Bakgrund: Bandet mellan hund och människa har visat sig vara betydelsefullt och det har redan tidigt visats att de har hälsofrämjande effekter på människor. Sjuksköterskans roll innefattar att främja hälsa och om hundar kan göra detta så talar det för att det finns utrymme för dem att användas i vården. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att undersöka hur hundar kan användas i vården och vilka effekter de har på patienter. Metod: Denna studie är utformad som en litteraturöversikt. Författarna har sökt efter vetenskapliga artiklar som svarar på syftet via databaserna Cinahl COMPLETE och PubMed. Författarna valde tolv artiklar till resultatet som analyserades genom att författarna läste dem både separat och gemensamt samt identifierade teman och subteman. Resultat: Analysen avseende användning av hundar i vården resulterade i två teman: Aktivitet och Närvaro. Temat Aktivitet beskriver hur hundar används i aktiviteter som är specifikt utformade för ett syfte. Temat Närvaro beskriver hur man har använt hundar som sällskap, där aktiviteten inte varit styrd men man har sett fördelar med bara hundens närvaro. Analysen avseende effekten hundar i vården har på patienter resulterade i tre teman: Fysisk hälsa, Psykisk hälsa samt Patientdeltagande. Dessa beskriver effekter som hundarna har haft på patienter. Dessa har uteslutande varit positiva. Diskussion: Litteraturöversiktens styrkor och svagheter med tillvägagångssättet i metoden diskuteras under Metoddiskussion. Under Resultatdiskussion diskuteras resultaten som har varit övervägande positiva för användningen av hundar i vården men i vissa fall var resultatet svagt. / Background:The bond between humans and dogs has shown to be important. Early studies have shown that they have health-promoting benefits on humans. The nurse’s role includes promoting health and if dogs can do so then that would suggest that we should use them in clinical care. Aim: The aim of this literature review is to investigate how dogs can be used in clinical care and what effects they have on patients. Method: This study was designed as a literature review. The authors searched for scientific articles which addressed the aim of the study, by using the databases Cinahl COMPLETE and PubMed. The contents of the articles were then analysed by reading them both individually and jointly and themes and subthemes were identified. Results: The analysis regarding the use of dogs in clinical care resulted in two themes: Activity and Presence. The theme Activity describes how dogs were used to carry out activities that were specifically designed for a particular purpose. The theme Presence describes how dogs have been used as company, where the activities were not particularly structured but the dogs had a positive impact just by being present. The analysis regarding the effect dogs in clinical care have on patients resulted in three themes: Physical health, Psychological health and Participation. These describe the effects that the dogs have had on patients. These were exclusively positive. Discussion: The strengths and weaknesses of the method of this review are discussed in the section Method discussion. In the section Results discussion, the results are discussed. They have been primarily positive to the use of dogs in clinical care; however, in some cases the results were faint.

Background: Animals are used in several health care areas and have been shown to promote many aspects of patients’ health. Animals have potential for use in nurses’ health promotion work. Nurses need a deeper understanding of the importance and health-promoting properties of animal-assisted therapy. Aim: The aim was to describe the importance of animal assisted therapy for patients’ health. Methods: A literature review was conducted based on ten nursing science studies with both qualitative and quantitative approaches, which were selected after critical review. Only articles that corresponded to the purpose of the literature review were included. The authors read the selected articles thoroughly and compared the similarities and differences in the articles’ results. The results were compiled in different categories. Results: The results show that animal-assisted therapy has a positive impact on three categories: bodily health, psychological well-being and social interplay. Bodily health includes physical activity and physical presence. Psychological well-being includes emotions and self-perceived health and well-being. Social interplay includes the interaction with animals and other people. Discussions: The strengths of the literature review that are discussed in the methodological discussion are the chosen databases, the combination of quantitative and qualitative articles, the quality assessment of articles and the articles’ geographical spread. One weakness that is discussed is the possibility of misinterpretation in the analysis of the quantitative results. The results are discussed in relation to Eriksson's (1989) theory of nursing "tend, play, learn”. “Play” is the part of Eriksson's theory that emerges most clearly in the results. “Learning” also plays a distinct role in the outcome but “tending” does not emerge quite as clear. The result also has a strong connection to the nursing metaparadigm “health”. / Bakgrund: Djur används i flera områden i sjukvården och har visat sig främja många aspekter av hälsa för patienter. Djur kan med fördel användas i sjuksköterskans hälsofrämjande arbete. Sjuksköterskor behöver en bredare insikt i den djurassisterade omvårdnadens betydelse för patienter och dess hälsofrämjande egenskaper. Syfte: Syftet var att beskriva den djurassisterade omvårdnadens betydelse för patienters hälsa. Metod: En litteraturöversikt genomfördes baserad på tio vetenskapliga studier med både kvalitativa och kvantitativa ansatser, vilka valdes ut efter kritisk granskning. Endast artiklar som svarade mot litteraturöversiktens syfte inkluderades. Författarna läste de utvalda artiklarna grundligt och jämförde likheter och skillnader i deras resultat. Resultaten sammanställdes i olika kategorier. Resultat: Resultatet visar att djurassisterad omvårdnad har en positiv inverkan på tre kategorier: kroppslig hälsa, psykiskt välbefinnande samt socialt samspel. Den kroppsliga hälsan omfattar bland annat fysisk aktivitet och fysisk närvaro. Den psykiska välbefinnandet innefattar känslor samt självupplevd hälsa och välbefinnande. Det sociala samspelet inrymmer interaktion med djuret och andra människor. Diskussion: Litteraturöversiktens styrkor som diskuteras i metoddiskussionen är använda databaser, kombinationen av kvantitativa och kvalitativa resultatartiklar, kvalitetsgranskning av artiklarna samt artiklarnas geografiska spridning. Svagheter som diskuteras är risken för feltolkning vid analys av och begränsad djupförståelse i de kvantitativa resultaten. I resultatdiskussionen relateras resultatet till Erikssons (1989) omvårdnadsteori “ansa, leka, lära”. Lekandet är den del av Erikssons teori som framträder tydligast. Även lärandet spelar en tydlig roll i resultatet men ansandet framträder ej lika tydligt. Resultatet har även en stark anknytning till konsensusbegreppet hälsa.

BAKGRUND Hälsa ses som ett tillsånd av psykisk, fysiskt och socialt välbefinnande. När människan åldras påverkas inte bara den fysiska kroppen utan hela människan står inför en förändring. De senaste 50 åren har djuren använts till att skapa välbefinnande i ett omvårdnadssyfte, detta har utvecklats till en terapiform som innebär både närvaro och aktiviteter med djuren i olika former. SYFTE Syftet med studien var att undersöka hur äldre människors hälsa påverkas av djurassisterad omvårdnad. METOD Författarna valde att göra en litteraturöversikt där 16 artiklar inkluderades. Sökningarna skedde i databaserna PubMed och CHINAL. Artiklarna var av både kvantitativ och kvalitativ ansatts. RESULTAT Tre områden där hälsan påverkades av djurassisterad omvårdnad framkom, dessa var psyk, social och fysisk hälsa. Djuren visades ha hälsofrämjande egenskaper som påverkar den äldre människan. Effekterna som framkom var bland annat minskade depressionsymtom, minskad ensamhetskänsla, ökad social interaktion och ökad daglig aktivitet. De största hälsovinsterna hos den enskilda individen påvisades för psykisk hälsa. SLUTSATS Djurassisterad omvårdnad ger positiva hälsoeffekter hos den äldre människan. Det ger lindring hos den sjuke individen och fungerar hälsofrämjande hos den friska människan. Djuren lindrar känslan av ensamhet likväl som att djuren hjälper människor att kommunicera med varandra och därmed skapas nya kontakter som annars uteblivit. Djurassisterad omvårdnad har även tydliga fysiska effekter så som sänkta halter av stresshormon och bidrar till att de dagliga promenaderna bibehålls.