam. Detta i sin tur leder till att kvinnors beteenden, frihet och valmöjligheter påverkas av mäns åsikter och antaganden kring tolkningar av religiösa texter. / Mixed marriages within Islam are defined by marriage outside of the religion, and differs between men and women. Men are allowed to marry women from the Abrahamic religions (Jewish/Christian). Women on the other hand are only allowed to espouse a Muslim man. This Bachelor’s Thesis of Sociology had the purpose through qualitative measures, investigate how believing Muslim men in Sweden view Muslim women’s rights to engage in marriages outside of the Islamic faith. The study focuses on the views and attitudes of Muslim men. As women’s position in the choice of marriages was a recurring theme in the study, these were also accounted for in terms of how their views and attitudes affects Muslims. The study’s primary data has been collected through six semistructured interviews with six faithful Muslim men in Sweden, with no relationship to each other. Through the collection of empirical data, which, through thematizing, resulted in four distinct themes. The purpose of this study was to answer the analysis from a perspective that adheres to Connells theory of masculinity (hegemonic masculinity) and the term “homosocial”. The result from the study showed that all six interviewed Muslim men, generally, had a negative attitude towards Muslim women’s rights to marry outside the religion. The (Muslim) men were also negative to changes regarding (Muslim) women and the liberation of their rights around mixed marriages. Some men exhibited an increased focus on the interpretation of religious texts, as well as assumptions, whilst others emphasized culture and tradition. An articulate pattern amongst the Muslim men manifested through opinions that a marriage is a collective matter rather than an individual affair. The analysis concludes that there is a difference between men and women and their rights within the engagement of marriage. This leads to women’s behavior, freedom and choices are dictated by men’s opinions, assumptions and interpretations of religious texts. Although demonstrating a clear division between women and men’s rights within Islam’s approach to mixed marriages. The (Muslim) men considered the established religious interpretations to be legitimate and logically developed to protect the woman from precarious marriages. The interviewees considered the approach to be a conserving measure to protect Islam.

Ensamhet och bristen på tillhörighet bland människor i det moderna samhället är ett utbrett och växande problem. Strävan efter individualitet och självuppfyllelse präglar individer i det moderna individuella samhället – ett samhälle där friheten och möjligheterna även genererar i rädsla, ångest, otrygghet och existentiell ensamhet (Bauman, 2002). Längtan efter gemenskap och samhörighet, efter en koppling till kollektivet leder människan till ett sökande som ibland kan bli livsfarligt. Syftet med denna studie har varit att belysa samt få en ökad förståelse för den process som sker då individer i det moderna samhället söker sig till kända farliga grupperingar såsom sekter genom att besvara frågeställningarna: varför lockades de tidigare sektmedlemmarna till sekten? Hur upplevdes tiden i sekten av de tidigare medlemmarna? Hur kan ett sektmedlemskap förstås med utgångspunkt i teorier gällande tillhörighet och trygghet i det individualiserade samhället? Det teoretiska ramverk som tillämpats vid analysen av empirin är Zygmunt Baumans (2002) teori om det individualiserade samhället, Anthony Giddens (1999; 2010) teorier om ontologisk trygghet och försvagningen av traditioner i den globaliserade skenande världen, Robert Putnams (2001) teori om avsaknaden av kollektivet samt David Riesmans (1999) teori om den moderna människan som gruppstyrd. Metoden är kvalitativ och empirin utgörs av massmedieprodukter i form av inspelade intervjuer tillgängliga via internet. Resultatet av studien visar att människor söker sig till sekter då erbjudandet om tillhörighet, gemenskap och svar på existentiella frågor lockar mer än de fria valen. Sektmedlemskapet medförde dock efter en tid ett större lidande än det tidigare sökandet och den existentiella ångesten gjorde, vilket fick medlemmarna att sakna det de först ville komma ifrån – det enskilt betungande identitetssökandet. Resultatet utifrån denna studie pekar dock på att kollektivet alltid är starkare än den enskilda individen. / Loneliness and the lack of belonging among people in the modern society is a widespread and growing problem. The pursuit of individuality and self-fulfillment characterizes individuals in the modern individual society – a society where freedom and opportunity also generates anxiety, insecurity and existential loneliness (Bauman, 2002). The longing for community and togetherness, a connection to the collective, leads the individual towards a search that sometimes become dangerous. The purpose of this study has been to elucidate and gain a greater understanding of the process that occurs when individuals in modern society decides to join known dangerous groups such as cults by answering the research questions: why were the former cult members attracted to the cult? How was the time in the cult experienced by the former members? How can a cult membership be understood on the basis of theories of belonging and security in the individualized society? The theoretical framework used in the analysis of the empiricism is Zygmunt Bauman's (2002) theory about the individualized society, Anthony Gidden's (1999; 2010) theories of ontological security and the weakening of traditions in a globalized world, Robert Putnam's (2001) theory of the absence of the collective and David Riesman's (1999) theory of the individual as group controlled. The method is qualitative, and the empiricism consists of mass media products in the form of recorded interviews available on the Internet. The results of the study show that people join cults when the offer of belongingness, fellowship and answers to existential questions attract more than free elections. However, the cult membership, after a while, caused more suffering than the previous search and existential anxiety did, which caused the members to miss what they first wanted to escape from - the burdensome individual identity search. However, according to this study the result shows that the collective is always stronger than the individual.

No description available.