Bakgrund: Det finns ingen enskild orsak till att en människa hamnar i ett substansmissbruk. Ett missbruk medför vissa hälsorisker vilket gör att den här gruppen människor sannolikt kommer komma i kontakt med vården. I samhället har substansmissbrukare stigmatiserats vilket kan påverka sjuksköterskans bemötande. Syfte: Att belysa aspekter som bidrar till sjuksköterskors attityder till patienter med substansmissbruk och hur attityderna påverkar vården. Metod: Litteraturöversikten är baserad på tolv vetenskapliga studier. Studierna analyserades för likheter och skillnader. Dessa diskuterades och när författarna var överens skrevs det in i litteraturöversiktens resultat. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskors tidigare erfarenheter hade en stor inverkan på hur sjuksköterskorna såg på patienterna och hur deras attityder gav sig uttryck. Sjuksköterskornas tidigare erfarenheter bidrog till en rädsla och osäkerhet hos många dem. Den professionella kompetensen visade sig spela in då kunskapen om hur ett missbruk påverkar patienterna inte var tillräcklig hos många sjuksköterskor vilket hindrade dem att se människan. Sjuksköterskor med en hög vårdvetenskaplig medvetenhet klarade av det bättre. Diskussion: Diskussionen har Erikssons teori om lidande och konsensusbegreppet vårdande som teoretisk utgångspunkt. Sjuksköterskans attityder påverkar vårdrelationen och negativa attityder skapar ett onödigt vårdlidande och sjukdomslidande på grund av att information riskerar att missats. Samhällets stigmatisering påverkar hur sjuksköterskan ser på missbrukaren som patient. Ett paternalistiskt förhållningssätt kan vara nödvändigt för att patienten ska få en framtida autonomi. / Background: There is no singular reason why a person ends up in substance abuse. Substance abuse poses health risks, which means that they will come in contact with health services. In the society the substance abusers are stigmatized which may affect the nurses’ behavior towards them. Aim: Highlighting the aspects that contribute to the nurse’s attitudes towards patients with a substance abuse problem and how the attitudes affect the health care. Method: The literature review is based on twelve scientific studies. The studies were analyzed toillustrate the similarities and differences. These were discussed and when the authors agreed it was written into the literature review's results. Results: The results showed that the nurse’s previous experiences had a big impact on how the nurses saw patients and how their attitudes influenced their expression. Previous experience contributed to fear and insecurity among many of the nurses. The professional competence turned out to have an impact because the nurse’s lack of knowledge of how an addiction affects prevented them to see the patient as a human being. Nurses with a high level of caring awareness managed this better. Discussion: The discussion includes Ericsson’s theory of suffering and the metaparadigm caring. Nurses’ attitudes affect the care relationship and that negative attitudes create an unnecessary suffering related to care and illness because there is a risk of information being overlooked. Social stigma affects how the nurses perceive the addict as a patient. A paternalistic approach may be necessary to increase the patients’ chances to have a future autonomy.

Information ska ses som en integrerad del i god omvårdnad av den patient som befinner sig i det akuta skedet av en hjärtinfarkt och är en förutsättning för en god vård. Sjuksköterskans bemötande och kommunikation är en viktig del i omvårdnaden av patienten. Det är av betydelse att sjuksköterskan har en förmåga att förmedla kunskap, förståelse under de stressade förhållanden som ibland kan råda på en akutmottagning. På så sätt ges förutsättningar för att patienten att kunna vara delaktig och ha inflytande över sin egen vård och behandling. Syftet med studien är att belysa informationens betydelse för patienten i den akuta fasen av en hjärtinfarkt. Metoden som använts är en litteraturstudie och resultatet består av 12 artiklar, 10 kvalitativa och 2 kvantitativa. I resultatet finns fem kategorier: patientens upplevelse av information, sjuksköterskans roll vid information, kommunikation mellan sjuksköterska och patient, sjuksköterskans stöd till patienten samt patientens oro och rädsla. Resultatet i litteraturstudien belyser att bra information som talas i klartext minskar patientens oro, reducerar ångest och ökar patientens förståelse för sin sjukdom. Patienter som får relevant och individuell information känner även tillfredställelse med vården och upplever ökat välbefinnande. / Information should be seen as an integrated part in caring for patients´ that suffer from acute myocardial infarction. The nurse´s support and communication is an important part in caring for the patient. It is of significance that the nurse has an ability to provide knowledge and understanding under busy conditions in the emergency ward. In that way the patient can participate and have ability to take part in their own care and treatment.The aim with the study is to elucidate the information's importance for the patient at the acute phase of his myocardial infarction. The method that has been used is a literature study and the result comprizes in 12 articles, 10 qualitative and 2 quantitative. In the result, five categories has shown. These are: The patient´s experience of the information, the nurse´s roll when giving information, communication between the nurse and the patient, the nurses support to the patient and the patient´s anxiety and fear. The result in the literature study shows that good information in plain language reduces the patient´s worries and anxiety and increases the patient´s understanding of his/her condition. Patients who are given relevant and individual information feel satisfaction with the care and experience an increased well-being.

<p>Information ska ses som en integrerad del i god omvårdnad av den patient som befinner sig i det akuta skedet av en hjärtinfarkt och är en förutsättning för en god vård. Sjuksköterskans bemötande och kommunikation är en viktig del i omvårdnaden av patienten. Det är av betydelse att sjuksköterskan har en förmåga att förmedla kunskap, förståelse under de stressade förhållanden som ibland kan råda på en akutmottagning. På så sätt ges förutsättningar för att patienten att kunna vara delaktig och ha inflytande över sin egen vård och behandling. Syftet med studien är att belysa informationens betydelse för patienten i den akuta fasen av en hjärtinfarkt. Metoden som använts är en litteraturstudie och resultatet består av 12 artiklar, 10 kvalitativa och 2 kvantitativa. I resultatet finns fem kategorier: patientens upplevelse av information, sjuksköterskans roll vid information, kommunikation mellan sjuksköterska och patient, sjuksköterskans stöd till patienten samt patientens oro och rädsla. Resultatet i litteraturstudien belyser att bra information som talas i klartext minskar patientens oro, reducerar ångest och ökar patientens förståelse för sin sjukdom. Patienter som får relevant och individuell information känner även tillfredställelse med vården och upplever ökat välbefinnande.</p> / <p>Information should be seen as an integrated part in caring for patients´ that suffer from acute myocardial infarction. The nurse´s support and communication is an important part in caring for the patient. It is of significance that the nurse has an ability to provide knowledge and understanding under busy conditions in the emergency ward. In that way the patient can participate and have ability to take part in their own care and treatment.The aim with the study is to elucidate the information's importance for the patient at the acute phase of his myocardial infarction. The method that has been used is a literature study and the result comprizes in 12 articles, 10 qualitative and 2 quantitative. In the result, five categories has shown. These are: The patient´s experience of the information, the nurse´s roll when giving information, communication between the nurse and the patient, the nurses support to the patient and the patient´s anxiety and fear. The result in the literature study shows that good information in plain language reduces the patient´s worries and anxiety and increases the patient´s understanding of his/her condition. Patients who are given relevant and individual information feel satisfaction with the care and experience an increased well-being.</p>

Background: Animals are used in several health care areas and have been shown to promote many aspects of patients’ health. Animals have potential for use in nurses’ health promotion work. Nurses need a deeper understanding of the importance and health-promoting properties of animal-assisted therapy. Aim: The aim was to describe the importance of animal assisted therapy for patients’ health. Methods: A literature review was conducted based on ten nursing science studies with both qualitative and quantitative approaches, which were selected after critical review. Only articles that corresponded to the purpose of the literature review were included. The authors read the selected articles thoroughly and compared the similarities and differences in the articles’ results. The results were compiled in different categories. Results: The results show that animal-assisted therapy has a positive impact on three categories: bodily health, psychological well-being and social interplay. Bodily health includes physical activity and physical presence. Psychological well-being includes emotions and self-perceived health and well-being. Social interplay includes the interaction with animals and other people. Discussions: The strengths of the literature review that are discussed in the methodological discussion are the chosen databases, the combination of quantitative and qualitative articles, the quality assessment of articles and the articles’ geographical spread. One weakness that is discussed is the possibility of misinterpretation in the analysis of the quantitative results. The results are discussed in relation to Eriksson's (1989) theory of nursing "tend, play, learn”. “Play” is the part of Eriksson's theory that emerges most clearly in the results. “Learning” also plays a distinct role in the outcome but “tending” does not emerge quite as clear. The result also has a strong connection to the nursing metaparadigm “health”. / Bakgrund: Djur används i flera områden i sjukvården och har visat sig främja många aspekter av hälsa för patienter. Djur kan med fördel användas i sjuksköterskans hälsofrämjande arbete. Sjuksköterskor behöver en bredare insikt i den djurassisterade omvårdnadens betydelse för patienter och dess hälsofrämjande egenskaper. Syfte: Syftet var att beskriva den djurassisterade omvårdnadens betydelse för patienters hälsa. Metod: En litteraturöversikt genomfördes baserad på tio vetenskapliga studier med både kvalitativa och kvantitativa ansatser, vilka valdes ut efter kritisk granskning. Endast artiklar som svarade mot litteraturöversiktens syfte inkluderades. Författarna läste de utvalda artiklarna grundligt och jämförde likheter och skillnader i deras resultat. Resultaten sammanställdes i olika kategorier. Resultat: Resultatet visar att djurassisterad omvårdnad har en positiv inverkan på tre kategorier: kroppslig hälsa, psykiskt välbefinnande samt socialt samspel. Den kroppsliga hälsan omfattar bland annat fysisk aktivitet och fysisk närvaro. Den psykiska välbefinnandet innefattar känslor samt självupplevd hälsa och välbefinnande. Det sociala samspelet inrymmer interaktion med djuret och andra människor. Diskussion: Litteraturöversiktens styrkor som diskuteras i metoddiskussionen är använda databaser, kombinationen av kvantitativa och kvalitativa resultatartiklar, kvalitetsgranskning av artiklarna samt artiklarnas geografiska spridning. Svagheter som diskuteras är risken för feltolkning vid analys av och begränsad djupförståelse i de kvantitativa resultaten. I resultatdiskussionen relateras resultatet till Erikssons (1989) omvårdnadsteori “ansa, leka, lära”. Lekandet är den del av Erikssons teori som framträder tydligast. Även lärandet spelar en tydlig roll i resultatet men ansandet framträder ej lika tydligt. Resultatet har även en stark anknytning till konsensusbegreppet hälsa.

Forskning har visat att empati är betydelsefullt i sjuksköterske-patient-relationen. Då empatisk förmåga tränas under sjuksköterskeutbildningar är mätning av empatinivåerna av betydelse för utbildningens kvalitet. Syftet med studien var att med hjälp av enkäter och intervju undersöka empatinivåerna på andra terminen, sjätte terminen och hos specialiststudenterna på en svensk sjuksköterskeutbildning. Grundstudenterna i termin sex hade signifikant högre empati än grundstudenterna i termin två och specialiststudenterna. Distriktsjuksköterskestudenter hade signifikant högre empati än anestesi- och intensivvårdssjuksköterskestudenter, medan intensivvårdssjuksköterskestudenter hade signifikant lägre empati än barnmorske- och psykiatristudenter. Specialiststudenterna tyckte empati var det viktigaste i mötet med patienten, följt av professionell hållning, kommunikation, allians och tid. En empatiforskare övervägde stress, erfarenhet och desillusion som möjliga förklaringar till empatiskillnaderna mellan termin två, termin sex och specialiststudenterna, medan skillnader i teknikfokus, identifikationsmöjligheter och interaktion, förmodades vara orsaker till empatiskillnaderna mellan specialistutbildningarna. Studiens styrka var metoden då analysarbetet genomfördes med både kvantitativ och kvalitativ. En svaghet var det låga antalet manliga deltagare. Då stress påverkar empatimätningar, föreslås att i framtida studier undersöka empati under mindre påfrestande förhållanden.

<p>Previous research and patient complaints to the Swedish Patient Support Committee shows that there is a lack of substance in the patient-nurse relationship. This may suggest that it can be difficult for health care to live up to health-care law which requires it to be of good quality, based on dignity and respect and designed so that the patient is an active participant and can make their own decisions when it comes to their health care. For a better understanding of what a dignified patient-nurse relationship is, this study aims to clarify what the patient values as good patient-nurse relationship and describe how they have experienced the patient-nurse relationship during their stay at an emergency care department. The study is a descriptive cross-sectional study with a quantitative approach, where the population consisted of patients who were cared for at an emergency care department in the County of Västmanland, Sweden during 2007. The sample consisted of 93 patients which were asked to answer a questionnaire. The results show that patients who were cared for, answered positively in terms of the patient-nurse relationship, when they felt welcome to the department (62,1 %), when they were treated with deference and respect (59,3 %) and when the nurses showed they cared (57 %). A total of 11 % of the patients experienced a violation of their integrity and a sense of powerlessness towards health care. The results confirm previous research which emphasizes the importance of paying attention to patients' needs and requests before the dissatisfaction and lack of good patient-nurse relationship has arisen. This is necessary in order to improve and develop the positive experience of caring for the patient, and thus raise the quality of care.</p> / <p>Klagomål till patientnämnden visar på att det finns brister i bemötandet vilket också styrks av tidigare forskning. Det förefaller att det kan vara svårt för sjukvården att leva upp till hälso- och sjukvårdslagen som kräver att vården ska vara av god kvalitet, grundas på respekt, värdighet och utformas så att patienten själv får vara med och ta beslut. För att bidra till mer kunskap om ett värdigt bemötande avser denna studie att belysa vad patienten värderar som ett gott bemötande.<strong> </strong>Syftet var att beskriva hur patienter värderar bemötandet och hur de beskriver att de blivit bemötta av personalen under sin vårdtid på en akutvårdsavdelning. Studien är en deskriptiv tvärsnittsstudie med en kvantitativ ansats där populationen bestod av patienter som vårdats på akutvårdsavdelningar i Landstinget Västmanland under 2007. I studien ingick 93 patienter som vid slutet av vårdtillfället tillfrågats om de ville besvara en enkät. Resultatet visar att det som patienterna skattade att de var mest nöjda med (stämmer precis) ifråga om bemötandet var det välkomnande de fick när de kom till avdelningen (62,1 %), att de blev bemötta med aktning och respekt (59,3 %) samt att vårdarna brydde sig om dem (57 %). Trots det upplevde 11 % av patienterna kränkning av integritet och vanmakt i vården. Resultatet bekräftar tidigare forskning och poängterar vikten av att uppmärksamma patientens behov och begär innan ett missnöje har uppstått. Detta för att kunna förbättra och även utveckla en positiv upplevelse av bemötande för patienten och därmed höja vårdkvaliteten.</p> / Axelina

Previous research and patient complaints to the Swedish Patient Support Committee shows that there is a lack of substance in the patient-nurse relationship. This may suggest that it can be difficult for health care to live up to health-care law which requires it to be of good quality, based on dignity and respect and designed so that the patient is an active participant and can make their own decisions when it comes to their health care. For a better understanding of what a dignified patient-nurse relationship is, this study aims to clarify what the patient values as good patient-nurse relationship and describe how they have experienced the patient-nurse relationship during their stay at an emergency care department. The study is a descriptive cross-sectional study with a quantitative approach, where the population consisted of patients who were cared for at an emergency care department in the County of Västmanland, Sweden during 2007. The sample consisted of 93 patients which were asked to answer a questionnaire. The results show that patients who were cared for, answered positively in terms of the patient-nurse relationship, when they felt welcome to the department (62,1 %), when they were treated with deference and respect (59,3 %) and when the nurses showed they cared (57 %). A total of 11 % of the patients experienced a violation of their integrity and a sense of powerlessness towards health care. The results confirm previous research which emphasizes the importance of paying attention to patients' needs and requests before the dissatisfaction and lack of good patient-nurse relationship has arisen. This is necessary in order to improve and develop the positive experience of caring for the patient, and thus raise the quality of care. / Klagomål till patientnämnden visar på att det finns brister i bemötandet vilket också styrks av tidigare forskning. Det förefaller att det kan vara svårt för sjukvården att leva upp till hälso- och sjukvårdslagen som kräver att vården ska vara av god kvalitet, grundas på respekt, värdighet och utformas så att patienten själv får vara med och ta beslut. För att bidra till mer kunskap om ett värdigt bemötande avser denna studie att belysa vad patienten värderar som ett gott bemötande. Syftet var att beskriva hur patienter värderar bemötandet och hur de beskriver att de blivit bemötta av personalen under sin vårdtid på en akutvårdsavdelning. Studien är en deskriptiv tvärsnittsstudie med en kvantitativ ansats där populationen bestod av patienter som vårdats på akutvårdsavdelningar i Landstinget Västmanland under 2007. I studien ingick 93 patienter som vid slutet av vårdtillfället tillfrågats om de ville besvara en enkät. Resultatet visar att det som patienterna skattade att de var mest nöjda med (stämmer precis) ifråga om bemötandet var det välkomnande de fick när de kom till avdelningen (62,1 %), att de blev bemötta med aktning och respekt (59,3 %) samt att vårdarna brydde sig om dem (57 %). Trots det upplevde 11 % av patienterna kränkning av integritet och vanmakt i vården. Resultatet bekräftar tidigare forskning och poängterar vikten av att uppmärksamma patientens behov och begär innan ett missnöje har uppstått. Detta för att kunna förbättra och även utveckla en positiv upplevelse av bemötande för patienten och därmed höja vårdkvaliteten. / Axelina