Det är idag vanligt inom verksamheter som skola och omsorg att använda rankningar för att utvärdera kvalitet och skapa beslutsunderlag, något som är behäftat med stor osäkerhet. Trots det redovisas ofta dessa utan speciellt tagen hänsyn till den närvarande slumpvariationen. Mot bakgrund av det har vi varit speciellt intresserade av sådana data och har för uppsatsen haft tillgång till skoldata samt tre olika sjukvårdsdata. För att identifiera om och när en rankning kan vara meningsfull har vi för samtliga data jämfört länsnivå med lägre nivåer. Uppsatsen behandlar den slumpmässiga variation som framträder i samband med upprättandet av rankningslistor. Då små enheter är mer mottagliga för naturlig variation, förväntas denna har särskild betydelse för placeringen och inte sällan återfinns dessa i toppen eller botten av tabellen. Två i grund olika metoder som båda är konstruerade för att hantera osäkerheten i rankningar testas empiriskt i uppsatsen. Uppsatsen finner att det i samtliga fall är förenat med stora svårigheter att skapa meningsfulla och entydiga rankningar. Dels till följd av slumpmässig variation men även för att de skillnader som observeras mellan enheter är alltför små för att kunna göra åtskillnader i kvalitet. Speciellt krävs mycket stora stickprov för att göra en rankning mindre osäker.