Elkvalitet beror på flera olika faktorer, exempelvis kortvarig spänningshöjning, kortvarig spänningssänkning, snabba spänningsvariationer (flimmer), spänningssprång, transienter, övertoner eller spänningsosymmetri. Den vanligaste åtgärden för att förbättra elkvaliteten i ett industrinät med ljusbågsugn och höga nivåer av snabba spänningsvariationer är att använda sig av reaktiv effektkompensering.  Denna studie undersöker snabba spänningsvariationers eventuella påverkan på elektrisk utrustning, både gällande användning och livslängd. Vidare undersöks även elkvaliteten i Sandviks industrinät där elektrisk utrustning upplevs ha blivit defekt tidigt under dess livslängd. Detta för att finna åtgärder som kan förbättra elkvaliteten för industrinätet, där en ljusbågsugn används i produktionen. I studien har mätdata gällande elkvalitet från Sandvik jämförts med mätdata från andra industrier vilket sedan analyserat utifrån gällande elkvalitetsnormer. Data om vilken typ av utrustning som kan ha påverkats och information om hur elnätsföretag upplever industriers påverkan på elkvalitet har samlats in genom intervjuer med personal på Sandvik och Vattenfall. Även tidigare forskning behandlas i denna studie. Resultatet visar att Sandviks elkvalitet påverkas av när ljusbågsugnen körs. Flimmernivån är den elkvalitetsstörning som återkommande överstiger normen vid anslutningspunkten av utrustning som tidigt blivit defekt. Tidigare forskning visar att användandet av utrustning kan påverkas av snabba spänningsvariationer till exempel i form av mindre hastighetsförändringar i motorer. I jämförelsen mellan Sandvik och de andra industriernas mätdata framkommer bland annat att höga flimmernivåer är vanligt förekommande i industrinät med ljusbågsugn. För att åtgärda Sandviks flimmernivåer och förbättra deras elkvalitet kan en reaktiv effektkompensering i form av en STATCOM installeras. Det finns inte forskning i tillräcklig stor grad för att kunna dra säkra slutsatser gällande hur snabba spänningsvariationer påverkar elektrisk utrustnings livslängd. Det finns dock forskning som indikerar att så är fallet. Denna studies insamlade data leder inte heller till några säkra slutsatser gällande detta men tydliggör att nuvarande testprocedurer om utrustnings immunitet mot snabba spänningsvariationer inte går att jämföra med de verkliga förhållandena i ett industrinät. Slutsatsen är även att fler studier i ämnet krävs. / Power quality depends on several different factors, such as voltage sags, voltage dips, voltage fluctuation (flicker), rapid voltage changes, transients, harmonics or voltage asymmetry. To improve the power quality in an industrial network one common mitigation is reactive power compensation.     This study examines the possible effects of voltage fluctuations on electronic equipment, both in terms of use and service life. Furthermore, Sandvik's power quality in their industrial network is also examined, where electronic equipment is perceived to have become defective early in its service life. To improve the power quality the goal is to find suitable mitigation for the arc furnace in the industrial network. In this study, the power quality at Sandvik was compared with the power quality from similar industries and analyzed based on current power quality standards. Through interviews with staff at Sandvik and Vattenfall data was provided regarding which type of equipment that may have been affected and information on how electricity network companies experience the impact from industries on power quality. Previous research is also covered in this study. The result shows that the power quality at Sandvik is affected when the arc furnace is active. The flicker level is the power quality disturbance that repeatedly exceeds the norm at the connection point of equipment that has become defective at an early stage. Previous research shows that the use of equipment can be affected by voltage fluctuations, for example in the form of minor speed changes in motors. The comparison between Sandvik and the similar industries reveals that industrials networks with an arc furnace often is affected by high flicker levels. By installing a reactive power compensator, in form of a STATCOM, the high flicker level of Sandvik’s industrial network can be mitigated. There is not enough research to be able to draw definite conclusions if voltage fluctuation affects the lifespan of electronic equipment. However, there is research that indicates that this is the case. The data collected in this study also do not lead to any definite conclusions regarding this but clarifies that current test procedures on equipment immunity to voltage fluctuations cannot be compared with the actual conditions in an industrial network. The conclusion is also that more studies on the subject are required.

Vid Karlsborgsverken finns en vilja att byta ut en del av en större mängd äldre reläskydd inom bruket för att kunna integrera mot ett nätövervakningssystem. Detta med syftet att inhämta mer information om det egna mellanspänningsnätet. Sedan tidigare har man övervakning på endast ett av brukets flertalet mellanspänningsställverk. Arbetets målsättning var att se hur nätövervakning på mellanspänningsnätet inom industrin kan leda till ökad kännedom om det egna nätet, vilket då kan användas för förbättrad leveranssäkerhet och drift av anläggningen. För examensarbetet har studier av brukets elanläggning tillsammans med mätdata från elnätsföretaget samt de tillgängliga mätvärdena från nätövervakningssystemet använts. I rapporten presenteras ett förslag till strategi för utbyte av reläskydden för att uppnå olika nivåer av funktionalitet för brukets mellanspänningsnät. Från resultatet rekommenderas att införa mätnivåerna 1A tillsammans med 1B för att kunna övervaka de viktigaste effektflödena inom mellanspänningsnätet. På längre sikt bör man även byta ut de reläskydd som krävs för att uppnå mätnivå 2 och 3 som ger realtidsövervakning av förbrukningen på samtliga skenor. Utifrån mätdata från nuvarande nätövervakningssystem presenteras hur den inhämtade informationen kan användas för uppskattningar samt möjliga reservmatningar. Mätvärden tillhandahållna av elnätsföretaget användes för att visa hur en minskning av brukets kondensatorbatteri skulle vara effektiviserande genom en minskad överskridning av reaktiv effekt. Tillsammans med integrering av mätning och styrning via nätövervakningssystemet skulle den reaktiva effektexporten kunna minskas ytterligare. Mätningen ger även möjlighet att förbättra styrningen av turbingeneratorn för övergång till ödrift vilket även skulle höja leveranssäkerheten. / At Karlsborg's production unit there is a will to exchange a part of the plant’s older protection relays to be able to integrate with a grid supervision system. Were the purpose of the exchange being to collect and store more information about the plant’s medium voltage grid. Currently only one of the many substations in the medium voltage grid have a supervision system installed. The goal of the study was to see how supervision of the medium voltage grid of an industry could lead to more knowledge about the operation of the grid, which could be used for increased efficiency and reliability of the plant. To perform the study the plant’s electrical installation and measurement data from DSO and own grid supervision system was used. A strategy suggestion for the exchange of protection relays is presented in the essay with multiple stages for different levels of functionality for supervision of the medium voltage grid. From the results the implementation of measurement stages 1A and 1B is recommended for the ability to supervise the main power flows in the medium voltage grid. In the future it should be aimed to fulfill stages 2 and 3, as they give monitoring of all busbars. Measurements from the current supervision system is used to present possible ways for load estimates. Measurements from the DSO is used to predict that a decrease of the capacitor bank size would be an efficient way to minimize the exceed of reactive power. Implementation of measurements thru the supervision system together with switching of the bank, the export of reactive power can be decreased further. Which together with integration of measurements to a supervision system increases control and also gives the ability to improve the islanding function of the turbine generator which increases reliability.

Introduktion: Kolera är en sjukdom som orsakar akut diarré. Kolera fortsätter att orsaka stor sjukdomsbörda och dödlighet världen över. Vaccin mot kolera kan användas i kombination med WASH åtgärder (wash, sanitation and hygiene) för att stävja utbrott eller som proaktiv åtgärd i områden som anses vara högriskområden för att drabbas av kolera. Trots att WHO (Världshälsorganisationen) sedan 2010 rekommenderar vaccin som en reaktiv åtgärd vid utbrott används det sällan på grund av en global brist av vaccin och bristen på forskning kring vaccinets effekt i verkliga miljöer, särskilt vid pågående kolera utbrott. Det finns fortsatt ett behov att utforska vaccin som en reaktiv åtgärd vid pågående kolera utbrott. Syfte: Syftet med studien var att analysera effekten av vaccin vid pågående kolera utbrott. Metod: En systematisk litteraturöversikt där analysen utfördes genom narrativ syntes. Även en evidensgradering enligt EPPI-center modellen utfördes. Resultat: Resultatet av syntesen antyder att vaccin kan vara effektivt som en reaktiv åtgärd, även i miljöer där befolkningen saknar grundläggande immunitet. Två doser vaccin ger ett skydd som varar i upp till fyra år, effekten av vaccinet varierar inte nämndvärt beroende på hur lång tid som passerat sedan vaccinering. Effekten av vaccinet är högre i endemiska miljöer, skillnaden är dock marginell.Slutsats: Vaccin kan vara en effektiv åtgärd för att kontrollera utbrott av kolera. / Introduction: Cholera is an acute diarrhoeal disease with high morbidity and mortality globally. Oral cholera vaccines can be used in conjunction with improvements of water and sanitation to control cholera outbreaks as well as for prevention in areas known to be in high risk for cholera. Altough WHO has recommended oral cholera vaccines as a reactive measure since 2010 they are not routinely used during cholera outbreaks due to global vaccine shortage and the scarcity of data on the effectiveness of the vaccines in real life settings, especially during a cholera epidemic. As a consequense of this there is a need to explore the effectiveness of reactive use of oral cholera vaccines during cholera outbreaks. Aim: The aim of this study was to analyze the effectiveness of oral cholera vaccines in response to an outbreak. Method: Astructured literature review was performed and analysed trough narrative synthesis. Furthermore an assesment of the overal weight of evidence was conducted using the EPPIaproach. Result: The result of the synthesis suggest that vaccines may be an effective reactive measure during an outbreak, even in areas of little or no recent exposure to cholera. Two doses of oral cholera vaccine provides protection, lasting up to four years. The effectiveness did not wary much depending on the time passed since vaccination. The vaccine effectiveness is higher in endemic settings, altough the difference is only marginal. Conclusion: The findings suggest that vaccine may be effective in controlling cholera outbreaks.

On-load tap changers and static synchronous compensators (STATCOM) are the main components for voltage regulation and power quality optimization in the power system. STATCOMs are used in both industrial applications and utility to stabilize the grid and reduce downtime. STATCOM is based on power electronics that is put together as a voltage source converter. However, as STATCOMs are connected in shunt, they provide voltage regulation indirect, by the injection of reactive power. Which might be insufficient for emerging grid codes and power systems with less inertia. This thesis’s purpose is to investigate a series voltage source converter (SVSC), which is connected in series with the grid. Series connected devices may provide better voltage regulating capabilities than shunt devices with the same amount of reactive power compensation, as it can regulate the voltage directly. The SVSC can also be used for power system compensation and power flow control. The SVSC consists of a Chain-Link Modular Multilevel Converter that is connected directly in series with the power system without a coupling transformer. The SVSC injects a voltage in quadrature with the current through the SVSC, this gives the SVSC the ability to emulate a reactance, along with increasing the voltage. The maximum injected voltage from the SVSC is 30% of the system voltage. As the voltage is injected in quadrature with the current, the SVSC can change to voltage more if the power factor is low. The SVSC is able to keep the voltage on the load side constant in several different load and grid scenarios. Furthermore, the SVSC was able to emulate both a capacitance and an inductance, and control the active power flow. However, the SVSC was not able to regulate the voltage as desired when the power factor is close to 1. / Lindningsomkopplare och static synchronous compensators (STATCOM) är de huvudsakliga komponenterna för spänningsreglering och elkvalité optimering i elnätet. STATCOMs används i både industrin och av elnätsägare för att stabilisera elnätet och minska driftstopp. STATCOM är baserat på kraftelektronik som är byggt till en voltage source converter. I alla fall, eftersom STATCOMs är anslutna i shunt med elnätet, kan de endast spänningsreglera indirekt, genom att tillföra reaktiv effekt. Vilket kan vara otillräckligt med nya elnätsregler och elnät med lägre tröghet. Den här avhandlingens syfte är att undersöka en series voltage source converter (SVSC), som är ansluten i serie med elnätet. Enheter som är anslutna i serie med elnätet kan leverera bättre spänningsreglering än enheter som är anslutna i shunt med samma mängd reaktiv effekt kompensering. SVSC:n kan också användas för lednings kompensering och effektflödes kontroll. SVSC:n består av en Chain-Link Modular Multilevel Converter som är ansluten i serie med elnätet utan en kopplingstransformator. SVSC genererar en spännings som är i kvadratur med strömmen genom SVSC:n, det gör att SVSC kan emulera en reaktans, men även öka spänningen. Den maximala spänningen från SVSC:n är 30% av systemspänningen. Eftersom spänningen är i kvadratur med strömmen, så kan SVSC ändra spänningen mer om effektfaktorn är låg. SVSC:n kan hålla spänningen konstant på last sidan under flera olika last- och elnäts scenarier. Dessutom kunde SVSC:n emulera både en induktans och kapacitans, och kontrollera det aktive effektflödet. Men, SVSC:n kunde inte reglera spänningen som önskat när effektfaktorn var nära 1.

Bakgrunden till detta projekt är att Vattenfall Eldistribution AB (nedan kallat Vattenfall) kommer att införa ett avgiftssystem för inmatning av reaktiv effekt till sitt elnät. Avgiften införs till följd av problem på elnätet som orsakas av reaktiv effekt. Umeå Energi Elnät AB (nedan kallat Umeå Energi) har historiskt matat in reaktiv effekt vilket motiverade detta arbete som utreder den reaktiva effekten på Umeå Energis elnät samt bidrar med information om två alternativa tillvägagångssätt att bemöta avgiften. Alternativ 0 är att kompensationsutrustning inte installeras, utan att ett abonnemang på inmatning av reaktiv effekt upprättas. Alternativ 1 är att kompensationsutrustning installeras. För att utreda den reaktiva effekten erhölls och behandlades data på reaktiv effekt i Umeå Energis nät. Historisk kondensatordrift togs fram för år 2016 ur händelsehistoriken hos Umeå Energis driftcentral. Kondensatordriften år 2015 kunde enbart erhållas från ett tidigare arbete på Umeå Energi eftersom ett begränsat antal händelser lagras i händelsehistoriken. Genom att subtrahera kondensatorernas produktion från den reaktiva effekten i Umeå Energis anslutningspunkter som uppmätts av Vattenfall erhölls data som mer representerade underliggande fenomen på nätet. Utan kondensatordrift beräknades inmatningen enligt Vattenfalls definition uppgå till cirka 34 MVAr utifrån data från 2015 och 2016. För åren 2018 till och med 2023 beräknades ändringar i reaktiv effekt till följd av förändringar på Umeå Energis nät. Vid beräkningarna försummades ledningarnas induktiva karaktär, vilket gav ett tomgångsscenario med maximal produktion av reaktiv effekt. År 2023 beräknades inmatningen ska ha ökat till 59 MVAr till följd av förändringar på Umeå Energis nät. Med antagandet att Umeå Energi inte kommer att drifta kondensatorbatterierna så att inmatningen höjs föreslogs för alternativ 0 val av abonnemang på inmatning av reaktiv effekt för åren 2018 till och med 2023 utifrån de 34 MVAr som nämnts ovan och inverkan från förändringarna på nätet. År 2019 föreslogs ett abonnemang på 41 MVAr, och 2023 föreslogs ett på 59 MVAr. Kostnaderna för dessa beräknades enligt Vattenfalls tariff till 820 000 kr respektive 1 187 000 kr. Kostnaden för eventuell överinmatning av reaktiv effekt beräknades med tariffen för överinmatning årligen uppgå till maximalt 76 000 kr med 95 % sannolikhet enligt den korrigerade standardavvikelsen hos inmatningen utan kondensatordrift åren 2015 och 2016. Optimal kondensatordrift beräknades för åren 2015 och 2016 genom att addera den produktion av reaktiv effekt från befintliga kondensatorbatterier som gav minst absolutvärde i reaktiv effekt. Beroende på hur ofta kondensatordriften justerades erhölls olika resultat. En undersökning av störningar till följd av kondensatorkopplingar rekommenderas för att få en förståelse för förutsättningarna för optimal kondensatordrift. Det bedömdes inte ekonomiskt motiverbart med mer avancerad kompensationsteknik såsom statiska VAr-kompensatorer då variabla reaktorer kan kompensera dygns- och säsongsvariationer i reaktiv effekt. Den reaktiva effektproduktionen i ledningar är störst på 145 kV-nivån och kommer öka i framtiden på denna nivå. Det är därför sannolikt här kompensationsutrustning såsom reaktorer först bör installeras. För att kunna ta så bra beslut som möjligt angående den reaktiva effekten rekommenderas att snarast möjligt ingå ett arbetssätt som om avgiftssystemet redan tagits i bruk och utöka ett representativt dataunderlag. / The background of this project is that Vattenfall Eldistribution AB (hereinafter referred to as Vattenfall) will establish a system of fees for input of reactive power. This will be done due to problems in the grid caused by reactive power. Umeå Energi Elnät AB (hereinafter referred to as Umeå Energi) has historically input reactive power, motivating this work which investigates the reactive power in the grid of Umeå Energi and provides information on two alternative approaches to responding to the fee. Alternative 0 entails no installation of compensation technology, and that a subscription for reactive power input is established instead. Alternative 1 entails that compensation technology is installed. To investigate the reactive power, data on reactive power in the grid of Umeå Energi were obtained and processed. Historical operations of capacitor banks for the year 2016 were obtained from the history of events of the control center at Umeå Energi. The operations of the capacitor banks during 2015 could only be obtained from an earlier work at Umeå Energi since the number of events stored in the history is limited. By subtracting the capacitor banks’ production from the reactive power measured by Vattenfall in the connections of Umeå Energi, data more representative of underlying phenomena were obtained. Without capacitor production of reactive power, the input was calculated according to the definition of Vattenfall to about 34 MVAr, by using data from 2015 and 2016. For the years 2018 through 2023, changes in reactive power due to changes in the grid of Umeå Energi were calculated. These calculations did not consider inductances, and thus yielded zero-load scenarios with maximum reactive power production. By the year of 2023, the input was calculated to have increased to 59 MVAr due to changes in the grid of Umeå Energi. Assuming that Umeå Energi will not operate the capacitors so that the input is increased, for alternative 0 subscriptions for input of reactive power were suggested for the years 2018 through 2023 by considering the abovementioned 34 MVAr and the changes in the grid. Subscriptions of 41 MVAr and 59 MVAr were suggested for the years 2019 and 2023 respectively. The costs of these were calculated with the fee specified by Vattenfall to SEK 820,000 and SEK 1,187,000 respectively. Calculations with the applicable fee yielded that the yearly cost of possible over-input could amount to a maximum of SEK 76,000 with a 95 % probability, using the corrected standard deviation of the input without capacitor production of reactive power for the years 2015 and 2016. Optimal capacitor bank operations were calculated for the years 2015 and 2016 by adding the production of reactive power from existing capacitor banks which yielded the minimum absolute reactive power. Depending on how often the capacitors were operated different results were obtained. An investigation of power quality disturbances due to capacitor bank operations is recommended to achieve an understanding of the conditions for optimal capacitor bank operations. It was not deemed economically justifiable to install more advanced compensation technologies such as static VAr compensators since variable reactors are able to compensate daily and seasonal variations in reactive power. The production of reactive power in cables is the largest on the 145 kV level and will increase in the future on this level. It is therefore likely here compensation technologies such as reactors should be installed first. To be able to make as good decisions as possible concerning the reactive power, it is recommended to as soon as possible commence a working method as if the fee system had already come into effect; thus increasing the amount of representative data.

I projektet utreds möjligheterna kring att kunna kontrollera en generators reaktiva effektproduktion genom att styra magnetiseringsströmmen från en PLC. Som metod för styrning från PLC beslutades att en signal på 0-5V skulle användas. För att reglera magnetiseringen, och därmed i förlängningen den reaktiva effekten, beslutades att den befintliga manuella potentiometern skulle ersättas med två parallellkopplade digitala potentiometrar av typen MCP4261 som kontrollerades av en mikrokontroller. Att de digitala potentiometrarna skulle parallellkopplas beslutades efter en förstudie som visade på att det skulle resultera i en noggrannare reglering utan någon inskränkning på användbart reglerspann. Praktisk provning av mikrokontroller och digitala potentiometrar gav ett tillfredsställande och bra resultat med god upplösning. / This project investigates the possibilities of being able to control a generators reactive power production by controlling the excitation current from a PLC. As a method for controlling from PLC, it was decided that a signal of 0-5V should be used. In order to regulate the magnetization, and hence in the long term the reactive power, it was decided that the existing manual potentiometer would be replaced by two parallel-connected digital potentiometers of the type MCP4261 controlled by a microcontroller. The fact that the digital potentiometers would be connected in parallel was decided after a feasibility study which showed that in this way it would result in a more accurate regulation without any restriction on the usable control span. Practical testing of microcontrollers and digital potentiometers provided a satisfactory result with a good resolution.

<p>As the western society gradually turns into a knowledge- and risk society, where science and scientific innovations increasingly both promise to save the world and destroy it, a shift in the relation between the scientific community and the rest of society has emerged. A shift from a top-down one-way transfer view regarding communication, to a dialogue-based interactive co-production model, where the public are part of setting the agenda for research and contribute to the knowledge production. Or at least in theory, in EU documents and in many different country's policy documents. In practical application however, one might have a hard time see the implementation of such model.</p><p>As a more comprehensive and dialogue-based science communication is depending on the possibility for scientist themselves to engage and fell the need to engage, we have focused on their thoughts.</p><p>In this thesis we have examined six scientists view on, and work with, science communication, as well as their perceived social and structural conditions. We have also examined action plans and strategy documents from three Swedish universities that in different ways mention science communication and interaction with the broader society. Finally we have compared the view on science communication that we have found in the documents with that of the scientists.</p><p>We have used qualitative interviews to gather information from the six scientists, who range from 30 to 60 years in age and come from different fields of study. For the documents we used a qualitative analyse, searching for different areas regarding science communication and interaction with society.</p><p>Our finding show that both the view of the scientist and that of the documents, regarding science communication, more resemble that of the older one-way transfer model, although some minor parts remind of a dialogue-based model.</p><p>All the scientists we have interviewed are positive to science communication, especially for its possibility to increase the knowledge in general society and set a ground for better decision making, and also to give legitimacy for both research and the decisions based on it.</p><p>Regarding their practical work with science communication, no one have fixed routines, and the time they spend differ greatly. It is mostly reactive in nature and consist of lectures, popular science articles, participation in interviews in media and conferences etcetera. Three of the scientists use, or are about to use, websites where they communicate their science.</p><p>Socially, most of the scientists both talk extensively with their colleagues about science communication and feel that they think it is important. When it comes to their superior or employer view on science communication most of the scientists don't feel that they act as if it is a subject of concern. Regarding to the academic world at large, they think it is both seen as something positive and sometimes negative. For example some scientists may see it as a positive and important work, while others see the science communication as being part of self promotion and a attempt to raise more funds for specific research. The scientists still feel principle encourage to work with science communication.</p><p>The structural conditions differ between the different scientists, and only one has had training in science communication, although three think they have the possibility to get training. All the scientist have possibility to get some help with their communication however. Two of the scientists felt that their conditions for working with science communication are sufficient, while others feel the need for more resources, time and natural environments for engagement.</p><p>In the action plans and strategy documents we found five interesting areas regarding science communication and engagement with the broader society. First of are their view on science communication and its positive effects. Here all the universities point at the importance of science communication for a sustainable development. They also focus on the benefit for the research in utilizing the knowledge and experience of the broader society. Secondly two of the universities give examples on how they work with science communication. Here they mention open lectures, seminars, study visits, among other. The third area focus on the education of scientist in science communication. Here KTH strongly emphasis the importance education for good leadership and communicative skills for scientists. Fourth, the need for better structural conditions is something that Södertörn stresses, both regarding funding, merits and different departments’ tasks regarding science communication. Last, the importance of business related education as a way of spreading knowledge is something that all the universities focus on.</p>

As the western society gradually turns into a knowledge- and risk society, where science and scientific innovations increasingly both promise to save the world and destroy it, a shift in the relation between the scientific community and the rest of society has emerged. A shift from a top-down one-way transfer view regarding communication, to a dialogue-based interactive co-production model, where the public are part of setting the agenda for research and contribute to the knowledge production. Or at least in theory, in EU documents and in many different country's policy documents. In practical application however, one might have a hard time see the implementation of such model. As a more comprehensive and dialogue-based science communication is depending on the possibility for scientist themselves to engage and fell the need to engage, we have focused on their thoughts. In this thesis we have examined six scientists view on, and work with, science communication, as well as their perceived social and structural conditions. We have also examined action plans and strategy documents from three Swedish universities that in different ways mention science communication and interaction with the broader society. Finally we have compared the view on science communication that we have found in the documents with that of the scientists. We have used qualitative interviews to gather information from the six scientists, who range from 30 to 60 years in age and come from different fields of study. For the documents we used a qualitative analyse, searching for different areas regarding science communication and interaction with society. Our finding show that both the view of the scientist and that of the documents, regarding science communication, more resemble that of the older one-way transfer model, although some minor parts remind of a dialogue-based model. All the scientists we have interviewed are positive to science communication, especially for its possibility to increase the knowledge in general society and set a ground for better decision making, and also to give legitimacy for both research and the decisions based on it. Regarding their practical work with science communication, no one have fixed routines, and the time they spend differ greatly. It is mostly reactive in nature and consist of lectures, popular science articles, participation in interviews in media and conferences etcetera. Three of the scientists use, or are about to use, websites where they communicate their science. Socially, most of the scientists both talk extensively with their colleagues about science communication and feel that they think it is important. When it comes to their superior or employer view on science communication most of the scientists don't feel that they act as if it is a subject of concern. Regarding to the academic world at large, they think it is both seen as something positive and sometimes negative. For example some scientists may see it as a positive and important work, while others see the science communication as being part of self promotion and a attempt to raise more funds for specific research. The scientists still feel principle encourage to work with science communication. The structural conditions differ between the different scientists, and only one has had training in science communication, although three think they have the possibility to get training. All the scientist have possibility to get some help with their communication however. Two of the scientists felt that their conditions for working with science communication are sufficient, while others feel the need for more resources, time and natural environments for engagement. In the action plans and strategy documents we found five interesting areas regarding science communication and engagement with the broader society. First of are their view on science communication and its positive effects. Here all the universities point at the importance of science communication for a sustainable development. They also focus on the benefit for the research in utilizing the knowledge and experience of the broader society. Secondly two of the universities give examples on how they work with science communication. Here they mention open lectures, seminars, study visits, among other. The third area focus on the education of scientist in science communication. Here KTH strongly emphasis the importance education for good leadership and communicative skills for scientists. Fourth, the need for better structural conditions is something that Södertörn stresses, both regarding funding, merits and different departments’ tasks regarding science communication. Last, the importance of business related education as a way of spreading knowledge is something that all the universities focus on.

Rising penetration of renewable energy sources in electric power grids isboth a challenge and an opportunity to optimally utilize the potential of eitherwind or PV energy sources, to stabilize operation of future power systems.Bi-directional ows between distribution and transmission system operatorscause signicant problems with keeping the voltages in the grid within admissiblelimits. This paper contains description of Oland's island mediumandlow-voltage electric power grid, ranging from 0.4 kV to 130 kV in thepurpose of quasi-static analysis of active and reactive power ows in the system.Goal of the analysis is to optimize reactive power exchange at the pointof connection with the mainland grid. In the analyzed grid system, thereis an enormous, 190 % penetration of wind sources. Capacity of the windparks connected to dedicated buses totals to 136.1 MW, that supply up to90.5 MW of load. With industry-wise reactive power capability limits, totalcontribution of wind parks reaches almost 66 MVAr, enabling to compensatedecits and extra surpluses of the reactive power in the grid. Presentedsystem is connected to the mainland's grid through one point of connection,which is simulated as Thevenin equivalent circuit. Main objective of thethesis is to test and analyze viable solutions to minimize reactive power exchangeat the point of connection at Stavlo substation connecting Oland'sand Sweden's electric grid keeping valid all necessary contingencies enforcedby current grid codes applied in Sweden as well as thermal limits of the linesand voltage limits of the system. Furthermore, state of the art of currentreactive power compensation methodologies and most promising techniquesto eciently and eectively control reactive power ow are outlined. Droopcontrol methodologies, with focus on global and local objectives, and smartgrid solutions opportunities are being tested and modeled by the authors andare comprehensively presented in this paper. Moreover, economic costs ofcontrol methods are compared. Analysis of active power losses in the systemas well as cost of implementation of alternative solutions is presented, wheremost nancially viable solutions are outlined, giving brief outlook into futureperspectives and challenges of electric power systems. It is shown that controllabilityof reactive power support by wind turbine generators can enhanceoperation of electric power grids, by keeping the reactive power ow minimizedat the boundary between grids of distribution and transmission systemoperators. Furthermore, results indicate that extra reactive power supportby wind turbine generators can lead to diminishment of active power losses inthe system. Presented system is being modeled in the PSS/E software dedicatedfor power system engineers with use of Python programming languages.Analysis of data was done either in Python or R related environments. Thesiswas written with cooperation between KTH and E.On Energidistribution AB. / Hogre genomslagskraft av förnyelsebara energikällor i elnäteten är bådeen utmaning och möjlighet för att optimalt kunna utnyttja potentialen av vindkraft och PV källor, med avseende på att stabilisera driften av framtida elkraftsystem. Tvåvägsflöden mellan distributionoch transmissionsoperatörer orsakar betydande problem att hålla spänningen i nätet inom tillåtna gränsvärden.Denna uppsats innehåller en beskrivning av Ö lands mellanoch lågspänningsnät,på 0.4 kV till 130 kV i syftet att utföra en kvasistatisk analys av aktiva och reaktiva effektflöden i systemet. Målet med analysen är att optimera det reaktiva effektutbytet i kopplingspunkten med fastlandets nät. I det analyserade systemet, finns det en enorm potential på 190% genomslagskraft av vindkraft. Kapaciteten på vindkraftsparker kopplade till medtagna samlingsskenor i systemet uppgår till 136,1 MW, som tillgodoser upp till 90.5 MW last. Med industrimässigt begränsad reaktiv effektkapabilitet, uppgår vindkraftsparkernas bidrag till nästan 66 MVAr, vilken möjliggör kompensation för underskott och överskott av reaktiv effekt i nätet. Det presenterade systemet är kopplat till fastlandet genom en kopplingspunkt, där fastlandet är simulerat som en Thevenin ekvivalent. Huvudsakliga målet med denna uppsats är att testa och analysera gångbara lösningar för att minimera det reaktiva effektutbytet vid kopplingspunkten i Stävlö, som kopplar ihop Ö land med resterande nät i Sverige, samtidigt som alla nödvändiga villkor enligt nuvarande nätkoder i Sverige bibehålls, liksom termiska gränser för ledningarna och spanningsgränser för systemet. Ytterligare beskrivs den bästa tillgängliga tekniken som finns idag för reaktiv effektkompensation, och de mest lovande teknikerna för att effektivt och verkningsfullt kontrollera reaktiva effektflöden. Droop-kontroll-metodologier, med fokus på globala och lokala tillämpningar, och smarta nät-möjligheter testas och modelleras av författarna och presenterar djupgående i detta arbete. Dessutom jämförs ekonomiska kostnader för olika kontrollmetoder. Analyser av aktiva effektförluster i systemet samt kostnader för implementation av alternativa lösningar presenteras, där de flesta gångbara losningar behandlas, och ger en överskådlig bild av framtida perspektiv och utmaningar i elkraftsystemet. Det visas att vindturbiners kontroll av reaktiv effekt, kan förbättra driften av elnäten, genom att minimera det reaktiva effektflödesutbytet i gränsen mellan distributionoch transmissionsoperatörers nät. Ytterligare pekar resultat på att extra understöd av reaktiv effekt från vindturbiner kan leda till förminskning av aktiva förluster i systemet. Det presenterade systemet modelleras i mjukvaruprogrammet PSS/E dedikerat för elkraftsingenjörer med hjälp av Python. Analys av data gjordes antingen i Pythoneller R-relaterade miljöer. Detta arbete har gjorts tillsam-mans med KTH och E.ON Energidistribution AB.

The adoption of small-size Unmanned Aerial Vehicles (UAVs) in the commercial and professional sectors is rapidly growing. The miniaturisation of sensors and processors, the advancements in connected edge intelligence and the exponential interest in Artificial Intelligence (AI) are boosting the affirmation of autonomous nano-size drones in the Internet of Things (IoT) ecosystem. However, achieving safe autonomous navigation and high-level tasks like exploration and surveillance with these tiny platforms is extremely challenging due to their limited resources. Lightweight and reliable solutions to this challenge are subject to ongoing research. This work focuses on enabling the autonomous flight of a pocket-size, 30-gram platform called Crazyflie in a partially known environment. We implement a modular pipeline for the safe navigation of the nano drone between waypoints. In particular, we propose an AI-aided, vision-based reactive planning method for obstacle avoidance. We deal with the constraints of the nano drone by splitting the navigation task into two parts: a deep learning-based object detector runs on external hardware while the planning algorithm is executed onboard. For designing the reactive approach, we take inspiration from existing sensorbased navigation solutions and obtain a novel method for obstacle avoidance that does not rely on distance information. In the study, we also analyse the communication aspect and the latencies involved in edge offloading. Moreover, we share insights into the finetuning of an SSD MobileNet V2 object detector on a custom dataset of low-resolution, grayscale images acquired with the drone. The results show the ability to command the drone at ∼ 8 FPS and a model performance reaching a COCO mAP of 60.8. Field experiments demonstrate the feasibility of the solution with the drone flying at a top speed of 1 m/s while steering away from an obstacle placed in an unknown position and reaching the target destination. Additionally, we study the impact of a parameter determining the strength of the avoidance action and its influence on total path length, traversal time and task completion. The outcome demonstrates the compatibility of the communication delay and the model performance with the requirements of the real-time navigation task and a successful obstacle avoidance rate reaching 100% in the best-case scenario. By exploiting the modularity of the proposed working pipeline, future work could target the improvement of the single parts and aim at a fully onboard implementation of the navigation task, pushing the boundaries of autonomous exploration with nano drones. / Användningen av små obemannade flygfarkoster (UAV) inom den kommersiella och professionella sektorn ökar snabbt. Miniatyriseringen av sensorer och processorer, framstegen inom connected edge intelligence och det exponentiella intresset för artificiell intelligens (AI) ökar användningen av autonoma drönare i nanostorlek i ekosystemet för sakernas internet (IoT). Att uppnå säker autonom navigering och uppgifter på hög nivå, som utforskning och övervakning, med dessa små plattformar är dock extremt utmanande på grund av deras begränsade resurser. Lättviktiga och tillförlitliga lösningar på denna utmaning är föremål för pågående forskning. Detta arbete fokuserar på att möjliggöra autonom flygning av en 30-grams plattform i fickformat som kallas Crazyflie i en delvis känd miljö. Vi implementerar en modulär pipeline för säker navigering av nanodrönaren mellan riktpunkter. I synnerhet föreslår vi en AI-assisterad, visionsbaserad reaktiv planeringsmetod för att undvika hinder. Vi hanterar nanodrönarens begränsningar genom att dela upp navigeringsuppgiften i två delar: en djupinlärningsbaserad objektdetektor körs på extern hårdvara medan planeringsalgoritmen exekveras ombord. För att utforma den reaktiva metoden hämtar vi inspiration från befintliga sensorbaserade navigeringslösningar och tar fram en ny metod för hinderundvikande som inte är beroende av avståndsinformation. I studien analyserar vi även kommunikationsaspekten och de svarstider som är involverade i edge offloading. Dessutom delar vi med oss av insikter om finjusteringen av en SSD MobileNet V2-objektdetektor på en skräddarsydd dataset av lågupplösta gråskalebilder som tagits med drönaren. Resultaten visar förmågan att styra drönaren med ∼ 8 FPS och en modellprestanda som når en COCO mAP på 60.8. Fältexperiment visar att lösningen är genomförbar med drönaren som flyger med en topphastighet på 1 m/s samtidigt som den styr bort från ett hinder som placerats i en okänd position och når måldestinationen. Vi studerar även effekten av en parameter som bestämmer styrkan i undvikandeåtgärden och dess påverkan på den totala väglängden, tidsåtgången och slutförandet av uppgiften. Resultatet visar att kommunikationsfördröjningen och modellens prestanda är kompatibla med kraven för realtidsnavigering och ett lyckat undvikande av hinder som i bästa fall uppgår till 100%. Genom att utnyttja modulariteten i den föreslagna arbetspipelinen kan framtida arbete inriktas på förbättring av de enskilda delarna och syfta till en helt inbyggd implementering av navigeringsuppgiften, vilket flyttar gränserna för autonom utforskning med nano-drönare.