Studien undersöker digitaliseringens påverkan på den svenska primärvårdsmarknaden. Digitaliseringen konkretiseras av de digitala vårdcentralernas etablering på marknaden sedan några år tillbaka. För att bedöma detta har Le Grands (1993) teori om kvasimarknader (välfärdsmarknader) används och kriterierna effektivitet, lyhördhet, valfrihet och jämlikhet har fungerat som hjälpmedel. Fem intervjuer med olika marknadsaktörer har genomförts för att få relevant och nyanserad information. Efter sammanställt resultat och genomförd analys konstateras det att kriterierna för primärvårdmarknadens funktion påverkas i olika riktning av de digitala vårdcentralerna. Ersättningssystemet har framförts som hinder för den potentiella effektivitetsökningen digitala vårdcentraler kan medföra. Ökningen i marknadens valfrihet har medfört en negativ påverkan på jämlikhet då etableringen har möjliggjort att primärvården blir styrd av efterfrågan. Samtidigt kan de digitala vårdcentralerna bana väg för en ökad patientcentrering vilket indikerar ökad lyhördhet. Sammantaget framgår det att digitaliseringens utmaningar måste förstås och hanteras för att fullt ut dra nytta av de fördelar som digitaliseringen kan medföra.

I denna uppsats undersöks om akutmottagningarnas långa väntetider kan bero på att olämpliga teorier appliceras på vårdmarknaden. Det undersöks med en fallstudie av hälso- och sjukvården i Västra Götaland där vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med fem anställda i kanslierna som ansvarar för att ge politikerna information till sjukvårdsbeslut och för att stödja politikerna i styrandet av hälso- och sjukvården. Det är en kvalitativ studie med en abduktiv ansats.Vår empiri indikerar att en stor orsak till akutmottagningarnas långa väntetider är att de har ett inflöde av patienter med relativt milda symptom som kunde ha omhändertagits inom primärvården. Förklaringar till det är att klienterna ofta har bristfällig kunskap om lämpliga vårdenheter och ofta antar att de får bättre vård på akutmottagningar än inom primärvården. Många av de patienter på akutmottagningarna som kommit till olämplig vårdenhet är äldre och kroniskt sjuka.Den här studien indikerar att olämpliga teorier har applicerats på Västra Götalands vårdmarknad. Inspirationen till vårdmarknaden tycks till stor del härstamma från traditionella nationalekonomiska teorier. Vi anser dock att de är olämpliga på Västra Götalands vårdmarknad på grund av bristande utbud, bristande konkurrens, irrationella klienter och risker för missgynnanden. Vi föreslår istället ett större fokus på sociologiska marknadsteorier.Den här studien begränsas av det relativt låga antalet intervjusubjekt. Vi har dock hittat tecken i vår empiri på ett samband mellan missgynnade klienter inom primärvården och det ökade inflödet till akutmottagningarna. Vår förhoppning är att detta kan bidra med uppslag till framtida, mer omfattande undersökningar. / This paper addresses long waiting times in Swedish emergency units by examining if appropriate theories are applied to the healthcare sector. This is examined with a case study of the healthcare sector in Västra Götaland County where we have conducted semi-structured interviews with five members of the staff responsible for providing the county’s politicians with information for healthcare decisions as well as supporting the politicians in managing the healthcare sector. It is a qualitative study with an abductive approach.The findings from our empirical research indicate that one major reason for the emergency units’ long waiting times is that they have an influx of patients with relatively mild illnesses that could have been handled in the primary care. Explanations for that are that clients often are ill-informed and often expect to get better care at emergency units than in the primary care. Many of the emergency units’ misplaced patients are elderly and chronically ill.This study indicates that inappropriate theories have been applied to the healthcare sector in Västra Götaland County. The inspiration for the healthcare sector seems to be from traditional economics to a large extent. We conclude, however, that traditional economics is inappropriate on the healthcare sector in Västra Götaland County because of the lacking supply, lacking competition, irrational clients and risk for disadvantages. Instead, we suggest a higher focus on sociological market theories.This study is limited by the relatively low amount of interview subjects. We have, however, found indications in our empirical material for a connection between disadvantaged clients in the primary care and the increased influx to the emergency units. We hope that this could provide ideas for future and more elaborate studies.This paper is written in Swedish.