No description available.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare beskriver arbetet med att främja barns sociala tillhörighet genom att använda den verbala kommunikationen som redskap. Frågeställningarna som ligger till grund för undersökningen är följande: Hur tolkas barns befintliga språk och hur stöttas deras språkanvändning i samspel med andra, enligt förskollärarna? Hur beskriver förskollärarna sin förståelse av det verbala språkets betydelse för barns sociala tillhörighet? Studien baseras på en kvalitativ metod där tre samtalsintervjuer med sex förskollärare utfördes för att få svar på studiens syfte och frågeställningar. Intervjuernas ljudinspelning transkriberades och en tematisk analys har använts i bearbetningen av datamaterialet.   Studiens resultat visar att förskollärare behöver vara språkmedvetna och ha handlingskompetens som främjar barns sociala tillhörighet. Förskollärare behöver vara lyhörda, nyfikna och intresserade samt kunna tolka, stötta, reflektera och ställa frågor för att erbjuda barn varierande sätt att uttrycka sig på. Dessutom pekar informanternas beskrivningar på att det verbala språket har betydelse för barns sociala tillhörighet utifrån både kort- och långsiktiga perspektiv. Resultatet bekräftar vikten av att förskolans utbildning ska ansvara för att vara en kultur för alla barn.

This essey aims to investigate how inherited and acquired resources has influenced the choice of education. It is in this essays ambition to understand how the recources operates in a process from childhood to a certain education. The study was conducted using eight qualitative interviews with firstyearstudents in nursing and economics courses at Linnaeus University. By using Bourdieu's theories about habitus, capital and horizon of possibilities I wanted to understad how the students inherited and acquired recoures had operated in their choise of education. The main conclution is that the educational choice is strongly influenced by the individual's social belonging and must be understood as a result of the individual's history. The inherited and acquired resources have contributed to only certain choices and actions have been seen as possible and desirable in the students life. Students who share similar social backgrounds and resource assets are therefore likey to choose similar educational courses.

Denna studie har för avsikt att undersöka hur frånkoppling av sociala medier upplevs påverka vänskapsrelationer och kommunikationsmöjligheter. Studien genomförs med en kvalitativ forskningsansats med etnografi som metod. Vårt teoretiska ramverk innefattar nätverkssamhället, virtuella gemenskaper, social tillhörighet, ensamhet, ständig tillgänglighet samt frånkoppling. Studien utgår ifrån sju deltagare som under en veckas tid frånkopplar sig från sociala medier. Resultat bygger på empiri utifrån en förstudie i form av ett formulär för att kartlägga deltagarnas medievanor, en fältdagbok som skrivs dagligen under frånkopplade veckan samt kompletterande semistrukturerade intervjuer för att erhålla ett fylligare material. Studiens resultat pekar på mycket olika upplevelser av frånkoppling. Känslor som lättnad, befrielse, ensamhet och en rädsla av att gå miste om något är ett litet utdrag ur deltagarnas beskrivning av hur deras frånkoppling upplevs. Deltagarna anser inte att deras relationer påverkas av endast en veckas frånkoppling. Dock poängterar de att det hade fått påföljder om frånkopplingen gällde under en längre tidsperiod. / This study intends to investigate how disconnection from social media is perceived to affect relationships between friends and opportunities for communication. The study is conducted with a qualitative study approach with ethnography as a method. Our theoretical framework includes the network society, virtual communities, social belonging, loneliness, constant availability and disconnection. The study is based on seven participants who, during a week's time, disconnect from social media. Results are based on empirical data from a pilot study in the shape of a form for mapping the participants' media habits, followed by a field diary which is written daily during the disconnected week, and supplementary semi-structured interviews to obtain a fuller material. The study's results point to very different experiences of disconnection. Feelings such as relief, freedom, loneliness and a fear of missing out, are a small excerpt from the participants' description of how their disconnection is experienced. Participants do not believe that their relationships are affected by only one week of disconnection. However, they point out that the outcome had been affected differently if the disconnection applied for a longer period of time.

Syftet med utvecklingsarbetet var att lyfta fram musik som en naturlig del av fritidshemmets undervisning och att utveckla en samverkan mellan lärarna i fritidshemmet och musikläraren i skolan. Arbetet utgick från aktionsforskning samt Comprehensive Musicianship som metoder och presenterades utifrån följande steg; nulägesanalys, tidigare forskning, teoretiska begrepp, planering och genomförande avaktioner. I nulägesanalysen framkom det att fritidshemmet bedriver väldigt lite musik i verksamheten jämfört med andra estetiska uttrycksformer. Genom genomförda musiska aktioner har eleverna fått ett brett utbud av varierande musiska aktiviteter i strävan efter att aktivt involvera eleverna i musik och att inspirera fritidshemslärare till att bedriva musikundervisning. Tidigare forskning belyste vikten av att uppmärksamma elevernas intressen på fritidshemmet och att musik är en del av elevers sociala tillhörighet. Teoretiska begrepp som arbetet vilar på är musicking, vilket beskriver ett perspektiv av musik och som handlar om själva görandet i musik. Social tillhörighet är det andra begreppet som arbetet tar stöd ifrån vilket tidigare forskning belyser i relation till musik. Genomförandet av aktionerna har visat på elevers intresse för musik och att en social tillhörighet skapas i elevernas populärkultur. Resultatet av genomförda aktioner har visat att elever lättare kan beskriva musiken de hör när de har någon starkare koppling till musiken men att elever överlag har svårt för att beskriva mer djupgående tankar och känslor som framkommer via musik.

Titel Något stort, runt och varmt - En uppsats om social tillhörighet, humor och kommunikation Engelsk titel A terribly funny essey – about social class, humor and communication Författare Emma Aronsson och Nina Lagerstedt Handledare Eva Lundberg Examinator Tanya Elder Termin Vårterminen 2012 Kurskod 2MK300 Universitet Linnéuniversitetet i Växjö, institutionen för samhällsvetenskaper, medie- och kommunikationsvetenskap Introduktion Vitsen med humor är inte bara att skämta och roa utan det är också ett sätt att kommunicera med andra personer i vardagliga situationer och att skapa sociala kontakter. En persons sociala förhållanden, till exempel våra föräldrars och vårt eget yrke, utbildning och inkomst kan påverka den enskilde individen i hur den tänker och handlar. Eftersom humor är kommunikation så borde en persons sociala tillhörighet påverka vad en person har för humor. Problem Vad tycker kvinnor med olika sociala tillhörighet är roligt och varför? På vilket sätt spelar social tillhörighet roll när det kommer till vad kvinnor tycker är roligt och inte? I vilka sammanhang och på vilka sätt använder kvinnor humor för att kommunicera med andra personer? Teori Uppsatsen tar sin utgångspunkt i teorier om kommunikation, humor, social tillhörighet, social klass och genus. Metod Genom fokusgrupper där deltagarna fick diskutera kring nyckelfrågor och videoklipp som vi valde ut på förhand. Resultatet vi fick fram analyserades med de teorier vi har valt att använda oss av. Resultat Alla människor har olika tycke och smak när det gäller humor, en del saker kan de skratta åt tillsammans med någon medan de inte alls skrattar åt samma saker med någon annan. Den här studien visar att social tillhörighet är en faktor som spelar roll när det gäller humor och kommunikation. Människor använder humor på olika sätt för att kommunicera med andra människor, det kan vara för att skaffa sig vänner, känna gemenskap eller hantera svåra situationer.

Studiens syfte är att ur ett symbolisk interaktionistiskt synsätt försöka förstå vad som motiverar vuxna amatörskådespelare, amatörsångare och amatörmusikalartister att delta i ideella konstnärliga projekt. Något annat som studien tar reda på är om konstutövandet och gruppen de deltar i har någon inverkan på individens identitet och identitetsskapande. Genom nio semistrukturerade intervjuer skapas en förståelse kring motivationen och identitetsskapandet. Detta förklaras sedan genom motivationsteorier samt teorier kring identiteten, där det visar sig att gemenskapen i gruppen, konstnärlig utmaning och utveckling, deltagandet i den konstnärliga processen, känslan av flow, själva utförandet och dess påverkan på välbefinnandet, viljan att uttrycka sig samt personlig utveckling var de huvudsakliga motivationsfaktorerna. Det visar sig även att både det konstnärliga utförandet och gruppen har en inverkan på individens identitet och identitetsskapande. / The purpose of this study is, from a symbolic interactionistic perspective, to try to understand what motivates adult amateur actors, amateur singers and amateur musical artists to participate in non-profit artistic projects. The study also determines whether art practice and the group attending have any impact on the individual's identity and identity formation. Nine semi-structured interviews have been done to get a deeper understanding about the motivation and identity creation. The data from the interviews shows that social belonging, artistic challenge and development, participation in the artistic process, the sense of flow, the desire to express oneself as well as personal development were the main motivation factors. It also shows that both the artistic performance as well as the group had an impact on the individual's identity and identity formation. The data are then explained by motivation theories and theories of identity.

Ensamhet och bristen på tillhörighet bland människor i det moderna samhället är ett utbrett och växande problem. Strävan efter individualitet och självuppfyllelse präglar individer i det moderna individuella samhället – ett samhälle där friheten och möjligheterna även genererar i rädsla, ångest, otrygghet och existentiell ensamhet (Bauman, 2002). Längtan efter gemenskap och samhörighet, efter en koppling till kollektivet leder människan till ett sökande som ibland kan bli livsfarligt. Syftet med denna studie har varit att belysa samt få en ökad förståelse för den process som sker då individer i det moderna samhället söker sig till kända farliga grupperingar såsom sekter genom att besvara frågeställningarna: varför lockades de tidigare sektmedlemmarna till sekten? Hur upplevdes tiden i sekten av de tidigare medlemmarna? Hur kan ett sektmedlemskap förstås med utgångspunkt i teorier gällande tillhörighet och trygghet i det individualiserade samhället? Det teoretiska ramverk som tillämpats vid analysen av empirin är Zygmunt Baumans (2002) teori om det individualiserade samhället, Anthony Giddens (1999; 2010) teorier om ontologisk trygghet och försvagningen av traditioner i den globaliserade skenande världen, Robert Putnams (2001) teori om avsaknaden av kollektivet samt David Riesmans (1999) teori om den moderna människan som gruppstyrd. Metoden är kvalitativ och empirin utgörs av massmedieprodukter i form av inspelade intervjuer tillgängliga via internet. Resultatet av studien visar att människor söker sig till sekter då erbjudandet om tillhörighet, gemenskap och svar på existentiella frågor lockar mer än de fria valen. Sektmedlemskapet medförde dock efter en tid ett större lidande än det tidigare sökandet och den existentiella ångesten gjorde, vilket fick medlemmarna att sakna det de först ville komma ifrån – det enskilt betungande identitetssökandet. Resultatet utifrån denna studie pekar dock på att kollektivet alltid är starkare än den enskilda individen. / Loneliness and the lack of belonging among people in the modern society is a widespread and growing problem. The pursuit of individuality and self-fulfillment characterizes individuals in the modern individual society – a society where freedom and opportunity also generates anxiety, insecurity and existential loneliness (Bauman, 2002). The longing for community and togetherness, a connection to the collective, leads the individual towards a search that sometimes become dangerous. The purpose of this study has been to elucidate and gain a greater understanding of the process that occurs when individuals in modern society decides to join known dangerous groups such as cults by answering the research questions: why were the former cult members attracted to the cult? How was the time in the cult experienced by the former members? How can a cult membership be understood on the basis of theories of belonging and security in the individualized society? The theoretical framework used in the analysis of the empiricism is Zygmunt Bauman's (2002) theory about the individualized society, Anthony Gidden's (1999; 2010) theories of ontological security and the weakening of traditions in a globalized world, Robert Putnam's (2001) theory of the absence of the collective and David Riesman's (1999) theory of the individual as group controlled. The method is qualitative, and the empiricism consists of mass media products in the form of recorded interviews available on the Internet. The results of the study show that people join cults when the offer of belongingness, fellowship and answers to existential questions attract more than free elections. However, the cult membership, after a while, caused more suffering than the previous search and existential anxiety did, which caused the members to miss what they first wanted to escape from - the burdensome individual identity search. However, according to this study the result shows that the collective is always stronger than the individual.

På mindre än en generations livstid har Sverige gått från ett samhälle där få hade telefon i sitt hem till en totalt uppkopplad tillvaro. I det digitaliserade Sverige är tillgången till och användarkompetensen av den digitala teknologin en förutsättning för samhällsdeltagandet, vilket ofta ses som problematiskt för den äldre generationen som är den grupp som har haft svårast att anpassa sig enligt den digitala utvecklingen. Syftet med studien är att studera hur åldersdiskrimineringen i det digitaliserade samhället upplevs för den äldre generationen. Målet är att bidra med kunskap och förståelse för den sociala och kulturella tillhörigheten för äldre i det digitaliserade samhället. Det här kommer att göras utifrån frågeställningarna: (1) Hur upplevs den sociala och kulturella tillhörigheten i ett digitaliserat samhälle som äldre? (2) Hur upplever äldre att digitala ersättningar påverkar deras samhällsdeltagande och vilken betydelse har det för deras välbefinnande? (3) Vilken roll spelar varma experter för social och kulturell inkludering hos äldre?  Studiens teoretiska ramverk består av två infallsvinklar. Age Studies, som belyser åldrande som en social och kulturell process med ett personligt perspektiv. Den andra infallsvinkeln är medialiseringsteorin som förklarar hur media i ett digitaliserat samhälle formar den mänskliga relationen till verkligheten, och används främst utifrån ett ersättningsperspektiv. Undersökningen genomfördes genom en semistrukturerad kvalitativ intervjustudie på fyra kvinnor och fyra män över 75 år för att skapa en djupare förståelse av deras upplevelser. Intervjumaterialet har kodats enligt in vivo kodning som har fokuserat på att framhäva intervjupersonens egna resonemang och har sedan analyserats och framställts i en tematisk analys. Resultatet visar att äldres upplevelse av den sociala och kulturella tillhörigheten i ett digitaliserat samhälle har en stor variation. För den uppkopplade äldre upplevs tillhörigheten som inkluderande och digitala ersättningar som något som oftast förenklar vardagen. Däremot skildrar många äldre en snabb utveckling som ständigt ställer krav på anpassning gentemot samhällets nya förutsättningar och en risk eller rädsla för att falla undan och förlora sin tillgång till väsentliga tjänster och sin tillhörighet. Flera äldre upplever att den yngre generationen använder teknologi på ett annat sätt och befinner sig i en annan kulturell sfär som är svår att relatera till. De äldre som är frånkopplade från det digitala skildrar en tillhörighet som präglas av ett utanförskap, där de digitala ersättningarna har skapat ett hinder för samhällsdeltagandet och man har blivit utelåst från stora delar av samhället. Varma experter spelar en stor roll för äldres sociala och kulturella inkludering genom att agera som stöd, hjälp vid problem och introducera nya typer av produkter och tjänster. Även de som hanterar EICT bäst har ett behov av varma experter vilket innebär att de som står utan får en mer utmanande tillvaro. / In less than a generation's lifetime Sweden has gone from a society where few had phones in their homes to a totally connected presence. In the digitalised Sweden the access to and the literacy of digital technology is a prerequisite to participate in society, which is often seen as problematic for elderly adults as they are the group who has had the most difficult time adjusting to the digital development. The purpose of this study is to see how ageism in the digitalised society is perceived by elderly adults. The aim is to contribute with knowledge and understanding of the social and cultural belonging of elderly in the digitalised society. This will be done through the research questions of:  (1) How do elderly adults perceive their social and cultural belonging in the digitalised society? (2) How do elderly adults perceive that digital substitutions affect their ability to participate in society and what meaning does this have for their wellbeing? (3) What role does warm experts play for the social and cultural inclusion of elderly adults? The study's theoretical framework consists of two angles. The first, Age Studies highlights ageing as a social and cultural process and allows a personal perspective of the matter. The second theoretical approach is the theory of mediatisation which defines the view of the media as a logic that forms the humans relation to reality, which will primarily be applied from the function of substitution. The study was conducted through a semi structured qualitative interview study on four females and four males over the age of 75 to create a deeper understanding of their experiences. The material has been coded according to in vivo coding with an intention of capturing the interviewees own words and has then been analysed and presented through an thematic analysis. The result has shown that elderly's perception of their social and cultural belonging has large variations. For the digital elderly the belonging is depicted as inclusive and the digital substitutions often simplify the everyday life. On the other hand, many elderly describe a fast development that constantly creates demands for adjustment according to society's new prerequisites as well as risk or fear of losing their abilities and therefore losing their access to essential services and their societal belonging. Many elderly perceive that younger people use technology in a different way and therefore exist in a different cultural sphere that is difficult to relate to. The disconnected elderly depicts a belonging defined by exclusion, where the digital substitutions act as an obstacle and hinder societal participation. Warm experts play a pivotal role for elderly's cultural and social inclusion by offering support and help with difficulties as well as introducing new products and services. Even those who are the most comfortable with EICT describe a need for warm experts which indicates that those who have no one to support them are faced with a more difficult life.

ABSTRACT The issue of integration and working status of migrants from Somalia has been a topic of discussion in recent years. Looking into working Somali women's experience with social belonging this study hopes to offer a bigger understanding of the factors they believe have a part in their possible inclusion and exclusion.  This study aims to investigate and observe how the first generation of women migrants of Somali descent experience social exclusion and social belonging in Swedish society. The role of various factors such as housing, ethnicity, attitudes, religion and culture in women's social belonging is examined as well as which of these factors contribute to and hinder their inclusion in Swedish society. The study has been conducted through the use of interviews and a deductive analysis. The results have been analyzed through the lenses of social identity theory and intersectionality theory.  When presenting the results of the interviews it was found that the participants experienced social exclusion because of their religion, skin color and residential area. They have experienced this in their work, when integrating within the society and when living their day-to-day life. Their perceived feeling of social belonging was mostly due to their participation in the workforce as well as their knowledge about Swedish culture and language. / SAMMANFATTNING  Integreringen av migranter från Somalia och dess arbetsstatus har varit ett omtalat och omdiskuterat ämne den senaste tiden. Vilka faktorer försvårar för denna invandrargrupp att integreras i samhället och vilka hinder upplever de? Denna studie syftar till att undersöka och observera hur den första generationen kvinnliga migranter av somalisk härkomst upplever socialt utanförskap och social tillhörighet till det svenska samhället. Olika faktorer som bostadsområde, etnicitet, attityder, religion och kultur och dess roll för kvinnornas sociala tillhörighet undersöks samt vilka av dessa faktorer som bidrar till och hindrar deras tillhörighet i det svenska samhället. Studien har genomförts med hjälp av intervjuer och deduktiv analys. Resultatet har analyserats med hjälp av social identitetsteori och intersektionalitetsteori. Resultatet från intervjuerna visade att deltagarna upplevde utanförskap på grund av sin religion, hudfärg och bostadsområde. Detta har de upplevt på sina arbetsplatser och ute i samhället under deras vardagliga liv. Deras upplevda känsla av social tillhörighet berodde mest på deras deltagande i arbetsmarknaden samt deras kunskaper om den svenska kulturen och språket.