No description available.

No description available.

Inledning: Uppsatsen handlar om intern styrning inom hälso- och sjukvården, närmare bestämt av vårdcentraler med olika huvudmannaskap. Det är viktigt att undersöka hur styrningen och organisering är uppbyggd eftersom resurserna som finns tillgängliga bör användas på bästa sätt för att kunna ge en effektiv och kvalitativ vård för alla patienter. Detta då kostnadsökningar sker vilket leder till att effektiviseringar krävs. Frågeställning: 1. Hur används finansiell och icke-finansiell information för intern styrning av offentligt och privat ägda vårdcentraler i Landsting Kronoberg? 2. Vilka skillnader och likheter finns i den finansiella och icke-finansiella information som används för intern styrning av de offentligt och privat ägda vårdcentralerna, och varför finns dessa? Metod: För att kunna undersöka ämnet har vi genomfört en kvalitativ studie inom Kronobergs Län, där vi intervjuat ett flertal personer på vårdcentraler med olika huvudmannaskap. Teori: Här beskrivs organisationers struktur, huvudmannaskap och det speciella med serviceorganisationer. Därefter förklaras New Public Management och några av dess inriktningar. Styrning och variabler av olika slag presenteras sedan, för att till sist behandla information samt olika mål och mått. Empiri: Först förklaras Landstinget Kronoberg och dess uppbyggnad, därefter redogörs vilka krav vårdvalet har på de olika vårdgivarna. Sedan skildras den information som framkommit i de olika intervjuerna uppdelade i offentlig och privat verksamhet. Analys: Analysen börjar med att undersöka hur styrningen ser ut för de olika vårdcentralerna för att hitta faktorer som är lika för de olika typerna av styrning. Där efter jämförs de funna skillnaderna och likheterna med det som framkommit i teorin. Resultat/Slutsats: De offentligt och privat drivna vårdcentralerna styrs på ett väldigt likartat sätt. Där alla de undersökta verksamheterna utgår från samma uppdragsspecifikation för att skapa konkurrensneutralitet. De undersökta är alla decentraliserade verksamheter som styrs mot specifika mål. De mål och mått som används för att styra verksamheten är relativt likvärdiga och skiljer sig bland annat i de större krav på effektivitet och produktivitet som finns bland de privata aktörerna.

Studien undersöker digitaliseringens påverkan på den svenska primärvårdsmarknaden. Digitaliseringen konkretiseras av de digitala vårdcentralernas etablering på marknaden sedan några år tillbaka. För att bedöma detta har Le Grands (1993) teori om kvasimarknader (välfärdsmarknader) används och kriterierna effektivitet, lyhördhet, valfrihet och jämlikhet har fungerat som hjälpmedel. Fem intervjuer med olika marknadsaktörer har genomförts för att få relevant och nyanserad information. Efter sammanställt resultat och genomförd analys konstateras det att kriterierna för primärvårdmarknadens funktion påverkas i olika riktning av de digitala vårdcentralerna. Ersättningssystemet har framförts som hinder för den potentiella effektivitetsökningen digitala vårdcentraler kan medföra. Ökningen i marknadens valfrihet har medfört en negativ påverkan på jämlikhet då etableringen har möjliggjort att primärvården blir styrd av efterfrågan. Samtidigt kan de digitala vårdcentralerna bana väg för en ökad patientcentrering vilket indikerar ökad lyhördhet. Sammantaget framgår det att digitaliseringens utmaningar måste förstås och hanteras för att fullt ut dra nytta av de fördelar som digitaliseringen kan medföra.

Rankningar är ett prestationsmått som fått ökad spridning i samhället. Studier har visat att rankningslistor kan leda till att organisationer blir lika varandra genom att det sker en anpassning till mätningarna. Det finns ett ökat intresse bland akademiska forskare och praktiker kring vilka konsekvenser rankningar får för organisationer, och det krävs vidare studier för att klargöra detta. I denna studie utforskades vilka konsekvenser rankningslistan Patienttoppen har haft för landstingsägda respektive privata vårdcentraler i Uppsala. Fyra verksamhetschefer och landstingets primärvårdsdirektör har intervjuats. Resultatet har visat på skillnader i huruvida rankningslistan har haft konsekvenser för vårdcentralerna. Det har varit variation mellan de privata vårdcentralernas konsekvenser, då rankningslistan till viss del inneburit verksamhetsförändringar för den ena vårdcentralen men inte för den andra. För de landstingsägda vårdcentralerna och primärvårdsdirektören har rankningslistan inte haft några konsekvenser.

Personer som söker vård för psykisk ohälsa hänvisas antingen till primärvården eller psykiatrin, beroende på hur svåra de psykiska problemen bedöms vara. I de fall där personen däremot bedöms vara för sjuk för primärvården men för frisk för psykiatrin förekommer det ofta att dessa personer faller mellan stolarna och fastnar i ett mellanland av psykiska besvär och psykisk sjukdom. Därför var syftet med studien att undersöka hur hälso- och sjukvårdspersonal upplever förutsättningarna på vårdcentraler för att ge stöd och behandling åt patienter som befinner sig i detta mellanlandsamt hur förutsättningarna eventuellt kan förändras för att förebygga att dessa patienter faller mellan stolarna mellan primärvården och psykiatrin. I studien har en kvalitativ ansats antagits och har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Det insamlade empiriska materialet analyserades utifrån en manifest innehållsanalysmetod, vilket sedan utgjorde studiens resultat. Resultatet påvisade att hälso- och sjukvårdspersonalen upplever förutsättningar som begränsade, men att de ändå försöker förebygga att dessa patienter faller mellan stolarna. Begränsningarna beror främst på bristande tillgång till resurser, otydliga riktlinjer och otillräckligt samarbete mellan primärvård och psykiatri, vilket även är de områden som upplevs behöver åtgärdas för att förutsättningarna ska förbättras. Slutsatsen för studien blev därmed att primärvårdens förutsättningar inte är tillräckliga.

Date: 2020-06-05 Level: Bachelor thesis in Business Administration, 15 cr Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University Authors: Lovisa Bodin (96/11/06), Jonna Lundin (97/12/05), Julia Öhrberg Nyberg (98/05/18) Title: Digitalization within the health care Tutor: David Freund Keywords: Health care centers, digital health care, primary care, digital health care services Research Questions: How does health centers get affected by the digital health care providers? How does the health centers relate to this impact organizationally? Purpose: The purpose with this study is to describe how digital health care providers affect health centers organizationally and investigate if and how health centers acts on the basis of the digital health care providers. Method: The study is based on a qualitative method with five semi-structured interviews which were processed through a thematic analysis. Conclusion: Health centers are affected financially, through extended competition and greater workload by digital health care providers. Therefore, health centers have adapted their way of working and, among other things, have started or discussed about offering other services that improve their accessibility to approach what characterizes the digital health care providers. Some health centers are adopting the same services that digital health care providers offer, while there are health centers that develops alternative services to improve their accessibility. / Datum: 2020-06-05 Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens högskola Författare: Lovisa Bodin (96/11/06), Jonna Lundin (97/12/05), Julia Öhrberg Nyberg (98/05/18) Titel: Digitalisering inom hälso- och sjukvården Handledare: David Freund Nyckelord: Vårdcentraler, digital vård, primärvård, digitala vårdtjänster Frågeställning: Hur påverkas vårdcentralerna av digitala vårdverksamheter? Hur förhåller sig vårdcentralerna organisatoriskt till den påverkan? Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att beskriva hur digitala vårdverksamheter påverkar vårdcentraler organisatoriskt och undersöka om och i sådana fall hur vårdcentralerna agerar utifrån påverkan från de digitala vårdverksamheterna. Metod: Studien grundas på en kvalitativ metod där fem semi-strukturerade intervjuer genomförts som sedan behandlats genom en tematisk analys. Slutsats: Vårdcentraler påverkas ekonomiskt, via utökad konkurrens och större arbetsbelastning av de digitala vårdverksamheterna. Därför har vårdcentraler anpassat sitt arbetssätt och bland annat börjat eller fört diskussioner om att erbjuda andra tjänster som förbättrar deras tillgänglighet för att närma sig det som utmärker de digitala vårdverksamheterna. En del vårdcentraler tar efter de tjänster som digitala vårdverksamheter erbjuder medan det finns vårdcentraler som utvecklar alternativa tjänster för att förbättra tillgängligheten.

Background: Type II diabetes is a common disease worldwide and several drug treatments are available. Some of the more recently approved drugs are DPP4-inhibitors, GLP analogues and SGLT2-inhibitors. Most of the Type II diabetes drugs (T2DMD) are prescribed by primary care physicians. To ensure rational drug use it is important to follow up prescribing patterns to design strategies and interventions that can improve drug treatment, since consequences of inappropriate drug use might be poor health outcomes and increased health costs. Aim: To study differences in the prescribing pattern of T2DMD among primary healthcare centres (PHC) at a macro level in Region Uppsala. Method: A cross-sectional study based on data collected from Region Uppsala’s data register. Data consisted of individuals over 25 years of age with at least one prescription of a diabetes drug from the Anatomic Therapeutic Chemical (ATC) group A10 prescribed within the period of January 2018 to June 2020. Results: There is a moderate difference in the prescribing patterns of T2DMD among different PHCs in Region Uppsala. Overall, a larger proportion of oral antidiabetic drugs (OAD) were prescribed compared to Insulins. Most PHC prescribed a larger proportion of long acting insulins than other Insulins. Among OAD, a larger proportion of Biguanide derivative where prescribed. DPP-4 inhibitors, Sulphonylureas and SGLT2-inhibitors were prescribed to almost the same extent. Conclusion: Overall, there is a minor difference in the prescribing patterns of T2DMD among different PHCs in Region Uppsala during the study period. Lately, prescribing of DPP4-inhibitors, SGLT2-inhibitors and long acting insulins have increased. / I detta fördjupningsprojekt studerades förskrivningsmönstren av typ II diabetesläkemedel i Region Uppsala. Studieresultaten vissa skillnader i hur olika vårdcentraler i Region Uppsala förskriver typ II diabetesläkemedel. Från början var hypotesen att icke-insuliner förskrivs i större utsträckning än insuliner. Vilket visade sig stämma överens med resultaten. I studien jämförs också skillnaden mellan förskrivning av icke-insuliner som funnits längre på marknaden och de nyligen godkända (DPP4-hämmare och SGLT2-inhibitorer). Resultaten visar en tydlig ökning i förskrivning av de nya läkemedlen under studieperioden. En anledning till detta kan vara läkemedels positiva farmakologiska effekter. I studien jämförs också skillnaden i förskrivningen av de olika insuliner i Region Uppsala. Resultaten visar att långverkande insuliner förskrivs i större utsträckning i jämförelse med andra insuliner, vilket är inte enligt rekommendationslistan för förskrivning av typ II diabetesläkemedel Studieresultaten kan användas för att fortsätta följa upp och förbättra kvalitén på diabetesvården i Region Uppsala. Ytterligare studier skulle till exempel kunna utgå ifrån hela populationen med en typ 2 diabetesdiagnos för att studera utfall även för andra interventioner än läkemedel. Dessutom behövs fortfarande kunskap om det är kostnadseffektiv att fler nya typ 2 diabetesläkemedel används. Studien ger kunskap om förskrivningen av typ II diabetesläkemedel i Region Uppsala. Studien kan användas som grund för dialog om förskrivningen av typ II diabetesläkemedel i regionen, så att denna optimeras och fler individer får adekvat behandling. Detta arbete är viktigt eftersom typ II diabetes är en mycket vanlig sjukdom där prevalensen ökar.  Denna studie är en tvärsnittsstudie baserat på sekundärdata från Region Uppsalas elektroniska medicinalt register och primärdata från två enkäter skickade till sjuksköterskor och läkare som jobbar på vårdcentraler med patienter med diabetes. Studien inkluderar data från de 26 offentliga vårdcentraler som hör till förvaltningen Nära, Vård och Hälsa i region Uppsala. Förskrivningsdata baseras på recept för ett diabetesläkemedel från Anatomic Therapeutic Chemical (ATC) gruppen A10, förskrivet mellan januari 2018-juni 2020.

Bakgrund: År 2010 infördes det fria vårdvalet i Sverige och därmed har även privata aktörer rätt att etablera sig som vårdgivare samt har också patienten rätt att själv välja mellan olika vårdgivare inom primärvården. Det övergripande målet inom primär- vården är att erbjuda vård på lika villkor för hela befolkningen och på så vis uppnå en god folkhälsa. Ett sätt att säkerställa att man som organisation arbetar i linje med sin strategi och når upp till de övergripande målen är att använda sig av prestations- mätningar och inom primärvården kan det bidra med en förbättring av effektiviteten med syftet att kunna erbjuda vård med en högre kvalitet till ett större antal patienter. Syfte: Syftet med uppsatsen är att skapa förståelse för hur privata vårdcentraler använder sig av prestationsmätningar för att nå upp till de övergripande målen om kvalitativ vård och samtidigt sina egna finansiella målsättningar samt hur de mäter och utvärderar resultaten av dessa mätningar. Metod: Uppsatsen är en intervjustudie där 11 verksamhetschefer från 11 olika privata vårdcentraler inom 6 olika regioner i Sverige inkluderas. Vidare har uppsatsen antagit en kvalitativ forskningsstrategi med semistrukturerade intervjuer. Slutsats: I uppsatsen identifieras ett antal steg som ingår i processen med att mäta och utvärdera prestationer, dessa är strategi, måtturval, mätning och utvärdering. Upplevelserna av huruvida mätningarna bidrar till kvalitativ vård skiljer sig dock åt beroende på i vilken utsträckning mätningar valts ut av respektive enhet. I frågan om finansiella målsättningar anses dock prestationsmätningar vara ett viktigt verktyg. / Background: In 2010, free choice of healthcare provider was introduced in Sweden, which means that private actors also have the right to establish themselves as health- care providers and patients have the right to choose between different healthcare providers within primary care. The overall goal within primary care is to offer healthcare on equal terms for the entire population and thereby achieve good public health. One way to ensure that an organization is working in line with its strategy and achieving its overall goals is to use performance measurements, and within primary care, this can contribute to improving efficiency with the aim of providing higher quality care to a larger number of patients. Purpose: The purpose of this essay is to create an understanding of how private healthcare providers use performance measurements to achieve the overall goals of providing high-quality care while also meeting their own financial objectives, as well as how they measure and evaluate the results of these measurements. Method: The essay is an interview study that includes 11 managers from 11 different private healthcare providers in 6 different regions in Sweden. Furthermore, the essay has adopted a qualitative research strategy using semi-structured interviews. Conclusion: The essay identifies a number of steps involved in the process of measuring and evaluating performance, which include strategy, metric selection, measurement, and evaluation. However, experiences of whether the measurements contribute to high-quality care differ depending on the extent to which metrics are chosen by each unit. In the question of financial objectives, however, performance measurements are considered an important tool.