Den här rapporten är en analys av reaktiv effektförbrukning från två anläggningar i Karlstad, Heden och en nätstation som kallas T375. Med rapporten vill jag skapa en bättre förståelse för hur den reaktiva effektförbrukningen ser ut i elnätet och hur den påverkar kunden. Varje negativ reaktiv effekt ska kontrolleras och med hjälp av värdena ska den mest lämpade åtgärden tas fram. Karlstads Elnät AB, som har ansvar för företaget Heden och nätstation T375, samlar in sina värden från anläggningar en gång om dagen och värdena kontrolleras under natten. Värdena från nätstation T375 som använts under den här rapporten är från år 2000. Hedens värden är från år 2014. Värdena har analyserats med hjälp av kalkylprogrammet Microsoft Excel.Värdena har analyserats utifrån energiförbrukning och effektfaktor samt max-, min- och medelvärden. Det har skapats grafer över den reaktiva och den aktiva energiförbrukningen samt effektfaktorn under en viss tidsperiod. Resultatet kommer från analysering av effektförbrukningen och effektfaktorn från båda anläggningarna samt teoretiska åtgärder för att motverka den kapacitiva reaktiva effektförbrukningen har tagits fram.

The system tungsten-oxygen has potential of being suitable for decorative coatings since ceramic coatings are often hard and wear resistant, and since modulations in oxygen content or incorporation of small ions could give bright colours. The aim of this report was to investigate the relationship between process parameters and  the properties of the films, with the wear resistance being of special interest. Samples with tungsten to oxygen ratios in the range of 100:0 to 25:75 at% were made using reactive sputter deposition, either with constant gas flow, or gas flow controlled by optical emission of the plasma. The hysteresis of the system, which means that a certain gas flow will cause different pressure and/or target voltage depending on in what way the flow is reached, makes it interesting to control the process where the system makes the steep change from metallic tungsten to ceramic tungsten oxide. This is difficult and thus requires precise control equipment. The samples were analysed using X-ray diffraction, X-ray photoelectron spectroscopy and an empirical wear test suitable for small components like cell phone cover for example, in order to characterize the structure, composition and wear resistance of the coatings. The results could be divided into three groups: (I) tungsten-like, with very low oxygen content; (II) mixed phase and (III) tungsten oxide like, with oxygen content close to 75 at%. This could be seen in all analyses. Three distinct groups of results can be expected when changing the tungsten to oxygen ratio. The wear resistance was satisfactory for groups I and II, but poor for samples from group III; results from the constant flow experiment cannot be easily translated into emission controlled results, and large variations in sputter rate make it difficult to predict the thickness of emission controlled coatings. / Volfram-syre är ett materialsystem som skulle kunna lämpa sig för användning i dekorativa beläggningar, mot bakgrund att keramiska beläggningar ofta är hårda och nötningsbeständiga samtidigt som modulering av syrehalt eller dopning skulle kunna ge upphov till starka färger. Syftet med detta arbete var att undersöka olika sammansättningar av volframoxid för att se hur processparametrar påverkar den slutliga beläggningen samt om beläggningen har tillräckligt nötningsmotstånd för tillämpning på exempelvis handburen elektronik. Prover med varierande förhållande mellan syre och volfram tillverkades med hjälp av reaktiv magnetronsputtring (0 - 75 at% O). Två tekniker tillämpades för detta: beläggning under konstant flöde av syrgas och reglering där gasflödet styrdes med hjälp av optisk emission från plasmat.  Systemet W-O har ett hysteresområde, vilket innebär att ett visst gasflöde ger olika tryck/targetspänning beroende på från vilket håll man närmar sig det givna flödet. Reglering på emission från plasmat är intressant för tillverkning av beläggningar med sammansättningar som skiljer sig från ren volfram och volframtrioxid, då dessa kan tillverkas med konstant gasflöde till beläggningskammaren, men detta är svårt på grund av hysteresen och kräver en noggrann regulator. Proverna analyserades med bland annat röntgendiffraktion, foto-emissionsspektroskopi och ett empiriskt nötningstest, som kan simulera nötning av till exempel en mobiltelefon i byxficka; för att påvisa struktur, sammansättning och nötningsmotstånd. Resultaten kunde delas upp i tre områden: (I) W- eller β-W-lik, det vill säga mycket låg syrehalt i beläggningen; (II) övergångsfas och (III) WO3-lik. Denna uppdelning kunde ses med alla analysmetoder. Slutsatser som kunde dras av arbetet var: Hela spektrumet från ren volfram till stökiometrisk volframtrioxid kan tillverkas med tillgänglig teknik. Tre tydliga områden med olika egenskaper uppstår när den relativa halten mellan volfram och syre ändras Egenskaperna följer syrgashistoriken och ett visst genomsnittligt syrgasflöde kan för flera beläggningar ge olika syrehalt, struktur och beläggningstjocklek. Resultat kan inte direkt översättas mellan fixa syrgasflöden och reglerade flöden. Beläggningar där sammansättningen var nära WO3 visade dålig nötningsbeständighet vid försöket, där vissa prover nötts tydligt redan efter 15 min. Vid hög volframhalt var nötningsbeständigheten mycket bättre och skillnaden mellan nötta prover och referenserna var liten efter 120 min provning.

I takt med en utbyggnad av vindkraften i Sverige ökar också risken för minskad elkvalité. Vindkraften ger upphov till ett flertal störningar som riskerar minska elkvalitén på det svenska kraftnätet. En av dessa störningar är så kallad reaktiv effekt, reaktiv effekt kan beskrivas som skummet i ett ölglas, de upptar onödig plats och sänker nyttjandegraden. Detta är ett problem som bör beaktas vid en utbyggnad av vindkraften i Sverige.   I detta arbete har begreppet reaktiv effekt samt dess uppkomst och påverkan på nätet behandlats. Vidare har metoder för reaktiv effektkompensering utretts och används för att ta fram modeller för reaktiv effektkompensering i vindkraftparker. Arbetets syfte var att utvärdera olika metoder för reaktiv effektkompensering samt undersöka hur dessa påverkas av anläggningen storlek, topografi och placering i regionnätet. En utredning om vilka lösningar som idag finns tillgängliga på marknaden har legat till grund för utarbetandet av en strategi för kompensering av den reaktiva effekten i OX2:s Vindkraftparker.   Resultatet visar att man kan kompensera bort reaktiv effekt på ett antal olika sätt. Valet av kompenseringsmetod beror framför allt på vilka krav nätägaren har på kompenseringens snabbhet och hur stora spänningsvariationer som denne tillåter i anslutningspunkten. I vindkraftssammanhang måste kompenseringen vara snabb för att hinna kompensera för vindraftens snabbare förlopp. Den snabbaste metoden är ABB:s SVC Light® som klarar reglering på under 5 ms, men innebär en större investeringskostnad 20 Mkr. Kan man nöja sig med FACTS lösning av typen SVC så blir kostnaden halverad till ca 10 Mkr.   Givetvis skiljer sig SVC, SVC Light® och Siemens direktdriva turbiner sig en hel del åt både tekniskt och prismässigt, men samtliga lösningar bedöms likvärdiga i avseende av underhållskostnader och driftsäkerhet. Snabbare kompensering medför ett högre pris och lämpar sig därför för större parker eller i känsligare delar av regionnätet. För parker i storlek med Maevaara II är Siemens lösning med direktdrivna turbiner eller ABB:s SVC lösning den mest lämpade om man ser till investeringskostnader och parkstorlek. / As we in Sweden expends our use of wind power and the wind farms grows bigger, the risk of reduced power quality on the electric grid is bigger now than ever. Wind turbines produce a variety of distortions on to the electric grid that threatens to reduce the power quality of the Swedish power grid. One of these distortions is so-called reactive power, reactive power can be described as the foam in a beer glass, the foam is also beer but occupies unnecessary space that could be just for beer. The beer in this case is the active effect and the foam is the unnecessary reactive effect which lowers utilization rate. This is an issue to taken into account in the development of Swedish wind power projects.   In this work, the concept of reactive power as well as its emergence and impact on the network will be treated. Furthermore, methods for reactive power compensation investigated and used to develop models for reactive power compensation of wind farms. The aim of the project was to evaluate different methods for reactive power compensation , as well as explore how these are affected by the wind farms size, topography and location of the regional network . This together with An investigation of the solutions currently available on the market has been the basis for developing a strategy for the compensation of the reactive power in the OX2 's wind farms.   The results show that one can compensate for the produced reactive effect in a number of ways, some better than others. The choice of the compensation method depends primarily on the grid codes in the region. In the wind power context, the compensation to be able to compensate for voltage drops that occur in fast wind changes. The quickest method is ABB's SVC Light® capable control in under 5 ms , but means a greater investment cost 20 million sek. Can we settle the FACTS solution of type SVC , the cost is halved to about 10 million sek.   For parks in size with Maevaara II, the Siemens solution with direct drive turbines or ABB's SVC solution the most suitable in terms of investment costs and park size. Both ABB and Siemens recommend that further investigation is to be done to optimize a solution to the specific case. The investment cost presented in this report is a rough estimation, the different alternatives lies between 10-20 million sek. This is to be used as a guide value to evaluate the different methods.

Sammanfattning Rapporten innehåller en utredning om, hur och på vilket sätt, det är möjligt att minska det reaktiva effektuttaget vid Metsä Boards fabrik i Husum. Detta är inget problem i normalfallet, men om någon av fabrikens tre turbiner på grund av till exempel service inte är i drift så kan det reaktiva effektuttaget bli för stort enligt avtal med elnätsägaren. Om elnätsägarens gräns överskrids måste en straffavgift betalas per varje överskridet kVAr, vilket Metsä vill undvika. Fokus för arbetet ligger på fabrikens papperbruk eftersom detta är problemområdet. Efter genomgång av enlinjescheman och olika mätutrustningar som finns belägna i fabriken inses att det är mest lämpligt att kompensera i anslutning till bestrykningsmaskinen (BM1). Bestrykaren är den enda linjen på pappersbruket som inte har faskompenseringsutrustning. För att hålla sig inom nätägarens gräns beräknades att faskompensering med en kapacitet på 15 MVAr räcker. Den kapaciteten täcker även upp för ett bortfall av den generator som producerar mest reaktiv effekt, generator G1. Men för att undvika eventuella problem med övertoner blir resultatet att en kompenseringsutrustning på totalt 16 MVAr med snedavstämda filter passar anläggningen bättre. Det finns planer att sätt massabruket i ö-drift och detta blir möjligt med den rekommenderade faskompenseringsutrustningen utan att överskrida den reaktiva effekt gränsen som är satt av nätägaren. / Abstract This report contains an investigation on, how and in what way, it´s possible to reduce the reactive effect (VAR) consumption at Metsä Board Mill in Husum. The VAR consumption is not a problem during normal operation, but if one of the mill´s three turbines for some reason falls out of operation the VAR consumption may exceed the agreement with the mill´s electricity distributor. If the agreed VAR consumption is exceeded, the mill has to pay a fee for each kVAr that exceeds the agreed consumption level. This is something that the mill wants to avoid because the turbines aren’t always operational due to the need of maintenance work. The largest VAR consumption is located at the paper mill, which is why the compensation measures are focused in this area. After studying the mill´s single-line diagram of the electrical distribution and different measuring equipment located in the mill, it becomes clear that the VAR compensation equipment is best fitted at the mill´s coating machine. The coating machine is the only production line in the paper mill that is missing VAR compensation equipment, that’s why the compensation measures are needed here. After calculations it’s clear that the needed VAR compensation capacity is 15 MVAr and should be placed in connection to the coating machine. This capacity is enough to compensate for a loss of the VAR generated from the turbine G1, which is assumed to produce 15 MVAr guaranteed. That compensation is enough to avoid exceeding the VAR consumption agreement with the electricity distributor. But to avoid problems with harmonics, 16 MVAr compensation equipment is recommended instead because it´s more suited for the job. Metsä has plans to put their pulp mill in insulated operation that separates the mill´s grid from the distribution grid. This becomes possible whit the recommended VAR compensation equipment to avoid over consumption of VAR from the electricity distributor.

Tidigare studier har visat att media har ett starkt inflytande på allmänhetens intresse vid uppdagandet av miljömässiga och samhällsrelaterade skandaler. Ett vanligt förekommande sätt för företag att respondera på kritik är genom årsredovisningen. Syftet med denna uppsats är att undersöka om ökad mediepublicitet till följd av skandaler förändrar ett företags CSR-rapportering. Studien genomförs genom två delar, en ordanalys och en mer ingående textanalys. I det sistnämnda undersöks innehållet ur ett proaktivt samt reaktivt perspektiv.  Resultatet visar att företagen inte utökat sin CSR-rapportering i någon större utsträckning, men att samtliga företag har vidtagit reaktiva åtgärder i samband med samt efter uppdagandet av skandalerna.

<p>En uppdelning av aggression i instrumentell respektive reaktiv har bekräftats av tidigare forskning. Föreliggande studie bygger på 40 domar från Svea hovrätt där gärningsmännen blivit dömda för mord eller försök till mord. Huvudsyftet var att undersöka om reaktiva gärningsmän kunde skiljas från instrumentella gärningsmän med avseende på brottskaraktäristika, ålder, påföljd samt brottsrubricering. Syftet var också att undersöka samband mellan gärningsmannens påverkan av alkohol och/eller droger och gärningsmannens grad av planering, målinriktning, arousal, provokation från offret, samt gärningsmannens relation till offret. Två oberoende bedömare (föreliggande studies författare) genomförde kodningar utifrån Cornells kodningsguide för våldshandlingar. Resultatet visade att instrumentella gärningsmän kunde skiljas från reaktiva gärningsmän utifrån deras planering, målinriktning, arousal och relation till offret. Resultatet visade också på en hög interbedömarreliabilitet mellan bedömarna gällande samtliga brottskaraktäristika. Endast ett signifikant samband hittades mellan variabeln arousal och gärningsmannens påverkan av alkohol och/eller droger. En slutsats var att det gick att bedöma gärningsmannens aggression utifrån hovrättsdomar innehållande mord och försök till mord.</p>

<p>Syftet med vår uppsats är att från ett kortsiktigt perspektiv undersöka hur proaktiva respektive reaktiva varsel påverkar svenska företagsaktiekurser.  Vi utför en eventstudie där vi studerar aktiekursvängningarna utifrån en sjudagarsperiod omkring varslen, dagarna för sig men även dagarna ackumulerade. Urvalet är företag från Stockholmsbörsen som har varslat om uppsägning mellan 2006-01-01 till 2009-12-31. För att avgöra om det är ett proaktivt eller reaktivt varsel undersöker vi anledningarna till varslen och om det är några tveksamheter använder vi oss av Z-Score. Resultatet för proaktiva varsel visar en tendens till uppgång, dock är inte resultatet signifikant. Reaktiva varsel visar en nedgång och tre dagar är signifikanta.  I det ackumulerade resultatet för proaktiva varsel finner vi inte någon signifikans medan fem utav sju dagar är signifikanta för reaktiva varsel.</p>

Syftet med vår uppsats är att från ett kortsiktigt perspektiv undersöka hur proaktiva respektive reaktiva varsel påverkar svenska företagsaktiekurser.  Vi utför en eventstudie där vi studerar aktiekursvängningarna utifrån en sjudagarsperiod omkring varslen, dagarna för sig men även dagarna ackumulerade. Urvalet är företag från Stockholmsbörsen som har varslat om uppsägning mellan 2006-01-01 till 2009-12-31. För att avgöra om det är ett proaktivt eller reaktivt varsel undersöker vi anledningarna till varslen och om det är några tveksamheter använder vi oss av Z-Score. Resultatet för proaktiva varsel visar en tendens till uppgång, dock är inte resultatet signifikant. Reaktiva varsel visar en nedgång och tre dagar är signifikanta.  I det ackumulerade resultatet för proaktiva varsel finner vi inte någon signifikans medan fem utav sju dagar är signifikanta för reaktiva varsel.

En uppdelning av aggression i instrumentell respektive reaktiv har bekräftats av tidigare forskning. Föreliggande studie bygger på 40 domar från Svea hovrätt där gärningsmännen blivit dömda för mord eller försök till mord. Huvudsyftet var att undersöka om reaktiva gärningsmän kunde skiljas från instrumentella gärningsmän med avseende på brottskaraktäristika, ålder, påföljd samt brottsrubricering. Syftet var också att undersöka samband mellan gärningsmannens påverkan av alkohol och/eller droger och gärningsmannens grad av planering, målinriktning, arousal, provokation från offret, samt gärningsmannens relation till offret. Två oberoende bedömare (föreliggande studies författare) genomförde kodningar utifrån Cornells kodningsguide för våldshandlingar. Resultatet visade att instrumentella gärningsmän kunde skiljas från reaktiva gärningsmän utifrån deras planering, målinriktning, arousal och relation till offret. Resultatet visade också på en hög interbedömarreliabilitet mellan bedömarna gällande samtliga brottskaraktäristika. Endast ett signifikant samband hittades mellan variabeln arousal och gärningsmannens påverkan av alkohol och/eller droger. En slutsats var att det gick att bedöma gärningsmannens aggression utifrån hovrättsdomar innehållande mord och försök till mord.

Detta projekt hade som syfte att undersöka möjligheten att konstruera en reaktiv ljuddämpare till Atlas Copco:s pneumatiska mutterdragare EP15-PTX250. Projektet bestod av ljudmätningar, databehandling, simuleringar och prototypkonstruktion. Syftet var att framställa en 3D-utskriven reaktiv prototyp. Många pneumatiska verktyg alstrar höga ljudnivåer i ett brett frekvensspektrum. Höga ljudnivåer under lång tid kan ge upphov till permanenta hörselskador. Det är därför önskvärt att använda ljuddämpare för att sänka alstrade ljudnivåer från pneumatiska verktyg.Projektet inleddes med ett besök på Atlas Copco. Därefter gjordes en litteraturstudie, efterföljt av ljudmätningar på mutterdragaren EP15-PTX250 enligt ISO standard. Mätningarna signalbehandlades i MATLAB, vilket åskådliggjorde vilka frekvenser som bör dämpas. Det blev tydligt att övertoner till varvtalets grundfrekvens dominerade ljudbilden och därav lades fokus på att dämpa den 1:a och den 4:e övertonen från verktygets grundfrekvens. Därefter simulerades olika typer av ljuddämpande element genom flödes och akustikprogrammet SIDLAB för att iterativt ta fram lämpliga ljuddämpare och deras dimensioner. Dessa dimensioner användes för att genom CAD-program konstruera prototyperna. Dessa prototyper skrevs sedan ut med hjälp av 3D-skrivare i PLA-plast och verktyget utvärderades med dessa på. Det visade sig att verktyget alstrar en ljudnivå på 86 dB(A) med standardljuddämpare av resistiv typ. Vid anslutning av reaktiv prototyp mellan verktyg och standardljuddämpare uppgick ljudnivån till 89 dB(A). I det lågfrekventa området kring 1:a och 4:e övertonen alstrade verktyget en lägre ljudnivå med prototyp, men presterade på en högre ljudnivå i det högfrekventa området. Detta betyder att en 3D-utskriven reaktiv ljuddämpare kan användas i samband med verktyget, men att ytterligare arbete bör utföras på prototypen för att i allmänhet erbjuda en totalt lägre ljudnivå.