<p>Most of us sometimes in life visit a restaurant to relax and eat some good food. In that case, we trust that the food they are serving is of good quality and safe which prevent food poisoning. As a consumer you mostly do not have any insight what’s happening in the kitchen at the restaurant. What is really going on when they prepare the food? An introduction of the Smiley system could help you as a consumer in the choice of restaurant. </p><p> I am one of those who always are careful when I choose restaurant. You want it to look nice and clean, but mostly you don’t see the kitchen where the food is prepared. </p><p>Restaurant consumers in the municipality of Halmstad many people has little knowledge what the restaurants looks like and what’s going on behind the closed doors to the kitchen. </p><p>In the year of 2005 there was an investigation done (SOU 2005:44) by the government’s public investigations about the introduction of a Smiley system with the purpose to increase the work with the food safety regarding to provisions and to give the consumers insights in the choice of restaurant. The Department of Agriculture voted against the introduction of this proposal and since then nothing has happened in the municipality of Halmstad. </p><p>Today there are a few municipalities in Sweden that has voluntarily adopted the Smiley system and as a part of my examination has been a research of the insight on how their work looks like and if it has lead to an increased safety regarding provisions. I also have investigated how the restaurant consumers in Halmstad would think of the introduction of a Smiley system, where the food business would be forced to make the results from a food inspection public. They will also be forced to put a summary on a visible place in the restaurant. Depending on the results by the inspector, the restaurant will get a decal. By doing so, the consumer can look at the decal and do not have to read the summary. </p><p> The examination has performed by qualitative interviews to get an insight into what the restaurant consumers in Halmstad are thinking of the Smiley system and the introduction of it. The interviewed persons have been in the age of 20 to 50 years old and have been chosen randomly. After an analysis of the material I got from the interviews I could see that the restaurant consumers in Halmstad think that an introduction of a Smiley system would be positive. Awareness and insight has been two recurring words in the interviews and the interviews where pervaded positive. </p><p>The municipalities that I choose to interview are two big cities and two small cities that are working with the Smiley system. I made this choice to see if it was any difference in their work by the Smiley system. Questions were sent to the responsible for each municipality via mail. As I got the answers back I came to the conclusion that the Smiley system for most part worked well in each municipality and also that the introduction of the system has brought more work and commitment.</p>

Most of us sometimes in life visit a restaurant to relax and eat some good food. In that case, we trust that the food they are serving is of good quality and safe which prevent food poisoning. As a consumer you mostly do not have any insight what’s happening in the kitchen at the restaurant. What is really going on when they prepare the food? An introduction of the Smiley system could help you as a consumer in the choice of restaurant. I am one of those who always are careful when I choose restaurant. You want it to look nice and clean, but mostly you don’t see the kitchen where the food is prepared. Restaurant consumers in the municipality of Halmstad many people has little knowledge what the restaurants looks like and what’s going on behind the closed doors to the kitchen. In the year of 2005 there was an investigation done (SOU 2005:44) by the government’s public investigations about the introduction of a Smiley system with the purpose to increase the work with the food safety regarding to provisions and to give the consumers insights in the choice of restaurant. The Department of Agriculture voted against the introduction of this proposal and since then nothing has happened in the municipality of Halmstad. Today there are a few municipalities in Sweden that has voluntarily adopted the Smiley system and as a part of my examination has been a research of the insight on how their work looks like and if it has lead to an increased safety regarding provisions. I also have investigated how the restaurant consumers in Halmstad would think of the introduction of a Smiley system, where the food business would be forced to make the results from a food inspection public. They will also be forced to put a summary on a visible place in the restaurant. Depending on the results by the inspector, the restaurant will get a decal. By doing so, the consumer can look at the decal and do not have to read the summary. The examination has performed by qualitative interviews to get an insight into what the restaurant consumers in Halmstad are thinking of the Smiley system and the introduction of it. The interviewed persons have been in the age of 20 to 50 years old and have been chosen randomly. After an analysis of the material I got from the interviews I could see that the restaurant consumers in Halmstad think that an introduction of a Smiley system would be positive. Awareness and insight has been two recurring words in the interviews and the interviews where pervaded positive. The municipalities that I choose to interview are two big cities and two small cities that are working with the Smiley system. I made this choice to see if it was any difference in their work by the Smiley system. Questions were sent to the responsible for each municipality via mail. As I got the answers back I came to the conclusion that the Smiley system for most part worked well in each municipality and also that the introduction of the system has brought more work and commitment.

<p>I det här arbetet belyses begreppet pedagogisk insikt vilket går att finna beskrivit som ett behörighetskrav för anställning till rektorstjänst i Skollagen (1985:1100, kap.2 §2, 2009-05-21). Arbetet avser att visa på olika tolkningar av begreppet pedagogisk insikt, detta genom att presentera tolkningar gjorda i tidigare forskning, tidigare undersökningar samt tolkningar från den empiriska undersökning som har gjorts i det här arbetet. I arbetet görs även en historisk återblick över hur behörighetskravet för rektorer har förändrats och därmed även hur begreppet pedagogisk insikt framskrivits i Skollagen till den form det har idag. Då Skollagen anser att pedagogisk insikt uppnås genom utbildning och erfarenhet är detta en aspekt som har en central roll i det här arbetet och i de tolkningar av begreppet som har gjorts. Tidigare forskning och undersökningar kring begreppet pedagogisk insikt har visat på att det även finns ett samband mellan pedagogisk insikt och personliga egenskaper, därför är även detta något som har tagits hänsyn till och studerats närmare i den empiriska undersökningen. Studien har en kvalitativ och explorativ ansats, vilket innebär att studien inte menar att dra en generell slutstats eller ge anspråk på fullständighet om det som undersöks utan menar snarare ge ökad förståelse kring hur begreppet pedagogisk insikt kan tolkas. Det empiriska material och de slutsatser som presenteras i den här studien bör ses som ett bidrag till tolkningen av begreppet pedagogisk insikt och kan ligga till grund för vidare studier. Empiriskt material har samlats in med hjälp av intervjuer och urvalet i undersökningen består av nu verksamma skolledare med titeln/titlarna rektor och/eller skolchef. Intervjun är delvis strukturerad och intervjuguiden är därför utformad som ett stöd för diskussion. Undersökningens resultat har studerats med ett fenomenologiskt arbetssätt där meningskoncentrering används för att presentera resultatet. Resultatredovisningen presenteras utefter de frågeställningar vilka framkom vara centrala i tolkning av begreppet pedagogisk insikt under intervjuerna. I jämförelse med tidigare undersökningar går det att finna likheter mellan de resultat som då framkommit och de som presenteras i det här arbetet. Pedagogisk insikt kan tolkas handla om att ha en förståelse för eller kunskap om sitt uppdrag, sin roll och för de människor som finns i verksamheten och att kunna omsätta denna förståelse i praktiken. I arbetet framkommer dock att begreppet pedagogisk insikt är komplext och tolkningar av begreppet görs efter den sociala och kulturella erfarenhet man som tolkare bär med sig.</p>

No description available.

I det här arbetet belyses begreppet pedagogisk insikt vilket går att finna beskrivit som ett behörighetskrav för anställning till rektorstjänst i Skollagen (1985:1100, kap.2 §2, 2009-05-21). Arbetet avser att visa på olika tolkningar av begreppet pedagogisk insikt, detta genom att presentera tolkningar gjorda i tidigare forskning, tidigare undersökningar samt tolkningar från den empiriska undersökning som har gjorts i det här arbetet. I arbetet görs även en historisk återblick över hur behörighetskravet för rektorer har förändrats och därmed även hur begreppet pedagogisk insikt framskrivits i Skollagen till den form det har idag. Då Skollagen anser att pedagogisk insikt uppnås genom utbildning och erfarenhet är detta en aspekt som har en central roll i det här arbetet och i de tolkningar av begreppet som har gjorts. Tidigare forskning och undersökningar kring begreppet pedagogisk insikt har visat på att det även finns ett samband mellan pedagogisk insikt och personliga egenskaper, därför är även detta något som har tagits hänsyn till och studerats närmare i den empiriska undersökningen. Studien har en kvalitativ och explorativ ansats, vilket innebär att studien inte menar att dra en generell slutstats eller ge anspråk på fullständighet om det som undersöks utan menar snarare ge ökad förståelse kring hur begreppet pedagogisk insikt kan tolkas. Det empiriska material och de slutsatser som presenteras i den här studien bör ses som ett bidrag till tolkningen av begreppet pedagogisk insikt och kan ligga till grund för vidare studier. Empiriskt material har samlats in med hjälp av intervjuer och urvalet i undersökningen består av nu verksamma skolledare med titeln/titlarna rektor och/eller skolchef. Intervjun är delvis strukturerad och intervjuguiden är därför utformad som ett stöd för diskussion. Undersökningens resultat har studerats med ett fenomenologiskt arbetssätt där meningskoncentrering används för att presentera resultatet. Resultatredovisningen presenteras utefter de frågeställningar vilka framkom vara centrala i tolkning av begreppet pedagogisk insikt under intervjuerna. I jämförelse med tidigare undersökningar går det att finna likheter mellan de resultat som då framkommit och de som presenteras i det här arbetet. Pedagogisk insikt kan tolkas handla om att ha en förståelse för eller kunskap om sitt uppdrag, sin roll och för de människor som finns i verksamheten och att kunna omsätta denna förståelse i praktiken. I arbetet framkommer dock att begreppet pedagogisk insikt är komplext och tolkningar av begreppet görs efter den sociala och kulturella erfarenhet man som tolkare bär med sig.

No description available.

I takt med att GIS (Grafiska InformationsSystem) blir allt vanligare och mer användarvänligt har WM-data sett att kunder skulle ha intresse i att kunna koppla information från sin verksamhet till en kartbild. Detta för att lättare kunna ta till sig informationen om hur den geografiskt finns utspridd över ett område för att t.ex. ordna effektivare tranporter. WM-data, som det här arbetet är utfört åt, avser att ta fram en prototyp som sedan kan visas upp för att påvisa för kunder och andra intressenter att detta är möjligt att genomföra genom att skapa en integration mellan redan befintliga system. I det här arbetet har prototypen tagits fram med skogsindustrin och dess lager som inriktning. Befintliga program som integrationen ska skapas mellan är båda webbaserade och körs i en webbläsare. Analysprogrammet som ska användas heter Insikt och är utvecklat av företaget Trimma, kartprogrammet heter GIMS som är WM-datas egna program. Det ska vara möjligt att i Insikt analysera data och skapa en rapport. Den ska sedan skickas till GIMS där informationen skrivs ut på kartan på den plats som respektive information hör till. Det ska även gå att välja ut ett eller flera områden i kartan och skicka till Insikt för att analysera information från enbart de utvalda områdena. En prototyp med önskad funktionalitet har under arbetets gång tagits fram, men för att ha en säljbar produkt är en del arbeta kvar. Prototypen har visats för ett antal intresserade som tyckte det var intressant och tror att det är något som skulle kunna användas flitigt inom många områden.

Bakgrunden till arbetet är vårt intresse för och nyfikenhet att undersöka ett livs- och karriärutvecklingsprogram, LOK, och dess betydelse för deltagarna. Vi vill genom studien synliggöra problematiken och förtjänsterna med omställnings- och livs- och karriärutvecklingsprogram och bidra till kunskapsbanken till stöd för Studie- och yrkesvägledare. Syftet är att beskriva och analysera två LOK-deltagares motiv och drivkrafter, utvecklade självkännedom, insikter och livs- och karriärbeslut i ett livs- och karriärutvecklingsprogram, LOK som undersöks genom frågeställningarna; Hur beskriver deltagarna, handledare och företaget deltagarnas motiv och drivkrafter vid användning av LOK som omställningsprogram; Hur beskriver deltagarna, handledare och företaget deltagarnas utvecklade självkännedom i relation till anställningsbarhet; Hur beskriver deltagarna, handledare och företaget övningar, metoder och teorier i LOK i relation till begreppen personlig insikt, teori-insikt och metod-insikt; Hur beskriver deltagarna, handledare och företaget deltagarnas livs- och karriärbeslut vid deltagande i ett livs- och karriärutvecklingsprogram som LOK. För analys av resultatet använder vi oss av ett ramverk av tidigare forskning och karriärteorier. Metodvalet är kvalitativa intervjuer och hermeneutisk analysmetod. Det vi med stor tydlighet kan se som generella slutsatser i resultatet är att, för Lok deltagaren så är förutsättningarna för att lyckas i programmet att deltagaren går in i programmet med en stark motivation och vilja till förändring. Det som erbjuds den engagerade deltagaren är ett professionellt bollplank och vägledning som hjälper deltagaren att utveckla självkännedom och förmåga till att våga ta livs- och karriärbeslut och en ökad anställningsbarhet vid omställningssituationer.

Ökad globalisering och konkurrens på arbetsmarknaden samt en förändring av arbetsmarknaden har tillsammans med en stor generationsväxling försvårat rekrytering av ny arbetskraft för arbetsgivare. Stora pensionsavgångar skapar ett behov av att anställa nya medarbetare och för att fylla det gap som skapas i arbetskraften behöver organisationer arbeta med hur de ska attrahera och behålla unga medarbetare. Enligt forskning skiljer sig den yngre generationens värderingar och krav gentemot tidigare generationer vilket också innebär att det har skett ett skifte i vilka faktorer som motiverar och attraherar dessa. Dagens arbetsgivare står inför svårigheten att uppfatta och skaffa sig insikt om vad den nya generationen, som är på väg in på arbetsmarknaden, motiveras och attraheras av. Forskning kring dagens arbetsgivares insiktsnivå om vad som motiverar den yngre generationen är begränsad då dessa är relativt nya på arbetsmarknaden. Vår studie syftar därför till att undersöka om arbetsgivare inom offentliga organisationer i Sverige uppfattar och har insikt om den yngre generationens behov och värderingar genom att se på utformningen av deras platsannonser. Studien bygger på en kvalitativ ansats med innehållsanalys av platsannonser som metod där vi sökte efter meningar eller ord som vi tolkade som uttryck för i förväg bestämda nyckelord.Det som framkommit i vår empiriska undersökning är att de i förväg utvalda nyckelorden förekommer i varierad grad i platsannonserna. Vissa nyckelord återfanns i nästan alla annonser medan andra inte förekom alls eller i en liten utsträckning. I vår analys förs en diskussion kring denna variation, om förekomsten och avsaknaden av meningar och ord som vi tolkat som ett uttryck för nyckelorden kan kopplas till arbetsgivarnas insikt eller om det kan finnas andra orsaker.Den slutsats vi har dragit utifrån studien är att arbetsgivare, om man ser till hur de uttrycker sig i sina platsannonser, inte verkar ha uppfattat alla de faktorer som motiverar den yngre generationen. Vidare har vi sett att arbetsgivarnas insikt verkar vara lägre när det kommer till de nyckelord som går att koppla till den förändrade synen på arbete som den yngre generationen har. De nyckelord som var vanligast förekommande i platsannonserna hade inte tydlig koppling till den förändrade synen på arbete utan i dessa nyckelord kunde vi snarare se som krav från organisationens sida på den arbetssökande. Vi anser att de är bekymmersamt att resultatet visar låg insikt hos arbetsgivare kring vikten av dessa faktorer då tidigare forskning har visat att det kan vara avgörande för en organisations överlevnad.

Syftet med arbetet är att ta reda på hur de svårigheter som förekommer inom SFI yttrar sig, enligt tre lärare som arbetar i en kommun i Sverige och vilka metoder som används, för att motverka de svårigheter som förekommer. Metoden är att intervjua tre lärare och sedan göra en tematisk analys, där fem teman bildats, som står för de största svårigheterna. Dessa är resursproblematik, metod och anpassningsproblematik, kulturell/religiös problematik, psykisk problematik och bristande metakognitiv insikt. Metod och didaktik är ytterligare ett tema som bildats och som står för de metoder som används för att motverka de svårigheter som förekommer. Resultatet överensstämmer med tidigare forskning vad gäller de svårigheter som förekommer. Dock visar forskningen på fler metoder som visat sig effektiva för att motverka svårigheterna, än vad respondenterna nämner. Slutsatsen är att det råder brist på metoder som krävs för att kunna anpassa undervisningen efter varje individs behov, både vad det gäller språkinlärningen, men också metoder för att höja elevernas motivation.