Background: Animals are used in several health care areas and have been shown to promote many aspects of patients’ health. Animals have potential for use in nurses’ health promotion work. Nurses need a deeper understanding of the importance and health-promoting properties of animal-assisted therapy. Aim: The aim was to describe the importance of animal assisted therapy for patients’ health. Methods: A literature review was conducted based on ten nursing science studies with both qualitative and quantitative approaches, which were selected after critical review. Only articles that corresponded to the purpose of the literature review were included. The authors read the selected articles thoroughly and compared the similarities and differences in the articles’ results. The results were compiled in different categories. Results: The results show that animal-assisted therapy has a positive impact on three categories: bodily health, psychological well-being and social interplay. Bodily health includes physical activity and physical presence. Psychological well-being includes emotions and self-perceived health and well-being. Social interplay includes the interaction with animals and other people. Discussions: The strengths of the literature review that are discussed in the methodological discussion are the chosen databases, the combination of quantitative and qualitative articles, the quality assessment of articles and the articles’ geographical spread. One weakness that is discussed is the possibility of misinterpretation in the analysis of the quantitative results. The results are discussed in relation to Eriksson's (1989) theory of nursing "tend, play, learn”. “Play” is the part of Eriksson's theory that emerges most clearly in the results. “Learning” also plays a distinct role in the outcome but “tending” does not emerge quite as clear. The result also has a strong connection to the nursing metaparadigm “health”. / Bakgrund: Djur används i flera områden i sjukvården och har visat sig främja många aspekter av hälsa för patienter. Djur kan med fördel användas i sjuksköterskans hälsofrämjande arbete. Sjuksköterskor behöver en bredare insikt i den djurassisterade omvårdnadens betydelse för patienter och dess hälsofrämjande egenskaper. Syfte: Syftet var att beskriva den djurassisterade omvårdnadens betydelse för patienters hälsa. Metod: En litteraturöversikt genomfördes baserad på tio vetenskapliga studier med både kvalitativa och kvantitativa ansatser, vilka valdes ut efter kritisk granskning. Endast artiklar som svarade mot litteraturöversiktens syfte inkluderades. Författarna läste de utvalda artiklarna grundligt och jämförde likheter och skillnader i deras resultat. Resultaten sammanställdes i olika kategorier. Resultat: Resultatet visar att djurassisterad omvårdnad har en positiv inverkan på tre kategorier: kroppslig hälsa, psykiskt välbefinnande samt socialt samspel. Den kroppsliga hälsan omfattar bland annat fysisk aktivitet och fysisk närvaro. Den psykiska välbefinnandet innefattar känslor samt självupplevd hälsa och välbefinnande. Det sociala samspelet inrymmer interaktion med djuret och andra människor. Diskussion: Litteraturöversiktens styrkor som diskuteras i metoddiskussionen är använda databaser, kombinationen av kvantitativa och kvalitativa resultatartiklar, kvalitetsgranskning av artiklarna samt artiklarnas geografiska spridning. Svagheter som diskuteras är risken för feltolkning vid analys av och begränsad djupförståelse i de kvantitativa resultaten. I resultatdiskussionen relateras resultatet till Erikssons (1989) omvårdnadsteori “ansa, leka, lära”. Lekandet är den del av Erikssons teori som framträder tydligast. Även lärandet spelar en tydlig roll i resultatet men ansandet framträder ej lika tydligt. Resultatet har även en stark anknytning till konsensusbegreppet hälsa.

Bakgrund: Dagligen söker sig vårdsökande personer till olika akutmottagningar världen över med allvarliga, smärtsamma eller i livshotande tillstånd. Akutmottagningars uppgifter är att säkerställa snabb vård av akut sjuka eller skadade personer på bästa möjliga sätt. På akutmottagningar kan miljön vara hektisk och stundtals otrygg. Där kan sjuksköterskor spela stor roll för vårdmötet med patienter och hur deras upplevelse blir.  Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av vårdmötet på akutmottagningar. Metod: En allmän litteraturstudie som utgått från Polit och Becks niostegsmodell. Datainsamlingen utfördes bland annat med sökningar från databaserna CINAHL och PubMed. Tio vetenskapliga artiklar analyserades i enlighet med Braun och Clarkes tematiska innehållsanalys.  Resultat: Resultatet som består av två teman, en känsla av ovisshet och en känsla av att bli sedd tillsammans med fyra subteman. De subteman som redovisas i resultatet är: att bli tagen på allvar i samtal med sjuksköterskor, att få kontroll över sin situation, att uppleva omtanke samt att vänta i en komplex miljö. Slutsatser: I denna litteraturstudie framkommer att patienters erfarenheter kring vårdmötet påverkas i stor utsträckning av hur sjuksköterskor utövar omvårdnad, kommunicera, ge tillförlitlig information samt skapar en trygg miljö kring patienterna och deras anhöriga. Med hjälp av vidare forskning inom området ges möjligheten att få en djupare förståelse för hur patienter upplever vårdmötet med sjuksköterskor på akutmottagningar, vilket kan resultera i en ökad kompetens hos personal samt resulterar i en förstärkt positiv upplevelse gällande omvårdnaden för patientgruppen.