<p>Sjuksköterskor inom akutsjukvården har ett varierande yrke. Ingen dag är den andra lik och av sjuksköterskor krävs snabba beslut och ett lugnande arbetssätt. I ett rum kan en patient vårdas för en fiskekrok i fingret medan patienten i rummet bredvid är döende. Detta kan göra att personalen mår dålig och blir stressad vilket kan leda till brister i omvårdnaden mot patienterna. Syftet med studien var att undersöka och beskriva sjuksköterskors upplevelser av avlastningssamtal. För att nå syftet gjordes en intervjustudie. Sju sjuksköterskor från tre olika akutmottagningar intervjuades. Graneheim och Lundmans (2004) analysmetod användes och intervjuerna resulterade i sex kategorier: Tillhörighet i arbetsgruppen, trivsel, stimulans, enkelhet, att växa i sin yrkesroll, tidslig och rumslig uppfattning. Avlastningssamtalen sker både informellt och formellt bland personalen. Arbetsgruppen har stor betydelse och ett bra klimat på arbetsplatsen bidrar till att underlätta spontana avlastningssamtal. För personal som varit med om samma händelser kan samtalet ge en ökad förståelse för var och ens insats och det bidrar till att sjusköterskor mognar och växer i sin yrkesroll. Det upplevs också som en trygghet och lättnad att känna förtroende för kollegorna och kunna prata om sådant som känns tungt. Det behövs mer forskning inom det här området särskilt vad sjuksköterskor har för behov av avlastande samtal.</p> / <p>Nurses in acute care have a vary profession. No days are the same and from  nurses needs quick decisions and a composed approach. In a room is a patient sitting with a fishing hook in his finger while the patient in the next room is dying. This can make the staff feel bad and become stressed which can lead to deficiencies in nursing care to patients. The aim of the study was to explore and describe nurses' experiences of relief calls. An interview study was made. Seven nurses from three different acute care were interviewed. The analysis of Graneheim and Lundman (2004) was used and the interviews resulted in six categories: Membership of the working group, comfort, stimulation, simplicity, to grow in their professional, time and spatial perception. Relief calls is both informally and formally among staff. The working group is of great importance and a good climate in the workplace helps to facilitate spontaneous relief calls. For staff who have been through the same events can call give a better understanding of everyone's effort and it helps nurses to mature and grow in their professional capacity. It is seen also as a security and relief to have confidence in their colleagues and to talk about things that feel heavy. Further research is needed in this area particularly what nurses have a need for relief calls.</p>

Bakgrund: Psykisk ohälsa ökar i befolkningen och 17 procent har utvecklat någon form av psykisk ohälsa. I Sverige är det fler kvinnor än män som lider av psykisk ohälsa. Patienter med psykisk ohälsa är en av de mest sårbara patientgrupper som besöker akutmottagningar och besöket kan få negativa följder och kan resultera i ett vårdlidande. I mötet med patienter med psykisk ohälsa ska sjuksköterskor främja patienters hälsoprocess och ha deras livsvärld i åtanke. Det finns en stigmatisering hos sjuksköterskor till psykisk ohälsa. Sjuksköterskors roll är att lindra lidande och främja välbefinnande hos patienter.  Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att möta patienter med psykisk ohälsa på allmänna akutmottagningar. Metod: En litteraturstudie som sammanställts till ett resultat av åtta vetenskapliga artiklar som sökts fram i databaserna Cinahl och Psycinfo. De vetenskapliga artiklarna kvalitetsgranskades med hjälp av en granskningsmall och analyserades genom en integrerad innehållsanalys Resultat: Resultatet redovisas med utgångspunkt från fyra kategorier; Erfarenheter av kompetens, Sjuksköterskors attityder till och fördomar mot psykisk ohälsa, Utmanande att möta psykisk ohälsa och Vårdmiljöns påverkan. Det finns flera aspekter som har betydelser i mötet med psykisk ohälsa på allmänna akutmottagningar Slutsatser: Det flera aspekter i mötet med patienter med psykisk ohälsa på en akutmottagning som gör att mötet anses utmanande och kan medföra lidande både för patienter och sjuksköterskor. Enligt sjuksköterskor kan mer kunskap kring psykisk ohälsa medföra en trygghet i mötet med patienter med psykisk ohälsa / Background: Mental illness is increasing in the population and 17 percent have developed some form of mental illness. In Sweden, there are more women than men who suffer from mental illness. Patients with mental illness are one of the most vulnerable patient groups who visit emergency rooms and the visit can have negative consequences and can result in a patient suffering. In the meeting with patients with mental illness, nurses must promote patients' health process and keep their world of life in mind. There is a stigma attached to nurses to mental illness. The role of nurses is to alleviate suffering and promote the well-being of patients. Aim: Nurses' experiences of meeting patients with mental illness in general emergency rooms. Method: A literature study compiled as a result of eight scientific articles searched in the databases Cinahl and Psycinfo. The scientific articles were quality reviewed using a review template and analyzed through an integrated content analysis Results: The results are reported on the basis of four categories; Experiences of competence, Nurses' attitudes to and prejudices against mental illness, Challenging to face mental illness and the impact of the care environment. There are several aspects that have significance in the encounter with mental illness in general emergency departments Conclusions: The several aspects of the meeting with patients with mental illness in an emergency room that make the meeting considered challenging and can lead to suffering for both patients and nurses. According to nurses, more knowledge about mental illness can lead to security in the meeting with patients with mental illness

Bakgrund: Det kan uppfattas av personalen på akutmottagningar att personcentrerad omvårdnad inte är möjligt med tanke på korta vårdmöten, fasta rutiner och olika styrdokument för vad som gäller vid triagering samt handläggning av patienter. Därmed behövs ett förtydligande av begreppet samt identifiera faktorer som påverkar tillämpningen av personcentrerad omvårdnad på akutmottagningar. Syfte: Att belysa personcentrerad omvårdnad i kliniskt arbete på akutmottagningar för vuxna samt identifiera olika faktorer som kan påverka möjligheterna till att utföra personcentrerad omvårdnad. Metod: Observationsstudie med efterföljande korta semistrukturerade intervjuer med nio patienter på en akutmottagning med kvalitativ innehållsanalys och deskriptiv ansats. Resultat: Resultatet i studien utmynnar i tre huvudkategorier som återger innehållet i observationerna och intervjuerna. Huvudkategorier med tillhörande underkategorier är: personcentrerat bemötande kan påverka patientens upplevelse av vården- Ett bra bemötande skapar trygghet och förtroende, vårdpersonalens påverkan på patientberättelsen, patientens förväntan att få tid för ostört samtal, att bygga en relation genom partnerskap. Patientens förväntningar på handläggningstiden- Tidsaspekt i anamnestagning påverkar patienten på olika sätt. En bra kommunikation är ett sätt att förmedla information- Vårdpersonalens verbala och icke verbala kommunikation påverkar personalens förtroende, att vara informativ skapar delaktighet, information genom dokumentation. Slutsats: Sjuksköterskor som arbetar på akutmottagning har olika förmågor vid omhändertagande av patienter gällande faktorer som personcentrerat bemötande och hur de väljer att disponera tiden hos patienter samt kommunicera för att skapa relation. Det kan förverkligas genom att förstärka vårdpersonalens förmåga avseende personcentrerat bemötande, kontinuerlig information och kommunikation. / Background: It can be perceived by the staff at the emergency departments that personcentered care is not possible given the short care meetings, set routines and various control documents for triaging and management of patients. This requires clarification of the concept and identifying factors that influence the application of person-centered care to the emergency department. Aim: Illustrate person-centered nursing in clinical work at emergency departments for adults, to identify various factors that may affect the possibilities of performing person-centered nursing. Method: Observational study with subsequent short semi-structured interviews with nine patients at an emergency department with qualitative content analysis and descriptive approach. Results: The results of the study build’s up to three main categories that reflect the content of the observations and interviews. Main categories with associated subcategories are: Personcentered care can affect the patient's experience of care- Person-centered care can affect the patients experience of care- A good response creates security and trust, the care staff's influence on the patients story, the patients expectation to have time for undisturbed conversation, to build a relationship through partnership. The patients expectations of their time given at the emergency- Time aspect in the history of taking care affects the patient in different ways. Good communication is a way of conveying information- The verbal and nonverbal communication of the health care staff affects the patients confidence, being informative creates participation, information through documentation. Conclusion: Nurses working in emergency care have different abilities in caring for patients regarding person- centered care and how they choose to allocate time in patients and communicate to create a relationship. This can be realized by strengthening the healthcare staff's ability to respond, receive continuous information and communicate.

Bakgrund: Säker vård innebär att sjuksköterskor ska arbeta förebyggande mot att minskaoch förhindra vårdskador, vilket både Svensk sjuksköterskeförening ochPatientsäkerhetslagen omnämner. Det är en viktig del i det dagliga omvårdnadsarbetet försjuksköterskor att bedriva patientsäker omvårdnad. Trots att det ingår både ikompetensbeskrivningen och svensk lagstiftning drabbas över 100 000 patienter årligen avnågon form av vårdskada i Sverige.Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att undersöka hur sjuksköterskor upplever attarbetsbelastningen påverkar patientsäkerheten på akutmottagningar.Metod: Examensarbetet utfördes som en litteraturöversikt där 15 kvalitativa vetenskapligaartiklar inkluderades. Databaserna som användes när artiklarna söktes fram var CINAHL ochPubMed. De artiklar som inkluderades var publicerade mellan åren 2011 - 2021.Resultat: Sjuksköterskorna upplevde flera områden som bidrog till brister ipatientsäkerheten där tidsbrist och teamarbete var de mest framträdande. Andra områden somvar bidragande var svårarbetad arbetsmiljö, konsekvenser av personalbrist och bristandekommunikation. Sammantaget av dessa områden kunde utgöra svårigheter försjuksköterskorna att arbeta patientsäkert och prioritera den grundläggande omvårdnaden.Slutsats: Sjuksköterskor är ofta medvetna om patientens risker och hur det förebyggandearbetet ska gå till för att undvika vårdskada, men det som visas i resultatet tyder på att det ärområden som påverkar patientsäkerheten. Det som i grund och botten skapar vårdskador är attsjuksköterskorna inte har tid att vara noggrann i sitt arbete. Sammanfattningsvis pekarresultatet på att det finns ett glapp mellan den forskning som finns om patientsäkerhet och hurverksamheten är utformad och strukturerad. / Background: Nurses must work to reduce and prevent injuries caused by healthcare thatsafe care entails, which both Svensk sjuksköterskeförening and Patientsäkerhetslagenmention. It is an important part of the daily care for nurses to conduct patient-safe care.Despite the fact that it is included in both the competence description and Swedish legislation,more than 100,000 patients suffer from some form of healthcare injury annually in Sweden.Aim: The aim is to explore how nurses experience that the workload affects patient safety inemergency departments.Method: This study was conducted as a literature review which included 15 qualitativearticles. The databases used when searching for the articles were CINAHL and PubMed. Thearticles that were included were published between the years 2011 - 2021.Results: The nurses experienced several factors that contributed to deficiency in patientsafety, where lack of time and teamwork were the most outstanding. Other factors that werecontributed were difficult work environment, staff shortages and lack of communication.Overall, these factors made it difficult for the nurses to work patient safely and prioritize basiccare.Conclusions: Nurses are often aware of the patient's risks and how the preventive workshould be done to avoid injuries, but what is shown in the results indicates surroundingfactors. What basically creates care injuries is that the nurses do not have time to be accuratein their work. In summary, the results indicate that there is a gap between the research thatexists on patient safety and how the organization is designed and structured.

Background: To illuminate parts that describe emergency departments, the triage's approach and how patient's experiences of long waiting times can contribute to patient's satisfaction. Importance of the environment and treatments from nurses can affect patient's experience of feeling dignity and safety. Aim: The purpose of this literature study was to illustrate patients' experiences of the treatment in emergency departments when the waiting time was long. Method: From patient's perspective was an integrated compilation of 12 qualitative studies made, where the results from the articles were analyzed and meaning units were brought out, and two themes with seven subthemes were found. Results: Patients experienced frustration and anxiety when waiting. Patients endeavor and desire to feel safe, to be able to communicate in the care meeting with the nurse, receive information even if it's minimal, providing an understanding and manageability towards patients, which contributed to preserving patients' dignity while staying in the emergency department. Conclusion: This literature study showed that communication and information were the most valuable factors to patients and their sense of dignity.

Bakgrund: Dagligen söker sig vårdsökande personer till olika akutmottagningar världen över med allvarliga, smärtsamma eller i livshotande tillstånd. Akutmottagningars uppgifter är att säkerställa snabb vård av akut sjuka eller skadade personer på bästa möjliga sätt. På akutmottagningar kan miljön vara hektisk och stundtals otrygg. Där kan sjuksköterskor spela stor roll för vårdmötet med patienter och hur deras upplevelse blir.  Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av vårdmötet på akutmottagningar. Metod: En allmän litteraturstudie som utgått från Polit och Becks niostegsmodell. Datainsamlingen utfördes bland annat med sökningar från databaserna CINAHL och PubMed. Tio vetenskapliga artiklar analyserades i enlighet med Braun och Clarkes tematiska innehållsanalys.  Resultat: Resultatet som består av två teman, en känsla av ovisshet och en känsla av att bli sedd tillsammans med fyra subteman. De subteman som redovisas i resultatet är: att bli tagen på allvar i samtal med sjuksköterskor, att få kontroll över sin situation, att uppleva omtanke samt att vänta i en komplex miljö. Slutsatser: I denna litteraturstudie framkommer att patienters erfarenheter kring vårdmötet påverkas i stor utsträckning av hur sjuksköterskor utövar omvårdnad, kommunicera, ge tillförlitlig information samt skapar en trygg miljö kring patienterna och deras anhöriga. Med hjälp av vidare forskning inom området ges möjligheten att få en djupare förståelse för hur patienter upplever vårdmötet med sjuksköterskor på akutmottagningar, vilket kan resultera i en ökad kompetens hos personal samt resulterar i en förstärkt positiv upplevelse gällande omvårdnaden för patientgruppen.

Bakgrund: En akutmottagning kan vara en hektisk miljö där patientkategorin ofta är bred. Kritiskt sjuka samt döende patienter är en relativt vanlig företeelse på akuten. Dessa patienter och deras anhöriga är traditionellt sett mycket resurskrävande och i den hektiska miljö som är på akuten kan detta skapa en stor utmaning för sjuksköterskorna i deras omvårdnadsarbete. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att möta kritiskt sjuka och döende patienter samt deras anhöriga inom akutsjukvården. Metod: En allmän litteraturstudie som följde Polit &amp; Becks niostegsmodell. Sökning av studier skedde i databaserna CINAHL och PubMed. Data analyserades med Graneheim &amp; Lundmans kvalitativa innehållsanalys. Resultat: De två kategorierna Praktiska utmaning och psykosociala utmaningar kom fram i resultatet. Fem subkategorier framkom också: Högt tempo på akuten, Utmaningar i miljön, Anhörigas reaktioner, Att kunna bearbeta egna känslor samt Trygghet i den egna förmågan.  Slutsats: Sjuksköterskor upplever mötet med kritiskt sjuka och döende patienter och deras anhöriga som en av de mest utmanande arbetsuppgifterna de har när de jobbar på en akutmottagning. Mer forskning krävs för att förstå hur arbetsbelastningen samt den känslomässiga belastningen som sjuksköterskorna på akutmottagningar upplever i relation till detta möte skall kunna minska. / Background: The emergency department can be a hectic environment where the patient population often is very wide. Patients who are critically ill or dying is a relatively common occurrence in the emergency departments. These patients and their families are traditionally very resource demanding and in a place like the emergency department where the environment already is hectic this can create a big challenge for the nurses in their nursing work.  Purpose: To describe nurses' experiences of meeting critically ill and dying patients and their family in emergency healthcare. Method: A general literature study that followed Polit &amp; Beck's nine-step model. Article searches were conducted in the CINAHL and PubMed databases. Data were analyzed using Graneheim &amp; Lundman’s qualitative content analysis.  Results: The two categories Practical challenge and Psychosocial challenges emerged in the results. Five subcategories belonging to these were: High pace in the emergency department, Challenges in the environment, Relatives reactions, Being able to process one's own emotions and Confidence in one's own abilities. Conclusion: Nurses experience the meeting with critically ill and dying patients and their family as one of the most challenging duties while working in the emergency department. More research is required to understand how the workload and the emotional toll that nurses in the emergency department experiences in relation to this meeting will be able to lighten.

Bakgrund: Våld mot kvinnor i nära relationer är ett utbrett problem världen över som påverkar samhället ekonomiskt och socialt. Kvinnor utsatta för våld söker sig ofta till akutmottagningarna och den första person de möter är sjuksköterskan. Sjuksköterskans uppgift är att identifiera dessa kvinnor, etablera ett förtroende och förse dem med en stödjande miljö under hela vårdförloppet. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att identifiera kvinnor utsatta för våld i nära relationer som söker sig till akutmottagningar. Metod: En allmän litteraturöversikt som inkluderade 11 originalartiklar analyserades genom tematisk analys.  Resultat: Två teman utsågs; barriärer i omhändertagandet av kvinnan och sjuksköterskans ansvarsområde. Utifrån dessa togs sex subteman ut; sjuksköterskans attityd, sjuksköterskans kunskaper &amp; erfarenheter, könsbarriärer, arbetsmiljön, identifiera tecken på våldsutsatthet och att erbjuda hjälp. Slutsats: Det finns mycket oklarheter om hur kvinnor utsatta för våld i nära relationer på akutmottagningar ska identifieras, då sjuksköterskor saknar utbildning och tydliga riktlinjer för ämnet. Det krävs mer evidensbaserad omvårdad kring våldsutsatta kvinnor för att hjälpa sjuksköterskorna att genomföra sitt arbete på ett korrekt vis. / Background: Intimate partner violence against women is a worldwide problem that effects the society economically and socially. Women exposed to violence often seek help at the emergency care where the first person they meet is the nurse. The nurse's task is to identify these women, establish trust and provide them with a supportive environment throughout the care process.  Aim: The aim was to describe nurse’s experiences of identifying women exposed to intimate partner violence that seek help at the emergency care. Method: A general literature review that included 11 original articles analyzed through thematic analysis. Results: Two themes were selected; barriers in caring for the woman and the nurse’s area of responsibility. Then six sub themes were selected; the nurse’s attitude, the nurse’s knowledge &amp; experiences, gender barriers, identifying signs of violence espouser and to offer help. Conclusion: There are a lot of confusion about how to screen women exposed to intimate partner violence in emergency departments, as the nurses lack training and clear guidelines in the subject. More evidence-based measures are needed to treat the women to be able to help the nurse’s do their work in a correct way.

I denna uppsats undersöks om akutmottagningarnas långa väntetider kan bero på att olämpliga teorier appliceras på vårdmarknaden. Det undersöks med en fallstudie av hälso- och sjukvården i Västra Götaland där vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med fem anställda i kanslierna som ansvarar för att ge politikerna information till sjukvårdsbeslut och för att stödja politikerna i styrandet av hälso- och sjukvården. Det är en kvalitativ studie med en abduktiv ansats.Vår empiri indikerar att en stor orsak till akutmottagningarnas långa väntetider är att de har ett inflöde av patienter med relativt milda symptom som kunde ha omhändertagits inom primärvården. Förklaringar till det är att klienterna ofta har bristfällig kunskap om lämpliga vårdenheter och ofta antar att de får bättre vård på akutmottagningar än inom primärvården. Många av de patienter på akutmottagningarna som kommit till olämplig vårdenhet är äldre och kroniskt sjuka.Den här studien indikerar att olämpliga teorier har applicerats på Västra Götalands vårdmarknad. Inspirationen till vårdmarknaden tycks till stor del härstamma från traditionella nationalekonomiska teorier. Vi anser dock att de är olämpliga på Västra Götalands vårdmarknad på grund av bristande utbud, bristande konkurrens, irrationella klienter och risker för missgynnanden. Vi föreslår istället ett större fokus på sociologiska marknadsteorier.Den här studien begränsas av det relativt låga antalet intervjusubjekt. Vi har dock hittat tecken i vår empiri på ett samband mellan missgynnade klienter inom primärvården och det ökade inflödet till akutmottagningarna. Vår förhoppning är att detta kan bidra med uppslag till framtida, mer omfattande undersökningar. / This paper addresses long waiting times in Swedish emergency units by examining if appropriate theories are applied to the healthcare sector. This is examined with a case study of the healthcare sector in Västra Götaland County where we have conducted semi-structured interviews with five members of the staff responsible for providing the county’s politicians with information for healthcare decisions as well as supporting the politicians in managing the healthcare sector. It is a qualitative study with an abductive approach.The findings from our empirical research indicate that one major reason for the emergency units’ long waiting times is that they have an influx of patients with relatively mild illnesses that could have been handled in the primary care. Explanations for that are that clients often are ill-informed and often expect to get better care at emergency units than in the primary care. Many of the emergency units’ misplaced patients are elderly and chronically ill.This study indicates that inappropriate theories have been applied to the healthcare sector in Västra Götaland County. The inspiration for the healthcare sector seems to be from traditional economics to a large extent. We conclude, however, that traditional economics is inappropriate on the healthcare sector in Västra Götaland County because of the lacking supply, lacking competition, irrational clients and risk for disadvantages. Instead, we suggest a higher focus on sociological market theories.This study is limited by the relatively low amount of interview subjects. We have, however, found indications in our empirical material for a connection between disadvantaged clients in the primary care and the increased influx to the emergency units. We hope that this could provide ideas for future and more elaborate studies.This paper is written in Swedish.

Bakgrund: Crowding är ett fenomen som innebär en stor ansamling av personer på en och samma plats. På akutmottagningar blir crowding en utmaning då antalet patienter överskrider antalet sjuksköterskor. Under sitt arbetspass träffar sjuksköterskan många patienter men för patienterna är besöket på en akutmottagning något utöver det vardagliga. Därför är det viktigt att sjuksköterskan sätter den enskilda patienten i centrum. Syfte: Att undersöka vilka erfarenheter sjuksköterskor och patienter har av crowding på akutmottagningar. Metod: Magisterarbetet är en integrativ litteraturstudie. Databaserna Cinahl och Pubmed har använts i studien. Totalt omfattar resultatet 16 artiklar och både patienter och sjuksköterskor har inkluderats i undersökningen. Resultat: Sex huvudkategorier framkom i resultatet. "Svårt att upprätta patientsäkerhet", "stressig arbetsmiljö påverkar arbetstillfredsställelsen", "att känna sig otillräcklig", "ökad teamkänsla vid samarbete", "påverkan på vårdrelationen" och "när omgivningen blir icke-vårdande". Slutsats: Crowding medför en påverkan på vårdrelationen, patientsäkerheten, sjuksköterskors arbetsmiljö och patienternas vårdmiljö. Vidare forskning av erfarenheter av crowding behövs för att belysa problemet och minska dess negativa konsekvenser för sjuksköterskor och patienter. / Background: Crowding is a phenomenon that involves a large gathering of people in one place. In emergency departments, crowding becomes a challenge as the number of patients exceeds the number of nurses. During the work shift, the nurse meets many patients. But for the patients the visit to an emergency department is something out of the ordinary. Therefore, it is important that the nurse puts the individual patient at the center.  Aim: To investigate what experiences nurses and patients have of crowding in emergency rooms.   Method: An integrative literature study. The Cinahl and Pubmed databases were used in this study. A total of 16 articles were included in the survey. Experiences of both patients and nurses have been included in the study.   Result: Six main categories were identified in the result. "Difficult to establish patient safety", "stressful work environment affects job satisfaction", "feeling inadequate", "increased team spirit in collaboration", "impact on the care relationship", and "when the environment becomes non-caring".  Conclusion: Crowding has an impact on the care relationship, patient safety, nurses´ work environment and patients´ care environment. Further research on crowding experiences is needed to shed light on the problem and reduce its negative consequences for nurses and patients.