I denna studie tittade vi på arbetstagarnas upplevelse av sin arbetssituation under och efter varsel, utifrån olika arbetsmiljöaspekter och vi antog att det fanns ett samband mellan dessa. Deltagare i studien var anställda på två industriföretag i Jämtlands glesbygd och undersökningarna genomfördes i enkätform. Resultatet vi kan se i denna studie är att företagen skiljer sig åt i upplevelsen av arbetssituationen, samt att det fanns vissa samband mellan de olika aspekterna. Resultatet kan ha påverkats av lågt antal undersökningsdeltagare, men för att kunna undersöka denna typ av situation så finns det få alternativ. Det unika i denna studie och även dess styrka, är att vi fick möjlighet att delta vid varsel i glesbygd.

Tidigare forskning visar på arbetets betydelse för människan och att arbetslöshet riskerar att bidra till utanförskap, hälsoförändringar etc. Syftet med denna uppsats är att se på varslades personers tillvaro. Hur förändras den sociala gemenskapen och skapas det otrygghet vid varsel? Hur präglas informanternas framtidssyn av varslen? Vårt teoretiska ramverk som används i denna uppsats är stigma/normer, gemainschaft/gesellschaft, deprivationsteori samt identitetsskapandet. Genom sex semistrukturerade djupintervjuer har undersökningen genererat teman som utanförskap, arbetets betydelse samt vägen tillbaka och framtiden. Resultatet som visade sig var att arbetet har stor betydelse för informanterna. I den nya tillvaron efter varslen spelade den sociala gemenskapen stor roll för att finna ett “vi” i “vi och dom” tänkandet för att undvika utanförskap. Men även för att komma ut i arbetsmarknaden igen, det visade sig att det krävs ett starkt engagemang från individerna då hjälpen utifrån inte var att räkna med. Vidare menade informanterna att deras framtid ser relativt ljus ut trots tillfälliga anställningar som de i dagsläget har. Informanterna uttryckte även sin oro för brukssamhället där de inte trodde att det skulle bestå om det stora företaget som de varslat från, kommer tvingas till konkurs.

Enligt tidigare studier reagerar marknaden negativt när företag varslar om uppsägning, men reaktionen beror på motivet, som kan vara reaktivt eller proaktivt. Majoriteten av studierna undersöker den amerikanska marknaden och en lågkonjunktur vilket kan påverka resultatet. Denna uppsats undersöker den svenska marknaden samt fler konjunkturvariationer. Syftet är att undersöka den svenska aktiemarknadens reaktion när ett företag varslar, samt skillnaden beroende på det angivna motivet. Den onormala avkastningen studeras i en eventstudie. Totalt studeras 182 varsel från företag noterade på Stockholmsbörsen under 2006-2015. Resultaten visar ingen statistisk signifikant reaktion för gruppen med alla varsel. För reaktiva varsel finner vi en svag negativ onormal avkastning, och för proaktiva varsel finner vi överlag en positiv onormal avkastning. Vi uppmäter en mildare reaktion än tidigare studier. Anledningenkan vara att konjunkturläget påverkar marknadsreaktionen, att värderelevansen i varsel har förändrats sedan tidigare studier, eller att det finns en skillnad mellan reaktionen i olika länder.

Samhället står fortfarande i en aktuell lågkonjunktur efter den finansiella kris som inträffade under hösten 2008. Nedskärningar och varsel är numera en del av vardagen.Därmed är det intressant att undersöka ämnet ur en chefs synpunkt.Denna uppsats går djupgående in och undersöker hur en personalchef ser på sin ledarroll och hanterar den vid en specifik varselsituation, nämligen uppsägningssamtal. Den behandlar även frågorna; På vilket sätt ges det svåra beskedet? Finns det redan existerande samtalsmallar och följs de?Uppsatsen presenterar även ett nytt intressant perspektiv på ämnet, genom att även innehålla en intervju med en läkare och jämföra de två professioners syn på att ge svåra besked.Uppsatsen består av två djupgående intervjuer med en personalchef och en läkare.Syftet med uppsatsen är att skapa en förståelse för läsaren ur ett nytt och annorlunda perspektiv, där tidigare osedda strukturer skall träda fram. För att skapa denna förståelse så använder jag mig av en abduktiv ansats. I den abduktiva metoden finns det inte utrymme för generalisering, utan det är det enskilda fallet som behandlas. En stor vikt läggs vid en läggs vid en antagande hypotes som i slutändan kan stämma eller vara helt fel, beroende på utfallet av det fenomen som observerats.För att skapa en så intressant läsupplevelse som möjligt så har jag valt att använda mig av en narrativ metod i kombination med den abduktiva förklaringsmodellen.Den är fördelad på tre steg och jag använder mig av min egen berättarstil i varje steg intervjuerna. Anledningen till berättarstilen är att jag vill få läsaren att reflektera kring min berättelse under tidens gång. Det jag upptäckte med min forskning är att många chefer inte riktigt kan hantera uppsägningssamtal på ett tillfredställande sätt. De mallar och riktlinjer som finns i nuläget angående uppsägningssamtal är bristfälliga och det måste finnas utrymme för skapandet av fler recept inom det här området. I min forskning har jag kommit fram till att de mallar som finns i nuläget endast skyddar och förenklar chefens situation. Chefer och organisationer måste inse att det krävs en attityd förändring inom ämnet och att utbildning i att ge svåra besked borde ingå i den moderna chefsrollen.

<p>Syftet med vår uppsats är att från ett kortsiktigt perspektiv undersöka hur proaktiva respektive reaktiva varsel påverkar svenska företagsaktiekurser.  Vi utför en eventstudie där vi studerar aktiekursvängningarna utifrån en sjudagarsperiod omkring varslen, dagarna för sig men även dagarna ackumulerade. Urvalet är företag från Stockholmsbörsen som har varslat om uppsägning mellan 2006-01-01 till 2009-12-31. För att avgöra om det är ett proaktivt eller reaktivt varsel undersöker vi anledningarna till varslen och om det är några tveksamheter använder vi oss av Z-Score. Resultatet för proaktiva varsel visar en tendens till uppgång, dock är inte resultatet signifikant. Reaktiva varsel visar en nedgång och tre dagar är signifikanta.  I det ackumulerade resultatet för proaktiva varsel finner vi inte någon signifikans medan fem utav sju dagar är signifikanta för reaktiva varsel.</p>

Syftet med vår uppsats är att från ett kortsiktigt perspektiv undersöka hur proaktiva respektive reaktiva varsel påverkar svenska företagsaktiekurser.  Vi utför en eventstudie där vi studerar aktiekursvängningarna utifrån en sjudagarsperiod omkring varslen, dagarna för sig men även dagarna ackumulerade. Urvalet är företag från Stockholmsbörsen som har varslat om uppsägning mellan 2006-01-01 till 2009-12-31. För att avgöra om det är ett proaktivt eller reaktivt varsel undersöker vi anledningarna till varslen och om det är några tveksamheter använder vi oss av Z-Score. Resultatet för proaktiva varsel visar en tendens till uppgång, dock är inte resultatet signifikant. Reaktiva varsel visar en nedgång och tre dagar är signifikanta.  I det ackumulerade resultatet för proaktiva varsel finner vi inte någon signifikans medan fem utav sju dagar är signifikanta för reaktiva varsel.

Bakgrund: Den globala ekonomin befinner sig våren 2009 i en recession. Under det sista kvartalet2008 försvagades konjunkturläget kraftigt. Det förändrade konjunkturläget har tvingat företagen attanpassa sig efter nya förutsättningar. Många företag anade att en avmattning skulle ske men närvändningen väl kom skedde det för många företag oväntat snabbt. Hur företaget hanterar situationenavgör förutsättningarna för att företaget även långsiktigt ska vara livskraftigt. Syfte: Vår studie syftar till att utifrån några olika perspektiv beskriva och jämföra hur tillverkandeföretag hanterar en akut neddragningssituation. Studien skall också visa på vilka underlag som liggertill grund för de beslut samt förklara hur olika faktorer påverkar beslutsfattandet. Av särskilt intresse äri vilken utsträckning hänsyn till strategiska tankegångar tas i den aktuella situationen. Slutsatser: Samtliga företag har använt sig av en prognostiserad framtida tillverkningsvolym somutgångspunkt när neddragningsåtgärder vidtagits. Nedgången ses endast som tillfällig och någonstrategisk omorientering har ej genomförts i de flesta av företagen. De åtgärder som vidtagits äranpassade för att företagen skall kunna hantera en snabb uppgång.

<p>Bakgrund: Den globala ekonomin befinner sig våren 2009 i en recession. Under det sista kvartalet2008 försvagades konjunkturläget kraftigt. Det förändrade konjunkturläget har tvingat företagen attanpassa sig efter nya förutsättningar. Många företag anade att en avmattning skulle ske men närvändningen väl kom skedde det för många företag oväntat snabbt. Hur företaget hanterar situationenavgör förutsättningarna för att företaget även långsiktigt ska vara livskraftigt.</p><p>Syfte: Vår studie syftar till att utifrån några olika perspektiv beskriva och jämföra hur tillverkandeföretag hanterar en akut neddragningssituation. Studien skall också visa på vilka underlag som liggertill grund för de beslut samt förklara hur olika faktorer påverkar beslutsfattandet. Av särskilt intresse äri vilken utsträckning hänsyn till strategiska tankegångar tas i den aktuella situationen.</p><p>Slutsatser: Samtliga företag har använt sig av en prognostiserad framtida tillverkningsvolym somutgångspunkt när neddragningsåtgärder vidtagits. Nedgången ses endast som tillfällig och någonstrategisk omorientering har ej genomförts i de flesta av företagen. De åtgärder som vidtagits äranpassade för att företagen skall kunna hantera en snabb uppgång.</p>

Globaliseringen anses ha ökat omsättningen på arbeten i Sverige. För en del människor har omsättningen av arbete inneburit att de tvingats byta arbete på grund av uppsägning. Denna studie har haft som syfte att studera och analysera hur individer upplever att deras behov av stöd tillgodoses i en omställningssituation. Jag valde en kvalitativ metod och intervjuade 7 individer om deras upplevelser av stöd på arbetsplatsen i samband med deras uppsägning. Resultatet visade att de flesta inte upplevde att arbetsgivaren hade stöttat dem tillräckligt i samband med omställningen. Många av de intervjuade menade att det hade orsakat dem och deras kollegor oro och irritationer. De var mest negativa till hur arbetsgivarna informerat om uppsägningarna. De intervjuade var överlag mycket positiva till det stöd och de tjänster omställningsföretagen erbjudit dem. De flesta tyckte att de insatser de blivit erbjudna var tillräckliga för att nå en ny sysselsättning. Om jag utgår ifrån Karaseks & Theorells (1990) krav-, kontroll- och stödmodell skulle detta innebära att de anställdas krav på att hitta en ny sysselsättning ökar vid en uppsägning. Arbetsgivarna minskar de uppsagdas kontroll över sin arbetssituation. Detta ökar de anställdas risk för stress och ohälsa. Socialt stöd kan balansera höga krav och låg kontroll och minska risken för ohälsa. Arbetsgivarna erbjuder inte i någon stor utsträckning socialt stöd. Det blir omställningsföretagen som erbjuder det mest betydelsefulla stödet. Ett sätt som arbetsgivarna skulle kunna använda sig av för att stödja de uppsagda och minska deras oro och stress är att förbättra kommunikationen och informationen till de uppsagda. Mitt resultat visar att de uppsagda ser det som deras eget ansvar att finna en ny sysselsättning.

<p><strong>Background:</strong> The reasons why this study is conducted is because of the latest recession in the global economy. The current recession has made a lot of companies more aware of its cost, and in order to fit the new harsher economic climate the companies has to be more cost efficient. In order to do so many companies choose to reduce their amount of employees. When this happens in a recession, most of the layoffs are an effect of reactive causes, such as lower incoming orders, and fewer customers. This leads to a problem for the companies that don’t know how these kinds of layoffs will affect the value of the company’s stock. This leads to a question whether there is a significant pattern between layoffs that are a result of reactive reasons and the number of employees that are being laid off, in percentage of the total number of employees of the companies in question?</p><p><strong>Purpose:</strong> The reason for this study is to find out if there is any correlation between how many employees that is laid off, in percentage of the company’s total employees, and if different percentages have different impact in the valuations of the company’s stock.</p><p><strong>Approach:</strong> This study is made in the form of a modified event study and narrows down to the recession during 2008-01-01 to 2009-10-01, and only involves companies that are on trade on the stock market in Stockholm Sweden. The objects that are involved in this study are from the stock markets large and mid-cap sections. The criteria for companies in this study are that they should have made layoffs for reactive reasons in the time period that we are interested in. The variations in the company’s stock are compared to Stockholm’s stock markets OMX-index. The information needed to conduct this study is gathered from press realises and from financial reports made by the companies.</p><p><strong>Result and conclusions:</strong> The study shows that there is a correlation between how large percentage of the company’s total employees that are laid off and the effect of variations in the stock. The correlation is -0,306 but it is not statistical verified. This result was not in line with our hypotheses that we had concluded from earlier research and theories that are in the study. Earlier research on the American stock market shows a stronger connection between large percentage layoffs and how this makes the stock value to decrease.</p>