Vindkraftverk ansluts idag i snabb takt till elnät runt om i världen. Elnäten är ofta inte tillräckligt dimensionerade på platser där vindkraftutbyggnad är lämplig vilket leder till ett behov av nätförstärkning. Förstärkning sker konventionellt genom att övergå till en högre spänning, något som kan vara förenat med stora kostnader och ledtider. Bland annat därför har en filosofi med beteckningen smarta elnät uppstått, som handlar om hur elnätsystemet ska se ut när det är mer anpassat till de nya energikällornas karaktär och samtidigt medför ett mer effektivt totalutnyttjande. För vindkraftverk kan det då handla om att i högre grad än idag reglera produktionen och understödja nätet, t.ex. via intelligenta kontrollsystem, kraftelektronik och energilager. I den här rapporten undersöks hur mycket vindkraft som kan anslutas till ett svagt elnät då principer för smarta elnät tillämpas och för att se om kostnaden blir lägre än anslutning via konventionella nätförstärkningsmetoder. Det svaga elnätet som studien bygger på ligger i Tidaholm. Vindkraftseffekten som ska anslutas är på 62 MW. Begränsningar i befintliga regionnätets ledningar gör att 60,3 MW kan anslutas med principer för smarta elnät, fast det finns flera skäl till att anta att den fulla mängden vindkraft går att ansluta. Detta till en kostnad som väsentligt understiger kostnaden att förstärka nätet på konventionellt sätt, kostnadsbesparingen uppgår till ca 58 % eller ca 95 Mkr.

Vid SSABs anläggning i Borlänge byggdes 2019 den kontinuerliga glödgningslinjen ut då det installerades ett nytt induktionsvärmesystem för uppvärmning och bearbetning av höghållfast stål. Efter installationen har man velat utreda hur vida den nya induktionsvärmeanläggningen påverkar elkraftssystemet och dess komponenter med belastning från reaktiv effekt och övertoner. Uppgiften har varit att analysera behovet av faskompenseringsutrustning för kabelförbandet i anslutning till anläggningen och huvudtransformatorn som förser det aktuella nätavsnittet med kraft. För att veta hur systemet påverkas av de nya lasterna har mätningar av elkvaliteten utförts på det aktuella nätavsnittet. För reglering av temperatur och effekt används frekvensomriktare där tidigare forskning visar att likriktarsteget alstrar övertoner. Resultatet visar att den reaktiva effekten i systemet är av betydande storlek, men att övertonsnivåerna ligger inom gränsvärdet för elkvalitetsstandard. Det rekommenderas fler mätningar för att kunna ge säkra rekommendationer till åtgärder utifrån resultatet i detta arbete.

Reaktiv programmering är ett programmeringsparadigm som har utvecklats för att underlätta byggande av händelsedrivna reaktiva applikationer. Dess förespråkare hävdar att det kan leda till ökad kodkvalitet, men få studier har utförts för att underbygga dessa påståenden empiriskt. Denna studie syftade till att undersöka skillnaden i kodkomplexitet och kodläsbarhet mellan traditionell imperativ programmering och reaktiv programmering. En fallstudie utfördes där koden för ett befintligt öppen källkodsprojekt omstrukturerades, vilket resulterade i en imperativ version och en reaktiv version av samma kod. Verktyg för statisk källkodsanalys användes för att undersöka om några förändringar i kodläsbarhet och kodkomplexitet kunde upptäckas. Vidare diskuteras huruvida resultaten av den senaste teknikens läsbarhetsmätvärden ger en exakt förutsägelse av kodläsbarheten i reaktiva kodbaser, eller om kanske dessa mätvärden behöver modifieras för att göra dem tillämpliga på det reaktiva paradigmet. Våra resultat visar att läsbarheten påverkades negativt av reaktiv programmering när den mättes med senaste teknikens läsbarhetsmätvärden, men kodkomplexiteten minskades betydligt. / Reactive programming is a programming paradigm that has been proposed to facilitate building eventdriven reactive applications. It is claimed by its proponents to increase code quality, but few studies have been performed to substantiate these claims empirically. This study aimed to explore the difference in code complexity and code readability between traditional imperative programming and reactive programming. A case study was performed where the code of an existing open source project was restructured, resulting in an imperative version and a reactive version of the same code. Static analysis tools were used to investigate if any changes in code readability and code complexity could be detected. Furthermore, it is discussed whether the results of the state-of-the-art readability metrics give an accurate prediction of code readability in reactive code bases, or if perhaps these metrics need to be modified to make them applicable to the reactive paradigm. Our findings show that the readability was negatively affected by reactive programming when measured with state-of the-art readability metrics, however code complexity was decreased significantly

Elga är en verksamhet i Partille som tillverkar svetselektroder. För ungefär tio år sedan utförde Elektra Elteknik ett ställverksutbyte hos Elga och bytte samtidigt ut en av deras två matande transformatorer. Nu har Elga planer att byta, alternativt ställa av den äldre transformatorn som börjar nå slutet av sin förväntade livslängd, innan den börjar skapa problem för verksamheten. I samband med detta har de beställt en grundlig undersökning av driftläget med avseende på effektuttag och elkvalitet i anläggningen av Elektra Elteknik vilket också är själva syftet med denna rapport. För att få tillgång till den data som krävs för att utföra en analys över verksamhetens nät används mätinstrumentet SPQfx tillverkad av Metrum. Detta är ett klass A instrument enligt standarden IEC 61000-4-30. Det ska utföras två separata mätningar, en i anslutning till varje transformator, för att kunna analysera hela verksamhetens nät. I resultatdelen av denna rapport presenteras resultaten från mätningarna i form av grafer och tabeller från mätinstrumentets mjukvara. Grafer från elkvalitetsmätningen bifogas som en bilaga i appendix. I diskussionsdelen i denna rapport analyseras resultaten mera i detalj. Genom analysen kommer relevant information erhållas för att kunna dra de korrekta slutsatserna. / Elga is a company in Partille who manufactures welding rods. About ten years ago, Elektra Elteknik did a switchgear replacement and simultaneously replaced one of Elgas two transformers. Elga is now thinking about replacing or decommissioning the older transformer, which is starting to reach the end of its expected life span, before it starts creating problems for the power supply system. Therefore, Elga has requested a thorough investigation of the operating state of the power supply system in regards of power and electrical quality which is the purpose of this paper. To gain access to the data required to perform an analysis over the power supply system an according to IEC 61000-4-30 class A measuring device, the SPQfx manufactured by Metrum, was used. Two separate measurements are to be performed, one from each of the transformers, to be able to conduct a complete analysis of the company’s power supply system. The results are presented in the form of graphs and charts from the measuring devices software in the result-part of this paper and are analyzed in the discussion-part. Through the analysis, the relevant information to be able to make an assessment according to the papers purpose will be made.

Denna fallstudie avser att studera ifall arbetssättet med veckostruktur främjar ett proaktivt agerande för arbetsledare inom byggproduktion. Studien är genomförd på byggentreprenadföretaget Skanska Sverige under produktionsprocessen av ett nybyggnadsprojekt i Stockholm, Nacka. Hantering av tidsbrist, både i såväl arbetet som i privatlivet, är en av de största utmaningarna som människor idag upplever. Om en ledare upplever brist på tid behöver ledarens vardag i ett första steg struktureras upp. En veckostruktur kan ses som ett verktyg för att öka ledares förfogande över sin arbetstid vilket främjar ett proaktivt arbetssätt. Proaktivitet är ett sätt att agera, där en ledare som är proaktiv agerar i förväg och planerat utifrån vad som ska ske framåt i tiden. Det proaktiva arbetssättet medför att ledaren planerar och kanske bättre kan förutse innan händelser sker. Ett omfattande problem för arbetsledare med veckostrukturer är att lyckas följa dem. Behovet av en veckostruktur inom byggproduktion existerar eftersom det skapar en grundstruktur kring arbetsledarens agerande, dvs. konkret vad arbetsledaren ska genomföra under en arbetsdag enligt sitt uppdrag. Avsaknaden av en fungerande veckostruktur medför att en för stor del av arbetsledarens arbetstid kräver improvisation, motsvarande oönskat reaktivt agerande där arbetsledaren agerar efteråt något har inträffat. Studien genomfördes som en fallstudie. Fallet som studeras är om veckostruktur som arbetssätt ökar en arbetsledares planerade proaktiva arbetstid och ifall detta på kort sikt leder till en bättre balans mellan planerad och oplanerad samt proaktiv och reaktiv arbetstid. Fallstudiens formuläruppdelning innebar att primärdata insamlades via både kvantitativa strukturerade enkäter och via kvalitativa semi-strukturerade intervjuer. Tidsstudien pågick i sex veckor och studerade ett bekvämlighetsurval beståendes av sex arbetsledare inom byggnadsproduktion; samtliga verksamma inom samma företag och bostadsprojekt i Stockholm. Enkäten besvarades veckovis under hela tidsstudien vid totalt sex mättillfällen och intervjuer hölls vid två tillfällen. Studiens slutsatser påvisar att veckostruktur som arbetssätt ökar arbetsledarens proaktiva planerade arbetstid. 58 procent strukturerad arbetstid per vecka har i studien kunnat påvisats är möjligt att uppnå. Detta värde har baserats efter ett aritmetiskt medelvärde på respondenternas upplevelse av uppnådd del strukturerad tid per vecka. Vidare utifrån tidsstudien ser man flera indikationer som påvisar att konsekvenserna som reaktiva oplanerade aktiviteter medför minskar. Detta antyder på ett minskat reaktivt och ett ökat proaktivt agerande då andelen strukturerad arbetstid ökar. Av den anledningen kan man dra slutsatsen att arbetsledaren når en bättre balans mellan reaktiv och proaktiv arbetstid på kort sikt genom införandet av en veckostruktur som ökar den strukturerade arbetstiden. / This case study intends to study if a weekly planning structure promotes proactive behavior for supervisors in construction management. The study was conducted at the construction company Skanska Sweden AB during the production process of a new construction project in Stockholm, Nacka. Managing time constraints, both in work and in private, is one of the biggest challenges that people today face. If a supervisor experiences daily time constraints he or she must, as a first step, structure their time planning. A weekly planning structure can be used as a tool to increase the availability of supervisors’ working hours, which promotes a proactive working procedure. Proactivity is a way of acting, where a supervisor who is proactive acts in advance and plans on what will happen in the future. The proactive approach entails that the supervisor plans and anticipates before events occur. An extensive problem with weekly structures is to succeed in following them. The need for a weekly planning structure in construction management exists because it creates a basic structure for the supervisor's behavior, ie. concrete what the supervisor should accomplish during a working day according to his or her assignment. The lack of a functioning weekly planning structure entails that too much of the supervisor ́s work requires improvisation, corresponding to undesirable reactive behavior where the supervisor acts after something has happened. The study was conducted as a case study. The studied case is about weekly planning as a working procedure and if this procedure increases a supervisor’s planned proactive time, then this can, in the short-term, lead to a better balance between planned and unplanned time as well as proactive and reactive time. The case study’s mixed-mode survey methods meant that primary data was collected via both quantitative structured surveys and qualitative semi-structured interviews. The time study was carried out over a six-week period and studied a convenience sampling consisting of six supervisors in building production; all operating within the same company and the same building project in Stockholm. The questionnaire was answered weekly during the entire study on a total of six measuring occasions. The interviews were held on two occasions. The study's conclusions show that a weekly planning structure as a working method increases the supervisor's proactive planned working hours. Fifty-eight percent of structured working hours per week has been shown in the study to be achievable. This value has been based on an arithmetic mean value of the respondents' experience of the achieved structured time per week. Furthermore, based on the time study, there are several indicators that the consequences of reactive unplanned activities are diminishing. This suggests a decrease in reactive and increased proactive behavior as the proportion of structured working time increases. For this reason, it can be concluded that the supervisor achieves a better balance between reactive and proactive working hours in the short term through the implementation of a weekly structure that increases the structured working time.

The field of knowledge in project management has developed strongly in recent years, but it is rarely explained that a project succeeds without encountering one or more problems along the way. There can also be delays or overruns of the budget, but also about the projects being carried out according to expectations that have been set for the project. This is something that is described as costly for companies and will be negatively affected by the project. One of the reasons why a project faces these problems is that the project manager has not managed to identify the internal and external risks that could conceivably affect the outcome of the project negatively and has also not managed to implement successful strategies that proactively and reactively manage these. Project managers need help finding ways to identify potential future problems and to deal with them both proactively and reactively. Since previous studies have mainly focused on the reactive part and both parts are needed to be able to manage the changing and uncertain environment the project is in and thus minimize the risk of the project failing, this study examines whether there is a relationship between the degree of use of proactive and. reactive strategies and project performance. The study is therefore based on a quantitative method where the data collection took place through a quantitative survey where the respondents were people who worked within projects with knowledge of the development of proactive and reactive strategies as well as knowledge of the project's achievements. The result showed that the regression model was not significant. The conclusion is that there is no support for proactive and reactive strategic flexibility together in predicting project performance.Furthermore, the results of planning, structure, risk analysis, and environmental analyses, setting up a longer timetable, and preparing for multiple solutions were considered to be mainly used as proactive strategies. Furthermore, for an agile and flexible way of working, status reports and reconciliations as well as openness and transparency were used as reactive strategies. / Kunskapsområdet inom projektledning har utvecklats kraftigt senaste åren men det förklaras sällan som att ett projekt lyckas utan att stöta på ett eller flera problem på vägen. Det kan handla om förseningar eller överskridande av budget men också om att projekten inte uppnår de förväntningar som satts på projektet. Det här är något som beskrivs kostsamt för företag och som beskrivs påverka utfallet av projektet negativt. En av orsakerna till att ett projekt bemöter dessa problem är att projektledare inte har lyckats identifiera de interna och externa risker som kan tänkas påverka utfallet av projektet negativt och har heller inte lyckats implementera framgångsrika strategier som proaktivt och reaktivt hanterar dessa. Projektledare behöver därför hjälp med att hitta sätt att identifiera potentiella framtida problem och att hantera dessa både proaktivt och reaktivt. Eftersom tidigare studier främst har fokuserat på den reaktiva delen och båda delarna behövs för att kunna hantera den föränderliga och osäkra miljön projektet befinner sig i och därmed minimera risken att projektet misslyckas, undersöker denna studie om det finns ett samband mellan grad av användning av proaktiva respektive reaktiva strategier och projektprestation. Studien baserades därför på en kvantitativ metod där insamlingen av data skedde genom en kvantitativ enkätundersökning där respondenterna var personer som arbetade inom projekt med kunskap om utveckling av proaktiva och reaktiva strategier samt kännedom om projektens prestationer. Resultatet visade att regressionsmodellen inte var signifikant. Slutsatsen är att det inte ges något stöd för att proaktiv och reaktiv strategisk flexibilitet tillsammans predicerar projektprestation. Vidare visade resultatet att planering, struktur, riskanalyser och omvärldsanalyser, sätta upp en längre tidsplan och förbereda för flera lösningssätt ansågs främst användas som proaktiva strategier. Vidare användes främst ett agilt och flexibelt arbetssätt, lägesrapporter och avstämningar samt öppenhet och transparens som reaktiva strategier.

Övik Energi Nät has an agreement with Vattenfall where Övik Energi Nät is entitled to a certain amount of generation of reactive power and a certain amount of consumption of reactive power. This agreement applies to two distribution stations located on each side of the city.This report will propose ways of how and where it is suitably to install phase compensation equipment in Övik Energis Nät, to correct the occasions when it overleaps the maximum peak allowed of reactive power.The report will also point out problems that can appear with connecting a capacitor battery and how to avoid these problems.There is a generator that generates an effect of 5 MVAr (capacitive) and at the times when the generator is not operating the reactive power overleaps the maximum peak allowed. With this knowledge there is a belief that a capacitor battery with 5 MVAr would be suitable to install to compensate when the reactive power overleaps the maximum peak allowed.

Ystad Energi har ansvaret över elnätet i Ystads kommun. Med ökande efterfråga om el har samhället blivit sårbart. Därför jobbar myndigheterna och elleverantörer alltid för att säkerställa en trygg och säker elleverans. Variationer i energibehovet under de olika årstider sätter elsystemet i en svår situation gällande elleveranssäkerhet. Ystad Energi har noterat att elnätet matar ut reaktiv effekt mot överliggande nät under sommarperioden. Vilket kan påverka förlusterna och systemets drifttillstånd i både lokal – och regionnät. Därför fokuserar detta arbete på att utföra analyser av reaktiv effekt i nätledningarna som ligger mellan fördelningsstationerna och nätstationerna, d.v.s. i 10.7 kV – nivå av den s.k. distributionsnätet. För att minska elavbrott i systemet på grund av väder och annan yttre påverkan har Ystad Energi grävt ner alla ledningar i nätet. Datainsamlingen från Ystad Energi visar att den reaktiva effektinmatningen ökar mest under sommaren jämfört med andra årstider. Utifrån vetenskapliga teorier och tidigare arbeten anses kablifiering som en viktig orsak till reaktiv effektinmatning i ett elsystem. Datainsamlingen visar även avsevärda variationer i energiförbrukningen mellan vinter- och sommarhalvåret, där energiförbrukningen är mycket lägre under sommaren på grund av klimatet och livsstilen. Därför leder detta till spänningsförhöjning i elnätet som vidare kan leda till kapacitiv reaktiv effektgenerering. I arbetet utförs även analyser på nätet med anslutna produktionsanläggningar såsom vindkraft som kan påverka effektflödet i nätet. Rapporten skall presentera vilka möjliga lösningar som kan vara lämpliga för att minska den reaktiva effekten i nätet. Kraven som ställs från myndigheterna kring reaktiv effekt redovisas även i rapporten. / Ystad Energy is responsible for the power grid in Ystad municipality. With increasing demand for electricity, society has become more vulnerable. Therefore, authorities and electricity suppliers always work to ensure safe and secure electricity supply. Variations in energy demand and climate change put the electrical system in a difficult situation regarding electricity supply safety. Ystad Energy has noted that the power grid has high values of reactive power over a part of year, which may affect the losses and system operating conditions in both local and regional networks. Therefore, this work focuses on performing reactive power analysis in the power cables located between the high voltage substations and the low voltage substations, i.e. in the 10.7 kV level of the distribution network. All overhead lines in Ystad municipality are already buried in the ground to reduce line faults in the system due to weather and other influences. The data collection from Ystad Energy shows that the reactive power input increases most during the summer. Underground cables are considered an important cause that contributes to reactive power input in an electrical system. Data collection also shows significant variations in energy consumption between the winter and summer months, where energy consumption is much lower in the summer due to the climate and human habits. Therefore, this leads to a voltage increase in the mains that can further lead to a capacitive reactive power generation. In the project, an analysis of the power grid has been performed, considering the current grid topology. Simulations of different scenarios with production plants, such as wind power, which can affect the power flow in the network, are also carried out. It was proved that the reactive power in the grid is produced by the underground cables. The report also presents some possible solutions that may be appropriate to reduce the reactive power in the network.

Detta examensarbete behandlar ett uppsamlingsnät för en ny vindkraftpark som planeras i norra Sverige av företaget AB.Parken skall bestå av 101 stycken vindkraftverk som skall förbindas samman med ett kabelnät och anslutas till en transformatorstation. Rapporten behandlar två förslag på hur nätet skall dimensioneras och förläggas. Uppdelningen av vindkraftverken i kluster illustreras av kartor och enlinjescheman.Valda förläggningsätt och dimensioneringar motiveras med kabelberäkningar och grundläggande teori gällande kabeldimensionering. Kabeltyp samt längder för båda förslagens samtliga radialer presenteras i tabeller tillsammans med en enklare kostnads jämförelse.Simuleringar för uppsamlingsnäten utförs i programmet Power World Simulator. För att kontrollera riktigheten i värdena från simuleringen utförs kontrollberäkningar på en radial med pi-modellen.Beräkningarna visar att dimensioneringen är utförd så förluster och spänningsökningar är väl inom gränsvärden för båda förslagen. Uppsamlingsnätets totala reaktiva tillskott är väl inom gränserna för vad vindkraftverken kan kompensera för.Förslag på fortsatt arbete för detta projekt vore att se över konstruktionen av transformatorstationen samt skydd för uppsamlingsnätet. / This report contains a suggestion for a projected wind farm in northern Sweden.The farm contains 101 wind turbines that shall be connected together with a collection grid and connected to a substation.The report contains two different suggestions of dimension and location of the cables for the grid. The turbines are divided into clusters and shown in maps and single line diagramsChosen suggestions and dimensions are reasoned with calculations and basic theory regarding cable sizing. The chosen cable types and lengths for both suggestions are shown in table form, together with a simplified cost comparison.After simulations have been run in power world simulator programme, the values was checked for authenticity with the π-circuit formula.The calculations shows that the selection of cables have accomplished low losses, and the increase of voltage is well within limits for both suggestions.The contribution of reactive power in the collection grid is also within the limits of what the wind turbines can compensate.A suggestion for future work on this project could be the design and dimension of the substation and the safety equipment.

The focus of this work is the theoretical and experimentell descreption of so-called Reactive Multilayer Systems (RMS). The RMS consist of at least two mostly metallic materials, which can exothermic response with each other. Using magnetron sputter deposition (MSD) several hundred to thousands alternating layers are produced. The periodic thickness varies between 10-150 nm and the total thickness between 10-100 µ m . The exotermic reaction is effected by an activation energy, e.g. with an electric spark. In this case a phase transition of the RMS materials, which are in a metastable equilibrium, will take place. This released energy in the shape of heat, which actvates the reaction in the neighboring areas. It forms a self-sustaining thermal wave through the RMS foil. In this case the amount of energy is present, that a solder on the RMS or the joining samples or even the material itself can be melted. Therefore the RMS can be used as a heat source for joining two components. The major advantage of this technology is the very low heat input in the bonding components, due to the milliseconds of the reaction. Thus the components are heated only superfical and there is no structural damage. Thus a very low-stress joining is possible. Furthermore is guaranteed, because of the metallic materials, a very high electrical and thermal conductivity. For the theoretical characterization of the physical and chemical processes within the RMS FEM-Simulations of the absolut temperature and the propagation velocity are preformed. In order to calculate the tmeperature ditribution in the components a new method will presented. It is thus possible to calculate the temperature penetration of the components to determine potential thermal barrier layer-thickness and the meltig time. Thus parameters for the specific joint problem such as period thickness, etc. of the RMS are derived. Modelling the heat transport after joining with RMS it is possible to derive a corralation between the thermal conductivity and shear strength. To quantify the theoretical results and to require certain parameters for the calculations experiments were preformed. The RMS will be investigated experimentally in terms of their enthalpy H , propagation velocity v , nascent temperature, melting time t schmelz , interdiffusion zone w , phase transition and its use as inovative heat source for joining components. The experimental results are compared with the theortical and complet this work.