Lever vi i granskningssamhället? Michael Power menar att dagens västerländska samhälle präglas av just den konstanta granskningen. En företeelse som utvecklats sen 1980-talet. Granskningssamhället yttrar sig till exempel i mätningar, jämförelser och rankningar. Sociologiskt blir det intressant att undersöka hur sådana yttringar påverkat enskilda aktörers handlingsalternativ och bidragit till utveckling av nya institutionella praktiker. Uppsatsens syfte är att, grundat i teori om reaktivitet, undersöka om svenska äldreboenden förändrats som en konsekvens av införandet av Socialstyrelsens jämförelse Äldreguiden, och hur förändringen tagit sig uttryck. För att undersöka detta har enhetschefer på svenska äldreboenden intervjuats. Utifrån syftet har tre frågeställningar formulerats. Hur upplever enhetscheferna mätningen och jämförelsen av deras boenden i Äldreguiden? Upplever enhetscheferna att deras, eller deras enheters rutiner, förändrats som en effekt av den öppna jämförelsen, och på vilket sätt har det skett? Upplever enhetscheferna att det funnits externa reaktioner på den öppna jämförelsen exempelvis från media, boende på hemmen, eller anhöriga till dem, och hur har enhetscheferna i sin tur upplevt dessa reaktioner? Uppsatsens resultat i form av de intervjuade enhetschefernas berättelser analyseras och jämförs med resultaten från en studie av hur rankning av juristutbildningar i USA förändrade utbildningarnas organisatoriska praxis. I jämförelse med det amerikanska fallet har de svenska enhetscheferna en mer positiv upplevelse av att bli jämförd i Äldreguiden, och inte upplevt lika långtgående organisatoriska förändringar som en direkt konsekvens av jämförelsen. Enhetschefernas upplevelser av externa reaktioner har varit färre och mindre kraftiga än i det amerikanska fallet. Uppsatsens slutsats är att skillnaden i resultaten mellan fallen beror på att det krävs en press utifrån mot jämförda eller rankade organisationer för att det ska uppstå en djupare organisatorisk förändring. Uppkomsten av sådan extern press härleds dels ur kontextspecifika förhållanden mellan det amerikanska och svenska fallet, men även till de respektive mätningarnas förmåga att förmedla, och tydliggöra, institutionaliserat kulturellt kapital.

Det är idag vanligt inom verksamheter som skola och omsorg att använda rankningar för att utvärdera kvalitet och skapa beslutsunderlag, något som är behäftat med stor osäkerhet. Trots det redovisas ofta dessa utan speciellt tagen hänsyn till den närvarande slumpvariationen. Mot bakgrund av det har vi varit speciellt intresserade av sådana data och har för uppsatsen haft tillgång till skoldata samt tre olika sjukvårdsdata. För att identifiera om och när en rankning kan vara meningsfull har vi för samtliga data jämfört länsnivå med lägre nivåer. Uppsatsen behandlar den slumpmässiga variation som framträder i samband med upprättandet av rankningslistor. Då små enheter är mer mottagliga för naturlig variation, förväntas denna har särskild betydelse för placeringen och inte sällan återfinns dessa i toppen eller botten av tabellen. Två i grund olika metoder som båda är konstruerade för att hantera osäkerheten i rankningar testas empiriskt i uppsatsen. Uppsatsen finner att det i samtliga fall är förenat med stora svårigheter att skapa meningsfulla och entydiga rankningar. Dels till följd av slumpmässig variation men även för att de skillnader som observeras mellan enheter är alltför små för att kunna göra åtskillnader i kvalitet. Speciellt krävs mycket stora stickprov för att göra en rankning mindre osäker.

Finding a suitable candidate to client match is an important part of consultant companies work. It takes a lot of time and effort for the recruiters at the company to read possibly hundreds of resumes to find a suitable candidate. Natural language processing is capable of performing a ranking task where the goal is to rank the resumes with the most suitable candidates ranked the highest. This ensures that the recruiters are only required to look at the top ranked resumes and can quickly get candidates out in the field. Former research has used methods that count specific keywords in resumes and can make decisions on whether a candidate has an experience or not. The main goal of this thesis is to use the semantic meaning of the text in the resumes to get a deeper understanding of a candidate’s level of experience. It also evaluates if the model is possible to run on-device and if the database can contain a mix of English and Swedish resumes. An algorithm was created that uses the word embedding model DistilRoBERTa that is capable of capturing the semantic meaning of text. The algorithm was evaluated by generating job descriptions from the resumes by creating a summary of each resume. The run time, memory usage and the ranking the wanted candidate achieved was documented and used to analyze the results. When the candidate who was used to generate the job description is ranked in the top 10 the classification was considered to be correct. The accuracy was calculated using this method and an accuracy of 68.3% was achieved. The results show that the algorithm is capable of ranking resumes. The algorithm is able to rank both Swedish and English resumes with an accuracy of 67.7% for Swedish resumes and 74.7% for English. The run time was fast enough at an average of 578 ms but the memory usage was too large to make it possible to use the algorithm on-device. In conclusion the semantic meaning of resumes can be used to rank resumes and possible future work would be to combine this method with a method that counts keywords to research if the accuracy would increase. / Att hitta en lämplig kandidat till kundmatchning är en viktig del av ett konsultföretags arbete. Det tar mycket tid och ansträngning för rekryterare på företaget att läsa eventuellt hundratals CV:n för att hitta en lämplig kandidat. Det finns språkteknologiska metoder för att rangordna CV:n med de mest lämpliga kandidaterna rankade högst. Detta säkerställer att rekryterare endast behöver titta på de topprankade CV:erna och snabbt kan få kandidater ut i fältet. Tidigare forskning har använt metoder som räknar specifika nyckelord i ett CV och är kapabla att avgöra om en kandidat har specifika erfarenheter. Huvudmålet med denna avhandling är att använda den semantiska innebörden av texten iCV:n för att få en djupare förståelse för en kandidats erfarenhetsnivå. Den utvärderar också om modellen kan köras på mobila enheter och om algoritmen kan rangordna CV:n oberoende av om CV:erna är på svenska eller engelska. En algoritm skapades som använder ordinbäddningsmodellen DistilRoBERTa som är kapabel att fånga textens semantiska betydelse. Algoritmen utvärderades genom att generera jobbeskrivningar från CV:n genom att skapa en sammanfattning av varje CV. Körtiden, minnesanvändningen och rankningen som den önskade kandidaten fick dokumenterades och användes för att analysera resultatet. När den kandidat som användes för att generera jobbeskrivningen rankades i topp 10 ansågs klassificeringen vara korrekt. Noggrannheten beräknades med denna metod och en noggrannhet på 68,3 % uppnåddes. Resultaten visar att algoritmen kan rangordna CV:n. Algoritmen kan rangordna både svenska och engelska CV:n med en noggrannhet på 67,7 % för svenska och 74,7 % för engelska. Körtiden var i genomsnitt 578 ms vilket skulle möjliggöra att algoritmen kan köras på mobila enheter men minnesanvändningen var för stor. Sammanfattningsvis kan den semantiska betydelsen av CV:n användas för att rangordna CV:n och ett eventuellt framtida arbete är att kombinera denna metod med en metod som räknar nyckelord för att undersöka hur noggrannheten skulle påverkas.

This paper aims to investigate the grounds of political legitimacy on which Vladimir Putin relied and still relies to sustain his popularity and remain in power today. Special emphasis is placed on the period after the opposition protests in 2011-2012 and demonstrations on Bolotnaya Square in Moscow. These protests had a dramatic effect on the Russian regime and showed that there is opposition to Putin's leadership, at least among a segment of Russian society. This study is based on Max Weber's three ideal types of legitimacy: civil-legal, traditional, and charismatic, which will be used to investigate, how Vladimir Putin has been able to stay in power for more than 20 years. This requires investigation of grounds for legitimacy that Vladimir Putin successfully exploited during his 2000-2008 period in the presidency that made him so popular among the majority of Russian citizens. It also means the investigation of the grounds for legitimacy that Putin began to exploit after the protests on the Bolotnaya Square 2011-2012, namely during the 2012-2020 period, to stay in power despite the dissatisfaction of some citizens with his rule. This study will use qualitative analysis to examine the corresponding empirical and analytical data related to the two periods investigated in this study. In addition, data from the currently disenfranchised Levada Center will be used to follow the development and changes in approval and disapproval of Putin's leadership. / Denna undersökning har målet att analysera grunderna för den politiska legitimitet som Vladimir Putin utnyttjat och fortfarande utnyttjar för att underhålla sin popularitet och förbli vid makten fram till i dag, särskilt efter det oppositionella utbrottet 2011-2012. Det senare är centralt, eftersom protesterna på Bolotnajatorget i Moskva hade en chockartad effect på den ryska regimen och visade att det finns missnöje med Putins ledarskap, åtminstone bland en del av den ryska befolkningen. Denna undersökning utgår från Max Webers tre ideala typer av politiska legitimitet som kommer att användas för att begripa hur Vladimir Putin kunde förbli vid makten under mer än 20 år. Det krävs därför en analys av grunderna för den politiska legitimitet som Putin framgångsrikt utnyttjade under 2000-2008 års presidentperiod och som gjorde honom så populär bland de flesta ryska medborgarna. Det blir också nödvändigt med en analys av grunderna för den politiska legitimitet som Putin började använda efter protesterna, nämligen under 2012-2020 års presidentperiod för att förbli vid makten trots missnöjet med hans ledarskap. Denna undersökning ämnar använda en kvalitativ textanalys för att gå genom motsvarande empiriskt och analytiskt material som anknyts till de två tidsperioderna som undersöks i denna studie. Dessutom kommer undersökningen att använda sig av de statistiska data från Levada Center för att vidare följa förändringar i godkännandet eller icke-godkännandet av Putins ledarskap. / Данное исследование ставит своей целью изучение основ политической легитимности Владимира Путина, способствовавших его популярности среди большинства российских граждан и позволивших ему оставаться у власти более 20 лет. Анализ основывается на теории Макса Вебера о трех идеальных видах легитимности: гражданско-правовом, традиционном и харизматичном. Исследование предусматривает изучение основ легитимности в период с 2000 по 2008 годы и в период с 2012 по 2020 годы. Уделяется внимание протестам 2011-2012 года на Болотной площади в Москве, показавшим недовольство части населения правлением Путина и ставшим переломным моментом в политике Путина. Для проведения данного исследования используется квалитативный анализ с целью изучения эмпирических и аналитических данных, относящихся к выбранным периодам. Основываясь на статистических данных Левада Центра, исследование анализирует позитивное и негативное отношение россиян к правлению Путина.