Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka användningen av den psykologiska strategin inre samtal under och i samband med match bland svenska seniorelitspelare i bordtennis. Vilka typer av inre samtal använder svenska seniorelitspelare sig av under och i samband med match? Varför använder sig svenska seniorelitspelare av inre samtal under och i samband med match? Hur påverkar inre samtal svenska seniorelitspelares prestation under match? Metod Studiens ansats var kvalitativ där intervjuer i halvstrukturerad form användes. Fem stycken seniorelitspelare intervjuades med erfarenhet av att spela i högsta ligan i Sverige eller Danmark. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analysen skedde med hjälp av deduktiv samt induktiv kodning av data. Resultat Studiens resultat visade på att positiva, negativa samt motiverande inre samtal användes av spelarna. Instruktionsbaserade inre samtal användes av flera av spelarna. Orsakerna till användning var för att skapa prestationsförbättring eller förbättra psykologiska faktorer. I det stora hela ansåg ett antal av spelarna att de inre samtalen var positiva för deras prestation, men det fanns spelare som ansåg att det berodde på situationen eller att det var negativt på grund av användning av negativa inre samtal. Slutsats Inre samtal är en viktig del av prestationen för bordtennisspelare. En positiv användning kan leda till att fler spelare kan lyckas bättre i framtiden. / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott</p>

<p>I föreliggande examensarbete har en kapacitetsprofil tagits fram för det svenska dambordtennislandslaget. Ett testbatteri har tagits fram och resultaten från fystesterna redovisas i studien.</p><p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med studien var att utveckla och testa en kapacitetsprofil för det svenska dambordtennislandslaget. Ytterliggare ett syfte var att jämföra ett urval av resultaten från testerna med de tester som gjordes 2007.</p><p>Frågeställningarna som ingick i studien var:</p><ol><li>Hur ser damernas kapacitetsprofil ut och hur fördelar de sin träningstid i dag? </li><li>Har damernas kapacitetsprofil förändrats sedan 2007? </li><li>Om det har skett några förändringar i delkapaciteter i så fall inom vilka och i vilken omfattning har detta skett? </li></ol><p>Metod</p><p>Studien baseras på fystester och enkäter. Urvalet som ingick i studien var strategiskt och bestod av fyra dambordtennisspelare i åldrarna 17-26 år som ingick i landslaget. Samtliga fystester utfördes på laboratoriet för tillämpad idrottsvetenskap (LTIV) på GIH i Stockholm.</p><p>Resultat</p><p>Resultaten från studien visade att i stort sätt alla testresultat från 2008 hade förbättras i jämförelse med testresultat från 2007, vilket innebär att kapacitetsprofilen har förändrats. Den största förbättringen hade skett inom delkapaciteten styrka, där testövningen Chins ingick. Samtliga spelare som ingick i studien tränade bordtennis minst 16h/vecka under tävlingssäsongen. När det gäller fysträning genomförde i stort sett alla spelare 2-4h/v fysträning. Hälften av spelarna följde kontinuerligt ett fysprogram medan den andra hälften gjorde det ibland.</p><p>Slutsats</p><p>Utifrån studiens resultat och genomförande blev slutsatsen att kontinuerliga fystester tillsammans med kartläggningar över spelarnas träningsvanor är nödvändiga om man ska arbeta med elitidrott och målsättningar på hög nivå.</p>

No description available.

I föreliggande examensarbete har en kapacitetsprofil tagits fram för det svenska dambordtennislandslaget. Ett testbatteri har tagits fram och resultaten från fystesterna redovisas i studien. Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att utveckla och testa en kapacitetsprofil för det svenska dambordtennislandslaget. Ytterliggare ett syfte var att jämföra ett urval av resultaten från testerna med de tester som gjordes 2007. Frågeställningarna som ingick i studien var: Hur ser damernas kapacitetsprofil ut och hur fördelar de sin träningstid i dag? Har damernas kapacitetsprofil förändrats sedan 2007? Om det har skett några förändringar i delkapaciteter i så fall inom vilka och i vilken omfattning har detta skett? Metod Studien baseras på fystester och enkäter. Urvalet som ingick i studien var strategiskt och bestod av fyra dambordtennisspelare i åldrarna 17-26 år som ingick i landslaget. Samtliga fystester utfördes på laboratoriet för tillämpad idrottsvetenskap (LTIV) på GIH i Stockholm. Resultat Resultaten från studien visade att i stort sätt alla testresultat från 2008 hade förbättras i jämförelse med testresultat från 2007, vilket innebär att kapacitetsprofilen har förändrats. Den största förbättringen hade skett inom delkapaciteten styrka, där testövningen Chins ingick. Samtliga spelare som ingick i studien tränade bordtennis minst 16h/vecka under tävlingssäsongen. När det gäller fysträning genomförde i stort sett alla spelare 2-4h/v fysträning. Hälften av spelarna följde kontinuerligt ett fysprogram medan den andra hälften gjorde det ibland. Slutsats Utifrån studiens resultat och genomförande blev slutsatsen att kontinuerliga fystester tillsammans med kartläggningar över spelarnas träningsvanor är nödvändiga om man ska arbeta med elitidrott och målsättningar på hög nivå.

I samarbete med STIGA Sports AB undersöker den här rapporten stommar hos bordtennisracketar och sambandet mellan den subjektiva upplevelsen av snabbhet och deras egenskaper. Undersökningen fokuserar på de fysiska egenskaperna, tjocklek och vikt, skillnaden i produktion, form, handtagssort, limsort och lack, samt uppmätta frekvenssvar. Kategoriseringen av racketarna utfördes i samarbete med bordtennisspelare med ett så kallat knackningstest, en subjektiv men beprövad metod för att på ett effektivt sätt bedöma racketstommars snabbhet. Studien utgick från en maskininlärningsmodell av typen Random Forest för att rangordna egenskapernas betydelse med hjälp av Importance-funktionerna MDA, Permutation Feature Importance, och MDI, Random Forest Feature Importance. Datamängden bestod av 100 racketstommar av samma modell med varierandeegenskaper. Studiens resultat visar på betydelsen av mätdatans omfattning för att kunna dra allmängiltiga slutsatser. Detta till trots visar resultaten på trender vad gäller sambandet mellan den subjektiva upplevelsen och frekvenspikar, form samt densitetsfaktorn (vikt/tjocklek). Tydligast koppling återfanns mellan snabbhet och frekvenspiken motsvarande torsionmoden.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka upplevda utmaningar, resurser, barriärer samtcoping-strategier hos svenska bordtennisspelare som kombinerar idrott och utbildning. Fem intervjuer genomfördes med bordtennis-studenter mellan 22–27 år. Intervjuerna var baserade på The Holistic Athletic Career Model och The Athletic Career Transition Model. För analys och bearbetning av insamlad data användes The Athletic Career Transition Model för att beskriva upplevda utmaningar, resurser, barriärer och coping-strategier. The Holistic Athletic Career Model användes för att beskriva olika dimensioner i livet. Resultaten visade att bordtennis-studenterna upplevde utmaningar inom olika livsområden. Den största utmaningen var att söka efter balans i sin dubbla karriär. Bordtennis-studenterna upplevde social support som den största resursen och mest barriärer inom den idrottsliga dimensionen. Den vanligaste coping-strategin var att hantera den akademiska dimensionen. / The objective of this study was to investigate perceived demands, resources, barriers andcoping strategies among Swedish table tennis players who combine sport and education. Five interviews were conducted with table tennis students between 22-27 years. The interviews were based on The Holistic Athletic Career Model and The Athletic Career Transition Model. For analysis and processing of gathering data The Athletic Career Transition Model was used to describe perceived demands, resources, barriers and coping strategies. The Holistic Athletic Career Model was used to describe different dimensions of life. The results revealed that the table tennis students perceived demands within different areas of life. The biggest demand was searching for a balance in their dual career. The table tennis students perceived social support as the biggest resource and most barriers within the athletic dimension. The most common coping strategy was coping with the academic dimension.Keywords:

No description available.

No description available.

Sammanfattning Syftet med studien var att studera skillnader i vilka mål bordtennisspelare använder sig av beroende på målinriktning. I studien deltog 103 bordtennisspelare (60 män och 43 kvinnor) tävlandes i division ett till tre. Metoden som användes i studien var en kvantitativ undersökning och bestod av enkäterna Collegiate Goal Setting in Sport Questionnaire (Weinberg, Burton, Yukelson, Weigand, 1993) och Task and Ego Orientation in Sport Questionnaire (Duda &amp; Nicholls, 1992; ref i Duda, 1998). Resultatet i studien visade flera signifikanta skillnader mellan bordtennisspelarna med högre resultatinriktning och bordtennisspelare med en lägre resultatinriktning när det gäller uppfattning om målsättning. Resultatet visade exempelvis att bordtennisspelarna med högre resultatinriktning oftare satte resultatmål och prestationsmål jämfört med bordtennisspelare med en lägre resultatinriktning. Vidare visade resultatet också att bordtennisspelarna med en lägre resultatinriktning anser att det är viktigare med gemenskap för att delta i än bordtennisspelare med en högre resultatinriktning. Resultatet diskuterats i relation till tidigare forskning. / Abstract The purpose of this study was to examine the differences in goal preferences of table tennis players, depending on goal orientation. The participants were 103 (60 male and 43 female) table tennis players competing in division one to three. The method used in the study was a quantitative study consisted of questionnaires Collegiate Goal Setting in Sport Questionnaire CGSSQ (Weinberg, Burton, Yukelson, Weigand, 1993) and Task and Ego Orientation in Sport Questionnaire TEOSQ (Duda &amp; Nicholls, 1992; ref in Duda, 1998). The results showed several significant results between table tennis players with a high ego orientation and table tennis players with a lower ego orientation in goal setting. For example the result showed that table tennis players with a high ego orientation used more often outcome goals and performance goals than table tennis players with a lower ego orientation. The result also showed that a table tennis player with a lower ego orientation means that it is more important with fellowship than tennis players with a high ego orientation. The results have been analyzed and discussed in relation to previous research.

There is evidence suggesting that elite athletes cope better with high-intense negative emotions than the non elite athletes. It is unknown, though, whether elites reach such optimal levels because they have better emotion regulation skills (EReg) or a reduced emotional reactivity (EReact). The present study aimed at disentangling EReg and EReact processes using an experimental paradigm in table tennis players. Twenty-nine (14 elite and 15 non elite) table tennis players were tested using the International Affective Picture System (IAPS) to study their emotional responses after viewing low and high intense pictures; they were instructed to use different emotional regulation strategies (distraction or reappraisal) in the experimental phase. Regarding to emotional reactivity differences, results have showed that elite athletes’ negativity ratings were lower than those of the control group, where there were not any significant differences between men and women. Moreover the results about emotional regulation effectiveness showed that non-elite athletes and women responded more strongly to negative images than elite athletes and men but contrary to the emotion regulation hypothesis, no interaction between the group and the instruction was found as they were equally able to reduce negativity by employing emotion regulation strategies. / Tidigare forskning visar att elitidrottare är bättre på att reglera hög-intensiva negativa känslor i jämförelse med icke elitidrottare. Det är fortfarande oklart om elitidrottare når dessa optimala nivåer pågrund av bättre emotionsreglering (EReg) eller en lägre emotionell reaktivitet (EReact). Föreliggande studies syfte är att försöka klargöra EReg och EReact processer, genom att använda en experimentell design hos bordtennis spelare. Tjugo nio (14 elit och 15 icke-elit) bordtennis spelare testades med hjälp utav International Affective Picture System (IAPS) för att undersöka deras emotionella responser efter att ha observerat låg och hög-intensiva bilder; de instruerades att använda olika emotion reglerings strategier (distraktion och reappraisal) i experiment fasen. Gällande emotionell reaktivitet visade Resultatet att elitidrottares negativa poäng var lägre än kontrollgruppen, det var inga signifikanta skillnader mellan män och kvinnor. Vidare visade resultat kring emotions reglering att icke-elitidrottare och kvinnor reagerade starkare på negativa bilder än elitidrottare och män, i kontrast till emotion reglerings hypotesen hittades ingen interaktions effekter mellan grupp och instruktionen vilket tyder på att grupperna var lika duktiga på att använda emotions reglerings strategier.