<p>Vi befinner oss nu i en lågkonjunktur som innebär att många blir uppsagda från sina arbeten och den grupp som har drabbats hårdast i Sverige är arbetare inom den privata sektorn. Som en reaktion på den förändrade arbetsmarknaden har de företag som levererar omställningsprogram ökat explosionsartat.</p><p>I svåra tider ökar konkurrensen om arbeten och höga krav ställs på den arbetssökandes förmåga att marknadsföra sig själv. Omställningsföretagen arbetar med att hjälpa dem som blivit uppsagda på grund av arbetsbrist att finna ny sysselsättning, detta gör de med hjälp av jobbcoacher. Omställningsprogram och jobbcoaching är ett nytt fenomen och det finns därmed ett behov av forskning på området.</p><p>Syftet med arbetet är att studera ett omställningsprogram vars avsikt är att coacha människor som mist sin anställning till att få ny sysselsättning. Studien görs på ett företag som levererar omställningsprogram och belyser hur de människor som befinner sig i programmet upplever det under tiden det pågår. För att uppnå syftet har telefonintervjuer med tjugo deltagare i omställningsprogrammet genomförts.</p><p>Coacherna hjälper deltagarna att själva inse sin potential och detta gör de genom att, likt Sokrates, ställa frågor som får individen att plocka fram alla de egenskaper och färdighetersom kan vara till nytta i en anställning. Deltagarna får hjälp med att skriva CV vilket uppskattas då det idag är hög konkurrans på arbetsmarknaden.</p><p>Deltagarna är sammantaget positiva till programmet vilket dels kan bero på att programmet kanske är väl planerat och genomförs på ett framgångsrikt sätt. Det är även troligt att en bidragande orsak till omdömet är att deltagarna inte hade några förväntningar på programmet.De har blivit uppsagda och är inställda på att själva ta sig an sin situation. De förändringsförslag som deltagarna fört fram i intervjuerna rör tidpunkten för informationsmötet samt önskemål om workshop angående vidare studier. Det faktum att de känner glädje över att de har en coach som hjälper dem och faktiskt ser dem går hand i hand med vad som visats i forskning från 1930 talet.</p>

Vi befinner oss nu i en lågkonjunktur som innebär att många blir uppsagda från sina arbeten och den grupp som har drabbats hårdast i Sverige är arbetare inom den privata sektorn. Som en reaktion på den förändrade arbetsmarknaden har de företag som levererar omställningsprogram ökat explosionsartat. I svåra tider ökar konkurrensen om arbeten och höga krav ställs på den arbetssökandes förmåga att marknadsföra sig själv. Omställningsföretagen arbetar med att hjälpa dem som blivit uppsagda på grund av arbetsbrist att finna ny sysselsättning, detta gör de med hjälp av jobbcoacher. Omställningsprogram och jobbcoaching är ett nytt fenomen och det finns därmed ett behov av forskning på området. Syftet med arbetet är att studera ett omställningsprogram vars avsikt är att coacha människor som mist sin anställning till att få ny sysselsättning. Studien görs på ett företag som levererar omställningsprogram och belyser hur de människor som befinner sig i programmet upplever det under tiden det pågår. För att uppnå syftet har telefonintervjuer med tjugo deltagare i omställningsprogrammet genomförts. Coacherna hjälper deltagarna att själva inse sin potential och detta gör de genom att, likt Sokrates, ställa frågor som får individen att plocka fram alla de egenskaper och färdighetersom kan vara till nytta i en anställning. Deltagarna får hjälp med att skriva CV vilket uppskattas då det idag är hög konkurrans på arbetsmarknaden. Deltagarna är sammantaget positiva till programmet vilket dels kan bero på att programmet kanske är väl planerat och genomförs på ett framgångsrikt sätt. Det är även troligt att en bidragande orsak till omdömet är att deltagarna inte hade några förväntningar på programmet.De har blivit uppsagda och är inställda på att själva ta sig an sin situation. De förändringsförslag som deltagarna fört fram i intervjuerna rör tidpunkten för informationsmötet samt önskemål om workshop angående vidare studier. Det faktum att de känner glädje över att de har en coach som hjälper dem och faktiskt ser dem går hand i hand med vad som visats i forskning från 1930 talet.

Denna studie undersöker hur klienter i ett omställningsprogram upplever en omställnings-process i samband med uppsägning på grund av arbetsbrist. Klienternas upplevelser har undersökts och analyserats utifrån Jarvis modell för lärande, Cullbergs faser i kris samt KASAM där lärandets olika företeelser samt emotioner ligger i fokus. Vi baserar vårt examensarbete på empiri bestående av sex kvalitativa intervjuer med klienter som är eller nyligen har varit i omställningsprogrammet samt en kvalitativ intervju med en rådgivare från samma omställningsprogram. Utifrån analys av den insamlade empirin har vi kunnat dra slutsatser om individers lärande och omställning. Resultatet visar hur en arbetssökande individs lärande sker på flera plan och hur involverat känslolivet är i lärandet i en omställningsprocess. Lärande sker i mycket av det människan gör, i små detaljer, i känslolivet och i ett större helhetsperspektiv. I diskussionen behandlas olika synsätt på hur Jarvis modell för lärande kan användas och hur känsloupplevelser i omställningsprocessen kan ses på olika sätt utifrån KASAM och Cullbergs faser i kris. Vi diskuterar även hur omställningsprogram blir en del av det individuella och samhälleliga livslånga lärandet. Avslutningsvis ges förslag till framtida forskning.

Globaliseringen anses ha ökat omsättningen på arbeten i Sverige. För en del människor har omsättningen av arbete inneburit att de tvingats byta arbete på grund av uppsägning. Denna studie har haft som syfte att studera och analysera hur individer upplever att deras behov av stöd tillgodoses i en omställningssituation. Jag valde en kvalitativ metod och intervjuade 7 individer om deras upplevelser av stöd på arbetsplatsen i samband med deras uppsägning. Resultatet visade att de flesta inte upplevde att arbetsgivaren hade stöttat dem tillräckligt i samband med omställningen. Många av de intervjuade menade att det hade orsakat dem och deras kollegor oro och irritationer. De var mest negativa till hur arbetsgivarna informerat om uppsägningarna. De intervjuade var överlag mycket positiva till det stöd och de tjänster omställningsföretagen erbjudit dem. De flesta tyckte att de insatser de blivit erbjudna var tillräckliga för att nå en ny sysselsättning. Om jag utgår ifrån Karaseks & Theorells (1990) krav-, kontroll- och stödmodell skulle detta innebära att de anställdas krav på att hitta en ny sysselsättning ökar vid en uppsägning. Arbetsgivarna minskar de uppsagdas kontroll över sin arbetssituation. Detta ökar de anställdas risk för stress och ohälsa. Socialt stöd kan balansera höga krav och låg kontroll och minska risken för ohälsa. Arbetsgivarna erbjuder inte i någon stor utsträckning socialt stöd. Det blir omställningsföretagen som erbjuder det mest betydelsefulla stödet. Ett sätt som arbetsgivarna skulle kunna använda sig av för att stödja de uppsagda och minska deras oro och stress är att förbättra kommunikationen och informationen till de uppsagda. Mitt resultat visar att de uppsagda ser det som deras eget ansvar att finna en ny sysselsättning.

Bakgrunden till arbetet är vårt intresse för och nyfikenhet att undersöka ett livs- och karriärutvecklingsprogram, LOK, och dess betydelse för deltagarna. Vi vill genom studien synliggöra problematiken och förtjänsterna med omställnings- och livs- och karriärutvecklingsprogram och bidra till kunskapsbanken till stöd för Studie- och yrkesvägledare. Syftet är att beskriva och analysera två LOK-deltagares motiv och drivkrafter, utvecklade självkännedom, insikter och livs- och karriärbeslut i ett livs- och karriärutvecklingsprogram, LOK som undersöks genom frågeställningarna; Hur beskriver deltagarna, handledare och företaget deltagarnas motiv och drivkrafter vid användning av LOK som omställningsprogram; Hur beskriver deltagarna, handledare och företaget deltagarnas utvecklade självkännedom i relation till anställningsbarhet; Hur beskriver deltagarna, handledare och företaget övningar, metoder och teorier i LOK i relation till begreppen personlig insikt, teori-insikt och metod-insikt; Hur beskriver deltagarna, handledare och företaget deltagarnas livs- och karriärbeslut vid deltagande i ett livs- och karriärutvecklingsprogram som LOK. För analys av resultatet använder vi oss av ett ramverk av tidigare forskning och karriärteorier. Metodvalet är kvalitativa intervjuer och hermeneutisk analysmetod. Det vi med stor tydlighet kan se som generella slutsatser i resultatet är att, för Lok deltagaren så är förutsättningarna för att lyckas i programmet att deltagaren går in i programmet med en stark motivation och vilja till förändring. Det som erbjuds den engagerade deltagaren är ett professionellt bollplank och vägledning som hjälper deltagaren att utveckla självkännedom och förmåga till att våga ta livs- och karriärbeslut och en ökad anställningsbarhet vid omställningssituationer.