Bakgrund: Sjuksköterskor som arbetar på akutmottagningar, tillhör en av de yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården som löper störst risk att utsättas för såväl, hotfulla som våldsamma situationer i sin arbetsmiljö. Detta för med sig en rad negativa konsekvenser för sjuksköterskan och kan i sin tur ha negativa effekter på hälso- och sjukvården i sin helhet. Syfte: Syftet var att belysa upplevelsen av hot och våld på akutmottagningar ur ett sjuksköterskeperspektiv  Metod: En litteraturstudie som baserades på nio stycken vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Analysen av texten genomfördes som en manifest innehållsanalys med latenta inslag med hjälp av Graneheim och Lundmans (2004) tolkning av innehållsanalys. Resultat: Analysprocessen resulterade i sju kategorier samt tre underkategorier till en av kategorierna. Resultatet visar på sjuksköterskornas upplevelse av vilka olika orsaker som kunde leda till patienters och anhörigas våldsamma eller hotfulla beteende. Akutmottagningen upplevdes ur flera avseenden som en otrygg och osäker arbetsplats för sjuksköterskorna, vilket ledde till olika reaktioner hos dem. Sjuksköterskorna ansåg att de saknade tillräcklig beredskap för att kunna hantera våldsamma situationer. Dessutom upplevde de även en brist på stöd från organisationens sida. För att kunna hantera sin utsatthet blev istället kollegorna viktiga i detta sammanhang. Sjuksköterskorna betonade även vikten av en god kommunikation gentemot patienten, vilket kunde ses som nyckeln till att undvika att vissa situationer urartade. Det var dock inte alla sjuksköterskor som stördes av att hot och våld var en återkommande företeelse i deras arbetsmiljö. Vissa ansåg på ett eller annat sätt att det var en del av deras arbetssituation. Slutsats: Hot och våld upplevs främst som ett negativt inslag i sjuksköterskans arbetsmiljö på akutmottagningen. Det finns ett behov av förbättringar på detta område i flera avseenden. Förbättringarna skulle kunna innebära att sjuksköterskor blev bättre rustade att möta hot och våld på sin arbetsplats. Detta skulle kunna ske genom tillhandahållande av lämpliga utbildningar och kontinuerlig riksinventering på arbetsplatsen. Ett bättre stöd från arbetsgivarens sida skulle också kunna vara önskvärt.

Bakgrund: Trycket på svenska akutmottagningar har ökat de senaste åren med fler sökande och längre väntetider. Patienter som söker vård kan uppleva en bristande tillfredställelse. För att uppnå god patienttillfredsställelse är en avgörande faktor förhållandet mellan sjuksköterskan och personen som får vård. Patienttillfredsställelse beskrivs som ett resultat av interaktionen mellan förväntningen på omvårdnaden och upplevelsen av omvårdnaden som erhållits. Omvårdnad innebär bland annat att bry sig om, engagera sig och vara öppen för andra för att kunna förstå deras situation. Syfte: Att belysa patienttillfredsställelse på svenska akutmottagningar ur ett omvårdnadsperspektiv. Metod: Litteraturstudie baserad på kvalitativa och kvantitativa artiklar. Resultat: Studiens resultat visar att få information, bli delaktig, känna trygghet och uppleva förtroendefulla relationer ökar patienttillfredsställelsen och att sjuksköterskan har en betydande roll i patienternas upplevelse. Det visar även att patienterna upplever en oviss väntan och att vara i beroendeställning till sjuksköterskan. Slutsats: För att öka patienttillfredsställelsen kan införandet av personcentrerad vård och KASAM göra skillnad. Även omvårdnadshandledning och reflektion kan öka medvetenheten hos sjuksköterskan där patienten är en unik person med unika upplevelser.

Bakgrund: Våld mot sjuksköterskor på akutmottagningar blir allt vanligare runt om i världen. Våldet, som varierar mellan verbalt och fysiskt, uppkommer genom olika slags riskfaktorer där förövarna antingen är patienter eller anhöriga till dessa.Syfte: Syftet var att belysa konsekvenser av våld mot allmänsjuksköterskor på akutmottagningar.Metod: Kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats där tio vetenskapliga originalartiklar valdes ut och analyserades efter en manifest innehållsanalys.Resultat: Konsekvenserna av våldet mot sjuksköterskor på akutmottagningar är att de känner sig rädda och upplever en avsaknad av trygghet. Otryggheten på arbetsplatsen leder till en försämrad vårdande relation till patienterna. Hög arbetsbelastning och stress tillsammans med det våld sjuksköterskorna utsätts för gör att misstag begås och patientsäkerheten påverkas. Arbetsmiljön och utsattheten påverkar sjuksköterskans livsvärld, vilket gör att de känslor hon upplever följer med henne hem till familj och vänner.Slutsats: För att konsekvenserna av våldet ska minska behöver sjukvårdsledningen ta sitt ansvar gentemot sina anställda. Säkerheten på akutmottagningar behöver stärkas och sjuksköterskor behöver få utbildning i hur de ska handskas med frustrerade och aggressiva patienter och anhöriga. Det behövs mer forskning kring hur våldets konsekvenser påverkar allmänsjuksköterskan samt vad som kan göras för att minska våldet på akutmottagningarna så det kan bli en tryggare och säkrare arbetsplats för de som vistas där.

Patienter som uppsöker vård på en akutmottagning har en förförståelse över hur de ska få hjälp i det akuta skedet, oavsett allvarlighetsgrad. De hoppas få hjälp med de problem de söker för så snart som möjligt. Problemet är att sjukvården ofta inte kan uppnå dessa högt ställda förväntningar, därför tenderar patienters upplevelse av bemötandet att påverkas. Studiens syfte är att undersöka hur patienterna upplever bemötandet av vårdpersonalen på akutmottagningarna. Studiens målsättning är att tydliggöra patientens upplevelse av bemötandet, vilket kan hjälpa sjuksköterskor att belysa och hitta nya aktiva strategier för att bemöta patienter som söker akut. Studien är utformad efter Axelsson (2012) och är därmed en litteraturstudie, där 13 artiklar granskades och användes. Resultatet visar på att bristfällig information och kommunikation leder till att patientens  upplevelse av vården på akutmottagningarna påverkas.  Forskningen  som kom fram visar tydligt att fokus bör läggas mer på helheten runt patienten och inte enbart vårdandet av den biologiska kroppen samt att information och kommunikation bör ske mer aktivt. I diskussionen belyses hur studien har gått tillväga samt val av metod. Det redogörs även för kommunikationsbrist, informationsbrist, triagering och vårdlidande. Studien påvisar att det finns ett behov av att förbättra informationen angående hur triagesystemet fungerar samt vänte- och vistelsetider på akutmottagningarna.

Intimt partnervåld är ett globalt hälsoproblem som skapar lidande för ett stort antal kvinnor över hela världen. Det leder till stora kostnader ekonomiskt och socialt både för kvinnan och för samhället. Intimt partnervåld har allvarliga fysiska och psykiska hälsokonsekvenser som ofta leder till att kvinnan behöver söka upp sjukvården. Många gånger är det sjuksköterskan på akutmottagningen som först möter kvinnan utsatt för intimt partnervåld. Det ingår i sjuksköterskans ansvarsområden att lindra lidande, förebygga sjukdom, återställ och främja hälsa. För att kvinnorna ska kunna få den omvårdnad och hjälp de behöver är det viktigt att hälso-och sjukvårdspersonal på akutmottagningar kan identifiera kvinnor utsatta för intimt partnervåld. Syftet var att beskriva faktorer på en akutmottagning som försvårar identifiering av kvinnor som utsatts för intimt partnervåld. Metoden som användes var en litteraturöversikt. Artikelsökningarna gjordes i databaserna CINAHL, Pub Med samt med manuell sökning. Datainsamlingen resulterade i 17 vetenskapliga artiklar med både kvantitativ och kvalitativ metod. Data analyserades med integrerad dataanalys. Den integrerade analysen resulterade i kategorierna “ Hindrande faktorer hos hälso-och sjukvårdspersonal” och “Hindrande faktorer hos den utsatta kvinnan”. Huvudfynden i faktorer hos hälso-och sjukvårdspersonal var kompetens, arbetsmiljö och personliga hinder. De innefattade brist på utbildning och kunskap, stressig arbetsmiljö och attityder. Huvudfynden i faktorer hos den utsatta kvinnan var rädsla, mötet med sjukvården och kontrollförlust. Rädsla för vedergällning och att bli dömd av hälso-och sjukvårdspersonal, akutmottagningens miljö och förövarens kontroll var hinder hos den utsatta kvinnan som försvårade identifieringen på akutmottagningen. Slutsatsen är att det finns faktorer som hindrar hälso- och sjukvårdspersonalens möjligheter att identifiera kvinnor utsatt för intimt partnervåld. Utbildning i ämnet skulle kunna öka förståelsen och medvetenheten hos hälso-och sjukvårdspersonal. Det skulle kunna leda till förändringar i attityder och riktlinjer som kan förbättra omvårdnaden för utsatta kvinnor.

Bakgrund: Sjuksköterskor som arbetar på akutmottagningar upplever ofta situationer i sitt arbete som kan klassificeras som traumatiska, exempelvis patienter med livshotande tillstånd, plötsliga dödsfall och våldsamma patienter och anhöriga. Detta kan bli en påfrestning för sjuksköterskorna som äventyrar deras psykiska hälsa samt patienternas vårdupplevelse och säkerhet. Syfte: Beskriva hur traumatiska händelser på akutmottagningar påverkar sjuksköterskor. Metod: En litteraturöversikt som utgjordes av 11 originalartiklar som hittades i databaserna PubMed och CINAHL. Litteraturöversikten använde en induktiv ansats och resultaten analyserades med en integrerad analysmetod. Resultat: Fyra olika kategorier och tio underkategorier definierades under analysen. Kategorierna som identifierades var påverkan på arbetet, kort- och långsiktig påverkan, existentiell påverkan och känslomässig påverkan. Slutsats: Att uppleva traumatiska händelser har både lång- och kortsiktiga konsekvenser för sjuksköterskor som arbetar på akutmottagningar. Det finns flera faktorer inom arbetsmiljön såsom högt tempo, attityder bland kollegor och press att skydda sina patienter som framhäver dessa konsekvenser ytterligare. Vidare forskning krävs för att identifiera möjliga lösningar som skulle kunna förbättra sjuksköterskornas arbetsvillkor.

Att vara patient på en akutmottagning kan innebära långa väntetider samt många möten med olika professioner. På svenska akutmottagningar är det en sjuksköterska som bedömer patienten vid ankomsten. Patienten har vid det första mötet förväntningar på sin kommande vård. Sjuksköterskans bemötande blir därför viktigt då patienten bildar sig en uppfattning som kommer att ligga till grund för hela vårdvistelsen. Det är därför av betydelse att det första mötet med vården blir så bra som möjligt. Trots detta ökar patientklagomålen inom den svenska akutsjukvården. Syftet med denna studien är att belysa patienters upplevelser av möten med sjuksköterskor på akutmottagningar. Uppsatsen är en litteraturöversikt som har sin grund i kvantitativa samt kvalitativa artiklar. Tretton artiklar valdes ut till resultatet. Dessa artiklar analyserades och sammanställdes. Resultatet presenteras med hjälp av sex teman. Dessa teman är, att bli sedd som person, att känna sig bortprioriterad, att bli lyssnad på, att erhålla tillräckligt med tid, att erhålla information samt sjuksköterskans yrkesskicklighet. I diskussionen diskuteras resultatet framförallt utifrån patienters upplevelser av att känna sig sedda. De vårdvetenskapliga begreppen vårdrelation, vårdande samtal, livslidande, sjukdomslidande samt vårdlidande lyfts fram. Studiens resultat styrks även i diskussionen med hjälp av primärkällor samt fyra vårdvetenskapliga artiklar. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Bakgrund: Hot och våld är ett växande problem på akutmottagningar. Vad som upplevs som hot och våld är individuellt. Sjuksköterskor utsätts för hot och våld från dels patienter, anhöriga, andra sjuksköterskor och läkare. Patienter som var våldsamma kände sig ofta missförstådda eller kränkta. De sjuksköterskor som inte vårdade med patientperspektiv blev mer utsatta. Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av hot och våld på akutmottagningar. Metod: Detta är en litteraturöversikt med kvalitativa och kvantitativa artiklar som följer. Resultat: litteraturöversikten resulterar i tre huvudteman och nio relaterade subteman. Dessa teman är upplevda känslor, behov av stöd och negativ påverkan. Konklusion: Det skulle behöva vidtas åtgärder mot hot och våld för att förbättra sjuksköterskornas arbetsplats. Denna studie visar att HOV påverkar såväl sjuksköterskor som patienter och hela vårdkulturen. Det har negativa konsekvenser som på sikt leder till att sjuksköterskor inte vill arbeta kvar på arbetsplatsen / Background: Threats and violence are a growing problem in emergency departments. What is perceived as threat and violence is individual. Nurses are exposed to threats and violence coming from patients, relatives, other nurses and doctors and more. Patients who were violent often felt misunderstood or offended. The nurses who did not care with the patient perspective became more vulnerable. Aim: The aim of this study is to describe nurse’s experiences of threats and violence in the emergency departments. Method: This is a literature review with qualitative and quantitative articles that follow Friberg (2017) Results: The literature review results in three main themes and nine related sub-themes. These themes are perceived emotions, need for support and negative impact. Conclusion: Action against threats and violence would have to be taken to improve the nurses' workplace. This study shows that HOV affects both nurses and patients and the entire care culture. This has negative consequences that eventually lead to nurses not wanting to work in the workplace.

Sjuksköterskor inom akutsjukvården har ett varierande yrke. Ingen dag är den andra lik och av sjuksköterskor krävs snabba beslut och ett lugnande arbetssätt. I ett rum kan en patient vårdas för en fiskekrok i fingret medan patienten i rummet bredvid är döende. Detta kan göra att personalen mår dålig och blir stressad vilket kan leda till brister i omvårdnaden mot patienterna. Syftet med studien var att undersöka och beskriva sjuksköterskors upplevelser av avlastningssamtal. För att nå syftet gjordes en intervjustudie. Sju sjuksköterskor från tre olika akutmottagningar intervjuades. Graneheim och Lundmans (2004) analysmetod användes och intervjuerna resulterade i sex kategorier: Tillhörighet i arbetsgruppen, trivsel, stimulans, enkelhet, att växa i sin yrkesroll, tidslig och rumslig uppfattning. Avlastningssamtalen sker både informellt och formellt bland personalen. Arbetsgruppen har stor betydelse och ett bra klimat på arbetsplatsen bidrar till att underlätta spontana avlastningssamtal. För personal som varit med om samma händelser kan samtalet ge en ökad förståelse för var och ens insats och det bidrar till att sjusköterskor mognar och växer i sin yrkesroll. Det upplevs också som en trygghet och lättnad att känna förtroende för kollegorna och kunna prata om sådant som känns tungt. Det behövs mer forskning inom det här området särskilt vad sjuksköterskor har för behov av avlastande samtal. / Nurses in acute care have a vary profession. No days are the same and from  nurses needs quick decisions and a composed approach. In a room is a patient sitting with a fishing hook in his finger while the patient in the next room is dying. This can make the staff feel bad and become stressed which can lead to deficiencies in nursing care to patients. The aim of the study was to explore and describe nurses' experiences of relief calls. An interview study was made. Seven nurses from three different acute care were interviewed. The analysis of Graneheim and Lundman (2004) was used and the interviews resulted in six categories: Membership of the working group, comfort, stimulation, simplicity, to grow in their professional, time and spatial perception. Relief calls is both informally and formally among staff. The working group is of great importance and a good climate in the workplace helps to facilitate spontaneous relief calls. For staff who have been through the same events can call give a better understanding of everyone's effort and it helps nurses to mature and grow in their professional capacity. It is seen also as a security and relief to have confidence in their colleagues and to talk about things that feel heavy. Further research is needed in this area particularly what nurses have a need for relief calls.

<p>Sjuksköterskor inom akutsjukvården har ett varierande yrke. Ingen dag är den andra lik och av sjuksköterskor krävs snabba beslut och ett lugnande arbetssätt. I ett rum kan en patient vårdas för en fiskekrok i fingret medan patienten i rummet bredvid är döende. Detta kan göra att personalen mår dålig och blir stressad vilket kan leda till brister i omvårdnaden mot patienterna. Syftet med studien var att undersöka och beskriva sjuksköterskors upplevelser av avlastningssamtal. För att nå syftet gjordes en intervjustudie. Sju sjuksköterskor från tre olika akutmottagningar intervjuades. Graneheim och Lundmans (2004) analysmetod användes och intervjuerna resulterade i sex kategorier: Tillhörighet i arbetsgruppen, trivsel, stimulans, enkelhet, att växa i sin yrkesroll, tidslig och rumslig uppfattning. Avlastningssamtalen sker både informellt och formellt bland personalen. Arbetsgruppen har stor betydelse och ett bra klimat på arbetsplatsen bidrar till att underlätta spontana avlastningssamtal. För personal som varit med om samma händelser kan samtalet ge en ökad förståelse för var och ens insats och det bidrar till att sjusköterskor mognar och växer i sin yrkesroll. Det upplevs också som en trygghet och lättnad att känna förtroende för kollegorna och kunna prata om sådant som känns tungt. Det behövs mer forskning inom det här området särskilt vad sjuksköterskor har för behov av avlastande samtal.</p> / <p>Nurses in acute care have a vary profession. No days are the same and from  nurses needs quick decisions and a composed approach. In a room is a patient sitting with a fishing hook in his finger while the patient in the next room is dying. This can make the staff feel bad and become stressed which can lead to deficiencies in nursing care to patients. The aim of the study was to explore and describe nurses' experiences of relief calls. An interview study was made. Seven nurses from three different acute care were interviewed. The analysis of Graneheim and Lundman (2004) was used and the interviews resulted in six categories: Membership of the working group, comfort, stimulation, simplicity, to grow in their professional, time and spatial perception. Relief calls is both informally and formally among staff. The working group is of great importance and a good climate in the workplace helps to facilitate spontaneous relief calls. For staff who have been through the same events can call give a better understanding of everyone's effort and it helps nurses to mature and grow in their professional capacity. It is seen also as a security and relief to have confidence in their colleagues and to talk about things that feel heavy. Further research is needed in this area particularly what nurses have a need for relief calls.</p>