Lever vi i granskningssamhället? Michael Power menar att dagens västerländska samhälle präglas av just den konstanta granskningen. En företeelse som utvecklats sen 1980-talet. Granskningssamhället yttrar sig till exempel i mätningar, jämförelser och rankningar. Sociologiskt blir det intressant att undersöka hur sådana yttringar påverkat enskilda aktörers handlingsalternativ och bidragit till utveckling av nya institutionella praktiker. Uppsatsens syfte är att, grundat i teori om reaktivitet, undersöka om svenska äldreboenden förändrats som en konsekvens av införandet av Socialstyrelsens jämförelse Äldreguiden, och hur förändringen tagit sig uttryck. För att undersöka detta har enhetschefer på svenska äldreboenden intervjuats. Utifrån syftet har tre frågeställningar formulerats. Hur upplever enhetscheferna mätningen och jämförelsen av deras boenden i Äldreguiden? Upplever enhetscheferna att deras, eller deras enheters rutiner, förändrats som en effekt av den öppna jämförelsen, och på vilket sätt har det skett? Upplever enhetscheferna att det funnits externa reaktioner på den öppna jämförelsen exempelvis från media, boende på hemmen, eller anhöriga till dem, och hur har enhetscheferna i sin tur upplevt dessa reaktioner? Uppsatsens resultat i form av de intervjuade enhetschefernas berättelser analyseras och jämförs med resultaten från en studie av hur rankning av juristutbildningar i USA förändrade utbildningarnas organisatoriska praxis. I jämförelse med det amerikanska fallet har de svenska enhetscheferna en mer positiv upplevelse av att bli jämförd i Äldreguiden, och inte upplevt lika långtgående organisatoriska förändringar som en direkt konsekvens av jämförelsen. Enhetschefernas upplevelser av externa reaktioner har varit färre och mindre kraftiga än i det amerikanska fallet. Uppsatsens slutsats är att skillnaden i resultaten mellan fallen beror på att det krävs en press utifrån mot jämförda eller rankade organisationer för att det ska uppstå en djupare organisatorisk förändring. Uppkomsten av sådan extern press härleds dels ur kontextspecifika förhållanden mellan det amerikanska och svenska fallet, men även till de respektive mätningarnas förmåga att förmedla, och tydliggöra, institutionaliserat kulturellt kapital.

<p>Stress kan uppkomma vid obalans mellan upplevda krav från omgivningen och upplevd förmåga att själv hantera dessa krav. Denna studie utgår ifrån krav-kontroll modellens beskrivning av hur en kombination av hög arbetsbelastning och lågt inflytande på arbetssituationen leder till hög fysiologisk stress. Studien syftade till att undersöka hur krav och kontroll hänger samman med kardiovaskulär reaktivitet och Typ A-beteende hos kvinnor. Totalt deltog 34 kvinnor i ett experiment. Dessa kvinnor hade olika grad av Typ A-beteende (låg, mellan och hög). Mätningar av systoliskt blodtryck, diastoliskt blodtryck och puls genomfördes i tre olika betingelser: 1) arbete utan kontroll, 2) arbete med kontroll och 3) i vila. Resultatet visade på ett signifikant högre diastoliskt blodtryck, men lägre puls i vila jämfört med de två arbetssituationerna. Däremot framkom ingen signifikant huvudeffekt för Typ A-beteende och ingen signifikant interaktionseffekt mellan betingelse och Typ A-beteende. Detta kan bero på att arbetssituationen inte var tillräckligt utmanande för att ett Typ A-beteende skulle utlösas samt att mätinstrumentet för Typ A-beteende inte fungerade så bra i undersökningsgruppen.</p>

Stress kan uppkomma vid obalans mellan upplevda krav från omgivningen och upplevd förmåga att själv hantera dessa krav. Denna studie utgår ifrån krav-kontroll modellens beskrivning av hur en kombination av hög arbetsbelastning och lågt inflytande på arbetssituationen leder till hög fysiologisk stress. Studien syftade till att undersöka hur krav och kontroll hänger samman med kardiovaskulär reaktivitet och Typ A-beteende hos kvinnor. Totalt deltog 34 kvinnor i ett experiment. Dessa kvinnor hade olika grad av Typ A-beteende (låg, mellan och hög). Mätningar av systoliskt blodtryck, diastoliskt blodtryck och puls genomfördes i tre olika betingelser: 1) arbete utan kontroll, 2) arbete med kontroll och 3) i vila. Resultatet visade på ett signifikant högre diastoliskt blodtryck, men lägre puls i vila jämfört med de två arbetssituationerna. Däremot framkom ingen signifikant huvudeffekt för Typ A-beteende och ingen signifikant interaktionseffekt mellan betingelse och Typ A-beteende. Detta kan bero på att arbetssituationen inte var tillräckligt utmanande för att ett Typ A-beteende skulle utlösas samt att mätinstrumentet för Typ A-beteende inte fungerade så bra i undersökningsgruppen.

Rankningar är ett prestationsmått som fått ökad spridning i samhället. Studier har visat att rankningslistor kan leda till att organisationer blir lika varandra genom att det sker en anpassning till mätningarna. Det finns ett ökat intresse bland akademiska forskare och praktiker kring vilka konsekvenser rankningar får för organisationer, och det krävs vidare studier för att klargöra detta. I denna studie utforskades vilka konsekvenser rankningslistan Patienttoppen har haft för landstingsägda respektive privata vårdcentraler i Uppsala. Fyra verksamhetschefer och landstingets primärvårdsdirektör har intervjuats. Resultatet har visat på skillnader i huruvida rankningslistan har haft konsekvenser för vårdcentralerna. Det har varit variation mellan de privata vårdcentralernas konsekvenser, då rankningslistan till viss del inneburit verksamhetsförändringar för den ena vårdcentralen men inte för den andra. För de landstingsägda vårdcentralerna och primärvårdsdirektören har rankningslistan inte haft några konsekvenser.

There is evidence suggesting that elite athletes cope better with high-intense negative emotions than the non elite athletes. It is unknown, though, whether elites reach such optimal levels because they have better emotion regulation skills (EReg) or a reduced emotional reactivity (EReact). The present study aimed at disentangling EReg and EReact processes using an experimental paradigm in table tennis players. Twenty-nine (14 elite and 15 non elite) table tennis players were tested using the International Affective Picture System (IAPS) to study their emotional responses after viewing low and high intense pictures; they were instructed to use different emotional regulation strategies (distraction or reappraisal) in the experimental phase. Regarding to emotional reactivity differences, results have showed that elite athletes’ negativity ratings were lower than those of the control group, where there were not any significant differences between men and women. Moreover the results about emotional regulation effectiveness showed that non-elite athletes and women responded more strongly to negative images than elite athletes and men but contrary to the emotion regulation hypothesis, no interaction between the group and the instruction was found as they were equally able to reduce negativity by employing emotion regulation strategies. / Tidigare forskning visar att elitidrottare är bättre på att reglera hög-intensiva negativa känslor i jämförelse med icke elitidrottare. Det är fortfarande oklart om elitidrottare når dessa optimala nivåer pågrund av bättre emotionsreglering (EReg) eller en lägre emotionell reaktivitet (EReact). Föreliggande studies syfte är att försöka klargöra EReg och EReact processer, genom att använda en experimentell design hos bordtennis spelare. Tjugo nio (14 elit och 15 icke-elit) bordtennis spelare testades med hjälp utav International Affective Picture System (IAPS) för att undersöka deras emotionella responser efter att ha observerat låg och hög-intensiva bilder; de instruerades att använda olika emotion reglerings strategier (distraktion och reappraisal) i experiment fasen. Gällande emotionell reaktivitet visade Resultatet att elitidrottares negativa poäng var lägre än kontrollgruppen, det var inga signifikanta skillnader mellan män och kvinnor. Vidare visade resultat kring emotions reglering att icke-elitidrottare och kvinnor reagerade starkare på negativa bilder än elitidrottare och män, i kontrast till emotion reglerings hypotesen hittades ingen interaktions effekter mellan grupp och instruktionen vilket tyder på att grupperna var lika duktiga på att använda emotions reglerings strategier.

Fem metoder har använts för att modifiera barrvedslignin med syftet att öka reaktiviteten av ligninet mot epoxidgrupper. Ligninprover analyserades med NMR och FTIR medan reaktivitet var mätt genom reometri. Metoder som ökade mängden karboxylsyragrupper på ligninet minskade ligninets reaktivitet. Modifikation av lignin med resorcinol minskade reaktiviteten medan modifikation med fenol ökade reaktivitet mot epoxidgrupper. / Five different methods were used to modify softwood kraft lignin with the goal of increasing the reactivity of lignin towards epoxide groups. Lignin samples were characterized with NMR and FTIR while reactivity was measured through rheometry. Methods that increased carboxylic acid content in lignin decreased reactivity. Lignin modification with resorcinol decreased reactivity while lignin modified with phenol increased reactivity.

Denna studie undersöker och jämför hur två företag, Ericsson och SAS, reagerar på förändrade förutsättningar på sina respektive marknader till följd av makroekonomiska kriser. Studiens övergripande syfte är att utforska och jämföra hur företag med olika verksamhet och affärsmodell påverkas av störningar, samt hur arbetet för att navigera igenom störningar skiljer sig i praktiken. Genom en dokumentstudie som inkluderar årsredovisningar, organisationsdokument samt media och offentliga källor analyseras företagens hantering av resiliens i praktiken. Teoretiska perspektiv på organisatorisk resiliens och styrning från Haarhaus &amp; Liening (2020), Duchek (2020), Edmondson (2002) och Wildavsky (1991) kompletterar analysen, med fokus på företagens proaktiva och reaktiva åtgärder för att upprätthålla lönsamhet och överlevnad. Resultaten ger insikter som är relevanta för företagsledare och forskare som försöker förstå hur organisationer navigerar genom förändring och osäkerhet. Denna studie visar att både Ericsson och SAS förefaller vara proaktiva och välinformerade företag innan de utsätts för störande händelser. Studien belyser vikten av att balansera proaktiv planering med flexibilitet för att öka företagens motståndskraft och säkerställa framgång i en ständigt föränderlig affärsmiljö.

<p> I viskosprocessens inledande merceriseringssteg behandlas cellulosa (dissolvingmassa) med natriumhydroxid (NaOH) varvid cellulosan omvandlas till alkalicellulosa. Därpå följer en sulfidering med koldisulfid (CS₂) som omvandlar alkalicellulosa till natriumxantogenat. Xantatet löses i en alkalisk lösning och en trögflytande vätska, viskos, bildas. Vid tillverkning av spinnviskos är sista steget i processen en surgörning där koldisulfiden spjälkas av och cellulosan återbildas i form av en tråd. Vid tillverkning av högviskös viskos (Freudenberg HP) sker regenereringen i basisk miljö men vid förhöjd temperatur (100°C), och återbildningen av cellulosa ger då en cellulosabaserad bädd. Genom att öka dissolvingmassans reaktivitet skulle förbrukningen av koldisulfid i sulfideringssteget kunna minskas. Med en ökad reaktivitet menas att fler hydroxylgrupper på cellulosan blir tillgängliga för vidare reaktioner med natriumhydroxid och koldisulfid. Detta skulle kunna möjliggöras med en enzymatisk förbehandling av massan.</p><p>Det första delmålet i projektet var att producera en viskos med hög viskositet i laboratorieskala. Projektets andra mål var att undersöka effekterna av en enzymatisk behandling, med enzymet Carezyme^®, på massans viskositet och reaktivitet.</p><p>En studie gjordes för att se hur olika tider i viskosprocessens andra steg, pressteget, påverkade cellulosahalten och luthalten för alkalicellulosa. Resultaten tydde på att en längre presstid gav en högre cellulosahalt upp till en viss tidpunkt. Vid 195 sekunder avklingade kurvan och effekten av en längre presstid minskade. Resultatet visade också på att mängden lut i alkalicellulosaprovet var relativt konstant och att luthalten inte påverkas nämnvärt av pressningen.</p><p>Vidare genomfördes försök kring viskosprocessens sulfideringssteg. Det fanns under projektets gång stora svårigheter i att uppnå samma höga nivå på gammatalet vid produktion av viskos i laborativ skala (52-58 %) som vid produktion i fabriksskala (68-70 %). Gammatalet är ett mått på hur väl koldisulfid har reagerat med cellulosa under sulfideringen. I ett försök att öka gammatalet satsades en större mängd koldisulfid, med förhoppningen att kunna kompensera för den relativt stora andel koldisulfid som befann sig i gasfas under reaktionen och som därmed inte var aktiv under sulfideringen. Den ökade mängden koldisulfid resulterade dock inte i en ökning av gammatalet. I ett annat försök tillsattes en svag natriumhydroxidlösning direkt till sulfideringskärlet vid avslutad reaktion, utan att någon effekt på gammatalet kunde påvisas. Det undersöktes även om ett ökat förhållande mellan luthalt och cellulosahalt i alkalicellulosan kunde ge någon positiv effekt på gammatalet. Denna förändring gav dock inget ökat gammatal.   </p><p>Dissolvingmassaprover behandlades med enzymet Carezyme^® för att kunna studera dess inverkan på massans reaktivitet och viskositet.  Resultaten visade på en tydlig nedgång i viskositet med högre koncentrationer av enzym. Reaktiviteten på den enzymbehandlade massan ökade i jämförelse med den obehandlade massan. Då viskos producerades med en enzymbehandlad massa kunde ingen effekt av enzymbehandlingen noteras, med avseende på gammatalet.</p><p> </p> / <p>In the first step of the conventional viscose process, called mercerization, cellulose (dissolving pulp) is treated with sodium hydroxide (NaOH) in which the cellulose is converted to alkali cellulose. Alkali cellulose is then treated with carbon disulphide (CS₂) to be converted into a sodium xanthate.  This xanthate is dissolved in an alkali solution and a viscous liquid, called viscose, is formed. The last step in the process is an acidification where the carbon disulphide is splinted off and the cellulose is regenerated in the shape of threads. When producing high viscosity viscose (Freudenberg HP) the regeneration takes place in an alkaline environment and the re-formation of cellulose gives a cellulosic based bed. By increasing the reactivity of the dissolving pulp the amount of carbon disulphide could be reduced, compared at the same degree of substitution. An increase in reactivity means that a larger amount of hydroxyl groups on the cellulose molecule are available to react with sodium hydroxide and carbon disulphide. This could be enabled by an enzymatic pretreatment of the pulp prior to the mercerization step.</p><p>The first aim of this project was to produce a high viscosity viscose in a laboratory scale, comparable to the viscose quality that is produced by Freudenberg HP. The second aim of the project was to investigate the effects of an enzymatic treatment (with the enzyme named Carezyme^®) on the viscosity and reactivity of the dissolving pulp. </p><p>A study was made to examine the influence of the time in the pressing step (after the mercerization) on the cellulose and sodium hydroxide content in the alkali cellulose. The results indicated a linear correlation between the cellulose content and the pressing time up to 195 seconds. At this point the correlation declined and the effects of a longer pressing time decreased. The results also showed that the amount of lye in the alkali cellulose sample was nearly constant and therefore not effected by the pressing time.</p><p>Tests were also carried out concerning the sulphidation step in the process. During the whole project there were difficulties in reaching the same gamma value of the viscose in a laboratory scale (52-58 %) compared to large-scale production (68 - 70%). The gamma value is a measurement of the degree of substitution for carbon disulphide on the cellulose backbone. In one attempt to enhance the gamma value the carbon disulphide charge was increased. The expectation was to compensate for the relatively high amounts of inactive carbon disulphide expected to be found in the gaseous phase in the reactor. However, this did not result in a higher gamma value. In another experiment a weak solution of sodium hydroxide was added directly to the sulphidation vessel after the reaction was completed, but no change in the gamma value was obtained. It was also investigated if an increased relation between the cellulose- and sodium hydroxide content in the alkali cellulose could affect the gamma value positively.  Unfortunately, this modification did not give an increased gamma value.</p><p>Samples of dissolving pulp were treated with the enzyme Carezyme^® to see its impact on viscosity and reactivity of the pulp. The results showed a distinct loss in viscosity with an increased enzyme concentration. The reactivity of the pulp increased compared to the untreated pulp. No effects of the enzymatic treatment could be seen on the final viscose when it was produced from an enzyme treated pulp.</p>

Bakgrund: Återhämtning och hälsosamma val har visat sig vara viktiga faktorer för att ha ett naturligt motstånd mot stress. När kroppen utsätts för en stressor skapas det en stressreaktion och kortisol frisätts som i sin tur kan påverka kroppen kort och långsiktigt. Kortisolfrisättningen sker både vid fysiologisk och psykologisk stress. Militärer övar ofta i realistiska scenarier för att bygga ett motstånd för stress och ha förutsättningar att klara av verkliga händelser. Under övningarna utsätts militärerna för både fysiologisk och psykologisk stress under längre perioder. Efter övningarna behöver kroppen återhämtas för att återuppbyggas. Återhämtning är därmed en viktig faktor för kroppen.Syfte: Syftet med studien var att kartlägga vad som fanns dokumenterat om sambanden mellan kortisolnivåer, stress och återhämtning för militärer i fältövning.Metod: En allmän litteraturstudie med ett beskrivande förhållningssätt utfördes. Fyra olika databaser genomsöktes och nio kvantitativa artiklar hittades som var relevanta för studien. En kvantitativ innehållsanalys gjordes och ett beskrivande resultat skapades utifrån de artiklar som hittades.Resultat: Analysen av de inkluderade artiklarna utmynnade i svar på tre frågor om återhämtningens roll i militär kontext. Få studier hittades och i urvalet av artiklarna påträffades en studie där kortisolnivåer samt återhämtningsperioden skiljde sig mellan kvinnor och män. Efter fältövning och en återhämtning på 72 timmar var männens kortisolvärden tillbaka till basalnivå, medan kvinnornas kortisolnivåer förblev förhöjda i över två veckor.Slutsats: I litteraturstudien framkom det att kortisolnivåerna både ökar och minskar hos yrkesverksamma inom det militära då de utsätts för extrema fältövningar med för lite återhämtning för att kortisolnivåerna ska återgå till basalnivåer. Beroende på hur extrem övningen varit bör militärer få om en återhämtningsperiod som varar alltifrån 24 timmar till över två veckor / Background: Recovery and healthy choices have been shown to be an important factor in having a natural resilience to stress. When the body is exposed to a stressor, a stress reaction is created and cortisol is released, which in turn can affect the body in short and long term. Cortisol is produced during both physiological and psychological stress. Soldiers often practice in realistic scenarios to build a resistance to stress and getting the tools to cope with real events. During the exercises, the military is exposed to both physiological and psychological stress for extended periods and after the exercises the body needs to recover to rebuild. Recovery is thus an important factor for the soldier.Aim: The aim was to investigate the scientific evidence that is documented about cortisol levels and recovery time among the military.Method: A literature review with a descriptive design was performed. Four different databases were searched, and nine quantitative articles related to the topic were found.Results: The analysis of the data in the included articles answered three questions regarding the role of recovery in the military context. Three studies were found about the chosen topic, within these studies there was one study that showed that the cortisol levels and recovery time differed between men and women. It showed that 72 hours after field exercise men’s cortisol levels had returned to basal levels while women's cortisol levels remained increased for over two weeks.Conclusion: The literature review showed that cortisol levels both increase and decrease in military professionals as they are exposed to extreme field exercises with too little recovery for cortisol levels to return to basal levels. Depending on how extreme the exercise has been, the military should have a recovery period that lasts from 24 hours to two weeks.

Self-heating in storage facilities of biomass pellet can lead to spontaneous combustion. This has resulted in many fires over the years, causing both financial and environmental losses. In order to assess the risk for spontaneous combustion of biomass pellets during storage, it is important to know how prone the fuel is to self-heating, i.e. to determine its reactivity. This thesis presents experimental work performed to develop a sensitive screening test procedure for biomass pellets, using isothermal calorimetry for direct measurement of the heat production rate. This method can be used to compare the reactivity of different biomass pellets. This could be useful for e.g. facility owners to gain better knowledge of their fuels propensity for self-heating and thereby facilitate safer storage. The screening test procedure can also be used for research purposes. Experiments have been performed with 31 different biomass pellet batches to investigate how the pellet composition, origin, etc. influence the reactivity of the pellets. The results from these experiments clearly show a significant difference in reactivity between different types of pellets. The results indicate that pine/spruce mix pellets are significantly more reactive than all other types of pellets tested, and that pellets consisting of 100 % pine are more reactive than pellets consisting of 100 % spruce. Pellets produced from winery wastes, straw, or eucalyptus, have low reactivity compared to pellets consisting of pine and/or spruce. The reactivity of the pellets was shown to be reduced by either introducing certain types of anti-oxidants into the pellets or by extracting lipids from the raw material of pellets. The screening test procedure is already being used today by some facility owners for assessing their fuels propensity for self-heating. The procedure is also one of the suggested test methods in “ISO/CD 20049 Solid biofuels — Determination of self-heating of pelletized biofuels”. / This thesis presents experimental work performed to develop a sensitive screening test procedure for biomass pellets, using isothermal calorimetry for direct measurement of the heat production rate. This method can be used to directly compare the reactivity, that is how prone the fuel is to self-heating, of different batches of biomass pellets. The results could be used for safety assessment by the industry or for research purposes to investigate how different factors influence the self-heating potential. Experiments were performed with 31 different biomass pellet batches to investigate how the pellet composition, origin, etc. influence the heat release rate. The results clearly show that there is a significant difference in reactivity between different types of pellets. Pine/spruce mix pellets are more reactive than the other types of pellets tested and pellets consisting of 100 % pine are more reactive than pellets consisting of 100 % spruce. Pellets produced from winery wastes, straw, or eucalyptus, have low reactivity compared to pellets consisting of pine and/or spruce. The results also show that the reactivity of the pellets can be reduced by either introducing certain types of anti-oxidants into the pellets or by extracting lipids from the raw material of pellets.