Det blir mer vanligt att familjen uppfyller den döendes sista önskan, att få dö i sitt eget hem. Vården i hemmet gör att familjen få inta ledarrollen i omvårdnaden av familjemedlemmen. Familjen har en stor betydelse för den döende familjemedlemmens sista tid i livet blir. Syftet med denna uppsats var att lyfta fram familjens upplevelser av att vårda en familjemedlem i palliativt skede i hemmiljö. Metoden som användes var litteraturstudie där aktuell forskning inom palliativ vård sammanställdes Databassökning gjordes i CINAHL, Medline, PubMed och ELIN@Kalmar. De artiklar som svarade mot syftet kvalitetsgranskades och resultatet bygger på nio vetenskapliga artiklar. Fyra teman påvisades, familjens upplevelser av delaktighet, familjens upplevelser av information, familjens upplevelser av stöd och familjens upplevelser av situation. Familjen har en önskan att få information om sjukdomen och dess utveckling för att känna sig delaktiga i vården. Familjen kände att de hade ett stort ansvar för sin sjuka familjemedlem för att orka med så behöver familjen ett stöd från professionella vårdare. Fortsatt forskning inom samma område men utifrån familjemedlemmens perspektiv där den döendens upplevelser presenteras.

<p>Det blir mer vanligt att familjen uppfyller den döendes sista önskan, att få dö i sitt eget hem. Vården i hemmet gör att familjen få inta ledarrollen i omvårdnaden av familjemedlemmen. Familjen har en stor betydelse för den döende familjemedlemmens sista tid i livet blir. Syftet med denna uppsats var att lyfta fram familjens upplevelser av att vårda en familjemedlem i palliativt skede i hemmiljö. Metoden som användes var litteraturstudie där aktuell forskning inom palliativ vård sammanställdes Databassökning gjordes i CINAHL, Medline, PubMed och ELIN@Kalmar. De artiklar som svarade mot syftet kvalitetsgranskades och resultatet bygger på nio vetenskapliga artiklar. Fyra teman påvisades, familjens upplevelser av delaktighet, familjens upplevelser av information, familjens upplevelser av stöd och familjens upplevelser av situation. Familjen har en önskan att få information om sjukdomen och dess utveckling för att känna sig delaktiga i vården. Familjen kände att de hade ett stort ansvar för sin sjuka familjemedlem för att orka med så behöver familjen ett stöd från professionella vårdare. Fortsatt forskning inom samma område men utifrån familjemedlemmens perspektiv där den döendens upplevelser presenteras.</p>

Bakgrund: En akutmottagning kan vara en hektisk miljö där patientkategorin ofta är bred. Kritiskt sjuka samt döende patienter är en relativt vanlig företeelse på akuten. Dessa patienter och deras anhöriga är traditionellt sett mycket resurskrävande och i den hektiska miljö som är på akuten kan detta skapa en stor utmaning för sjuksköterskorna i deras omvårdnadsarbete. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att möta kritiskt sjuka och döende patienter samt deras anhöriga inom akutsjukvården. Metod: En allmän litteraturstudie som följde Polit &amp; Becks niostegsmodell. Sökning av studier skedde i databaserna CINAHL och PubMed. Data analyserades med Graneheim &amp; Lundmans kvalitativa innehållsanalys. Resultat: De två kategorierna Praktiska utmaning och psykosociala utmaningar kom fram i resultatet. Fem subkategorier framkom också: Högt tempo på akuten, Utmaningar i miljön, Anhörigas reaktioner, Att kunna bearbeta egna känslor samt Trygghet i den egna förmågan.  Slutsats: Sjuksköterskor upplever mötet med kritiskt sjuka och döende patienter och deras anhöriga som en av de mest utmanande arbetsuppgifterna de har när de jobbar på en akutmottagning. Mer forskning krävs för att förstå hur arbetsbelastningen samt den känslomässiga belastningen som sjuksköterskorna på akutmottagningar upplever i relation till detta möte skall kunna minska. / Background: The emergency department can be a hectic environment where the patient population often is very wide. Patients who are critically ill or dying is a relatively common occurrence in the emergency departments. These patients and their families are traditionally very resource demanding and in a place like the emergency department where the environment already is hectic this can create a big challenge for the nurses in their nursing work.  Purpose: To describe nurses' experiences of meeting critically ill and dying patients and their family in emergency healthcare. Method: A general literature study that followed Polit &amp; Beck's nine-step model. Article searches were conducted in the CINAHL and PubMed databases. Data were analyzed using Graneheim &amp; Lundman’s qualitative content analysis.  Results: The two categories Practical challenge and Psychosocial challenges emerged in the results. Five subcategories belonging to these were: High pace in the emergency department, Challenges in the environment, Relatives reactions, Being able to process one's own emotions and Confidence in one's own abilities. Conclusion: Nurses experience the meeting with critically ill and dying patients and their family as one of the most challenging duties while working in the emergency department. More research is required to understand how the workload and the emotional toll that nurses in the emergency department experiences in relation to this meeting will be able to lighten.

Bakgrund: När någon drabbas av sjukdom eller skada är det inte bara patienten som påverkas utan även de anhöriga. I kritiska lägen, när döden plötsligt blir ett verkligt hot, kastas både patient och anhöriga in i en krissituation. I familjefokuserad omvårdnad ses familjen som en helhet. Om något händer en individ påverkar det även de andra familjemedlemmarna. Även om det inte är den anhöriga som har drabbats av sjukdom kan de ändå ofta uppleva ohälsa och lidande. Syfte: Syftet var att beskriva anhörigas upplevelser när en närstående drabbas av plötslig, kritisk sjukdom. Metod: En litteraturbaserad studie med kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Resultatet består av tre huvudkategorier; behov av att få vara delaktig, känslor som tar över och en vilja att agera. Kategorierna definierar de anhörigas beskrivningar av sina upplevelser. Konklusion: Anhörigas upplevelser vid omhändertagandet när en närstående blivit kritiskt sjuk kan vara omtumlande. Vårdpersonal har möjlighet att påverka upplevelsen genom att möjliggöra och uppmuntra till delaktighet. Delaktighet minskar känslan av att vara avskärmad från verkligheten och underlättar för anhöriga att kunna ingripa och att föra patientens talan. / Background: Sudden illness affects not only the patient but also the patient’s close family. In critical situations both patient and relatives are thrown into a crisis situation. In addition to providing medical care to the patient, nurses must also be able to care for and support the patient’s family. Families’ reactions and needs, however, may look very different from one situation to another. Aim: The aim of the study was to describe family members’ experiences when a relative becomes critically ill. Method: A literature based study using a qualitative content analysis. Results: Three main categories were identified; a need to participate, emotions that take over, a desire to intervene. The categories describe the family members’ experiences. Conclusion: Experiencing critical illness of a family member can be overwhelming. Healthcare professionals can influence the experience by enabling and encouraging family members to participate in the care. Participation reduces the feeling of losing touch with reality and enables families to act.

Bakgrund: Allt fler patienter överlever tack vare medicinska framsteg kritisk sjukdom. Aktuell forskning visar att patienter ofta upplever den akuta sjukdomsfasen som känslomässigt jobbig med känslor såsom stress och ovisshet. Det är känt att kritisk sjukdom och intensivvård medför fysiska konsekvenser även långt efter sjukhusvistelsen och att detta påverkar patienters återhämtning negativt. Med kunskap om patienters upplevelse av psykisk hälsa efter kritisk sjukdom kan sjuksköterskan anpassa vården för att erbjuda dessa patienter stöd för att uppnå en god återhämtning. Syfte: Att belysa hur patienters upplevelse av den psykiska hälsan påverkas efter kritisk sjukdom. Metod: En litteraturstudie baserad på tolv artiklar med kvalitativ ansats analyserades med tematisk innehållsanalys. Resultat:Deltagarnas upplevelse av psykisk hälsa efter kritisk sjukdom presenteras under fem huvudkategorier: tacksamhet, utsatthet, oro och rädsla, fatigue samt identitetsförändringar. Konklusion: Deltagarnas upplevelse av psykisk hälsa påverkades av att de kände tacksamhet över att ha överlevt och de stöd de fått, men utsatthet, oro, fatigue och ett behov av att omforma sin identitet var vanliga upplevelser som fick deltagarna att ändra sin självbild och sina perspektiv på livet. Vikten av att patienter känner sig förstådda och erbjuds stöd från såväl vården som närstående har framkommit och personcentrerad vård och ett holistiskt förhållningssätt lyfts fram som viktiga faktorer för att tillgodose de komplexa behov som uppstår efter kritisk sjukdom. / Background: An increasing number of patients survive critical illness due to medical advancements. Current research indicates that patients often find the acute phase of illness emotionally challenging, experiencing stress and uncertainty. It is known that critical illness and intensive care lead to physical consequences long after hospitalization, negatively impacting patients' recovery. With knowledge of patients' post-critical illness health experiences, nurses can tailor care to provide support for optimal recovery. Aim: To illuminate how patients' experiences of mental health are affected after critical illness. Method: A literature review based on twelve articles with a qualitative approach was analyzed using thematic content analysis. Results: Participants' experiences of mental health after critical illness are presented in five main categories: gratitude, vulnerability, worry and fear, fatigue, and identity changes. Conclusion: Participants' mental health experiences were influenced by gratitude for survival and the support received. However, vulnerability, worry, fatigue, and a need to reshape identity were common experiences leading participants to alter their self-perception and life perspectives. The importance of patients feeling understood and offered support from both healthcare and relatives has emerged and person-centered care and a holistic approach are highlighted as important factors in meeting the complex needs that arise after critical illness.

Bakgrund: I en rapport från socialstyrelsen framgår det att akutmottagningarna runt omi landet har ca 2,5 miljoner patientfall, därtill kommer ännu fler anhöriga ochnärstående. Patientnämnden, som är det organ som hanterar klagomål från patienter ochanhöriga, uppger att det varje år kommer ungefär 4000 anmälningar där patienter ochanhöriga har känt sig kränkta och dåligt bemötta i sjukvården. Syfte: Syftet var attbeskriva hur vuxna anhöriga upplever bemötandet av sjuksköterskan vid akutasjukdomstillstånd inom somatisk vård. Metod: Arbetet skrevs som en allmänlitteraturstudie, enligt metod för kvalitativ manifestinnehållsanalys. Resultat:Anhörigas upplevelser i bemötandet från sjuksköterskorna kunde delas in i tre olikakategorier: trygghet-otrygghet, att bli sedd och bekräftad och sjuksköterskansmaktutövande. I det trygga och bekräftande bemötandet upplevde anhöriga känslor avtrygghet och betydelsefullhet, detta gav dem förutsättningar att skapa en handlingsplanför framtiden. När sjuksköterskan istället utövade sin maktställning upplevde anhörigakänslor av maktlöshet och att befinna sig i en beroendeställning. Detta gjorde attanhöriga fastnade i känslor av skuld och kunde inte ta sig vidare. / Background: A report from the National Board shows that emergency departmentsaround the country has about 2.5 million patient cases, which must be added even morefamily and friends. Patients Board, which is the body that handles complaints frompatients and relatives, said that each year, approximately 4000 notifications in whichpatients and families have felt insulted or badly treated in health care. Objective: Theaim was to describe how adult relatives are experiencing the hospitality of the nurse inacute illness in somatic care. Methods: This work was written as a general literaturestudy, by method of qualitative manifest content analysis. Results: Relatives'experiences of nurses' attitudes could be divided into three different categories:security-insecurity, to be seen and confirmed and nurses exercise of power. In the safeand confirmatory hospitality experienced relatives feelings of security and greatness,this gave them the ability to create an action plan for the future. When the nurse insteadexercised their position of power experienced relatives feelings of powerlessness andbeing in a position of dependence. This meant that families got stuck in feelings of guiltand could not get on.

Abstrakt Bakgrund: Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) innebär en förlängd stressreaktion och beteendeförändring hos en person. Riskfaktorer på IVA för utvecklandet av PTSD är bland andra vårdmiljö, läkemedel, lång vårdtid samt mekanisk ventilation. COVID-19 kan orsaka följdsjukdomar, såväl fysiska- som psykiska, vilket också innebär en risk för dessa patienter att utveckla PTSD.  Motiv: Pandemin har inneburit en extrem belastning på intensivvården. Det är känt att patienter som vårdas på IVA löper risk att utveckla PTSD. Förekomst av symtom på PTSD efter allvarlig COVID-19 infektion är ännu relativt outforskat.  Syfte: Syftet med studien var att kartlägga förekomst av symtom på PTSD efter allvarlig COVID-19 infektion som krävt intensivvård.  Metod: Föreliggande studie har tagit del av data från SWECRIT COVID-19 studien som baseras på kritiskt svårt sjuka patienter med COVID-19 som intensivvårdats i Region Skåne. Kvantitativ ansats med en icke experimentell design var lämpligt, eftersom skattningsinstrumentet PCL-5 användes. Urvalet i studien skedde konsekutivt. Totalt deltog 174 patienter i studien. Variabler som kön, ålder, civilstatus, modersmål och utbildningsnivå studerades. Data analyserades i Jamovi (version 1.6.23).  Resultat: Resultatet visade att 16% av patienterna uppnådde tröskelvärdet ≥33 poäng för symptom på PTSD. Patienter med annat modersmål än svenska visade sig skatta högre för symptom på PTSD, sambandet var signifikant (p=0.003). Kvinnor skattade högre för symtom på PTSD än män, men den procentuella fördelningen bland de som uppfyllde tröskelvärdet var lika mellan könen.  Konklusion: Personcentrerad vård och förebyggande arbete kan ha betydelse för förekomst av symtom på PTSD. Att förhindra eventuella språkbarriärer hos patienter med annat modersmål är av vikt. Fortsatta uppföljningsstudier vid 12- och 36-månader kan visa hur förekomsten av PTSD utvecklas över tid. Kompletterande kvalitativ forskning kan nyansera patienters unika upplevelse av intensivvård för COVID-19. / Abstract  Background: Post-traumatic stress disorder (PTSD) involves a prolonged stress response and behavioral change in a person. Risk factors for the development of PTSD in ICU are care environment, drugs, prolonged care and mechanical ventilation. COVID-19 can cause physical and mental sequelae, which also put these patients at risk for developing PTSD. Motive:  The pandemic has put an extreme strain on intensive care. It is known that patients in ICU are at risk of developing PTSD. The incidence of PTSD symptoms after severe COVID-19 infection is still relatively unexplored. Aim: The aim of the study was to examine the occurrence of symptoms of PTSD after severe COVID-19 infection that required intensive care. Method: The present study has taken part of data from the SWECRIT COVID-19 study, which is based on critically ill patients with COVID-19 who received intensive care in Skåne, Sweden. Quantitative approach with a non-experimental design was appropriate since the instrument PCL-5 was used. The selection of patients was made consecutively. A total of 174 patients participated in the study. Variables such as gender, age, marital status, language and level of education were studied. Data were analyzed in Jamovi (version 1.6.23). Result: The results showed that 16% of the patients reached the threshold ≥33 points for symptoms of PTSD. Patients with other languages than Swedish were found to rate higher for symptoms of PTSD, the association was significant (p = 0.003). Women rated higher for symptoms of PTSD than men, but the distribution of percentage among those who met the threshold was equal between the genders.  Conclusion: Person-centered care and preventive work can be important for the prevalence of symptoms of PTSD. Preventing language barriers are important. Follow-up studies at 12 and 36 months can show how the prevalence of PTSD develops over time. Complementary qualitative research can nuance patients' unique experience of intensive care for COVID-19.

Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka vad omvårdnad innebär utifrån ett sjuksköterskeperspektiv och etiska faktorer gällande enteral näringstillförsel vid palliativ vård. Forskningsansatsen har varit en systematisk litteraturstudie baserad på Goodmans sju steg i forskningsprocessen. Studiens resultat baseras på 10 vetenskapliga artiklar. Utifrån dessa artiklars resultat utkristalliserades olika teman såsom riktlinjer, dokumentation, åtgärder, komplikationer och effekter inom området omvårdnad kring enteral näringstillförsel. Resultatet påvisar att enteral nutrition ingår i sjuksköterskans ansvarsområde. Det finns skrivna riktlinjer gällande enteral nutrition. Dock visades sig att det finns luckor mellan vad som är rekommenderad vård och vad som sker ute i klinisk verksamhet. Den mest förekommande komplikationen med nasogastrisk sond är aspiration av maginnehåll till lungorna. / The aim of this systematic review is to study what nursing care can imply from a nursing perspective and ethical issues regarding enteral nutrition in palliative care. The research approach has been a systematic literature review based on Goodmans seven principles. The result of the study is based on 10 scientific articles. From the results of the articles different themes, emerged such as guidelines, documentation, interventions, complications and effects within the area of enteral nutrition and nursing care. The results show that enteral nutrition is part of the nurse’s scope of practice and that written recommendations and guidelines exist. However, the review also shows that gaps between recommended nursing care and practice exist. The most frequent complication concerning enteral nutrition is lung aspiration.