Dialysär en livsavgörande behandling för patienter med kronisk njursvikt som upptartid och leder till livsförändringar för patienten. Peritonealdialysbehandlingkräver att patienten har god kunskap och aseptik i sitt utförande. Syftet med litteraturstudien var attbeskriva faktorer som påverkar livskvaliten hos patienter som genomgårperitonealdialys. Metoden somanvändes var en litteraturstudie. Artiklarna söktes fram i databaserna CINAHL,PsycINFO och PubMed. Tio artiklar utgjorde resultatet som genomgickkvalitetsgranskning enligt Polit och Becks (2012) guide för kritisk granskningav kvalitativa och kvantitativa studier. Resultatetvisade ett flertal faktorer som påverkade livskvaliten hos patienter medperitonealdialys. De faktorer som framkom var sömn, trötthet, utbildning,arbete, inkomst, omvårdnadsstöd, ålder och fysisk påverkan. Slutsatsen var att de faktorer somframkom i resultatet hade en påverkan på patienternas upplevelse av livskvaliten

Introduktion: Hjärtinfarkt är en av de vanligaste dödsorsakerna i Europa och övriga världen och tiden efter en hjärtinfarkt ställer krav på omställning och anpassning i en förändrad livssituation. Begreppet livskvalitet definieras på olika sätt och innefattar individens subjektiva upplevelse av livssituationen. Syfte: Att belysa livskvalitet efter en hjärtinfarkt. Metod: Litteraturstudien grundar sig på Polit och Beck’s niostegsmodell. Litteratursökningen genomfördes i databaserna Cinahl och PubMed och en kvalitetsgranskning utfördes enligt Polit och Beck’s granskningsmallar. Detta resulterade i elva vetenskapliga artiklar som gick igenom kvalitetsgranskningen och svarade på studiens syfte. Ur databearbetningen framträdde tre teman och sex underteman. Resultat: Resultatet redovisas i tre teman; En förändrad tillvaro, Relationer och En andra chans samt sex tillhörande underteman; Känslomässiga reaktioner, Hälsoproblem, Socialt nätverk, Intimitet och sexualitet, Livsstilsförändringar och Synen på livet och framtiden. Slutsats: Det framkom både negativ och positiv påverkan på livskvalitén efter en hjärtinfarkt, så som rädsla över att få en ny hjärtinfarkt och tacksamhet över att få en ny chans i livet. Det är viktigt att sjukvårdspersonal har kunskap inom ämnet för att kunna främja och förebygga onödigt lidande, vilket kan bidra till ökad livskvalitet hos män och kvinnor efter en hjärtinfarkt.

No description available.

SAMMANFATTNING  Bakgrund och syfte: I takt med att medellivslängden ökar, ökar även antalet människor som insjuknar i cancer och tumörsjukdomar. Idag finns flera behandlingsalternativ mot dessa tillstånd men de leder till biverkningar som kan försämra livskvaliteten för en patient. Protonstrålning användes första gången 1957 och är en behandlingsmetod som skonar frisk vävnad kring tumören vilket resulterar i färre biverkningar. Forskning har bedrivits kring den tekniska funktionen vid protonstrålning men den är begränsad när det kommer till människors upplevda livskvalitet efter genomgången behandling. Syftet var att undersöka hur patienter som behandlats med protonstrålning för sjukdomar i huvud- och nackregionen upplevde sin sjukdom, behandling med protonstrålning samt sin hälsa och livskvalitet efter behandlingen.   Metod: Studien genomfördes med kvalitativ metod och intervjuer via telefon genomfördes för att samla data. Antal deltagare i studien var åtta. För att analysera data användes innehållsanalys.    Resultat: Fyra kategorier skapades: sjukdomen påverkar livskvaliteten negativt, skiftande upplevelser av protonstrålning, förbättrad livskvalitet till följd av protonstrålning och hälsa.  Upplevelsen av livskvalitet såg olika ut för samtliga deltagare i studien. Däremot var upplevelsen av sjukdom, protonstrålning, livskvalitet och hälsa god för majoriteten av deltagarna trots behandling med protonstrålning.     Slutsats: Behandling med protonstrålning skonar frisk vävnad från att drabbas av strålning vilket denna studies resultat tyder på genom att deltagarna inte redovisade någon stor negativ påverkan på livskvaliteten.

Fotsår är en del av många diabetikers liv. Såren uppstår ofta till följd av sjukdomens komplikationer som nedsatt känsel och cirkulation. Sårläkningen tar lång tid vilket kan begränsa patienten i vardagen. När vardagen blir påverkad kan även livskvaliteten bli lidande. Syftet med studien är således att belysa hur ett svårläkt fotsår påverkar diabetikers livskvalité. Kvantitativa och kvalitativa artiklar analyserades för att genomföra en litteraturstudie. Resultatet omfattar tre huvudteman; hämning av fysiska behov, en inre påverkan och begränsning i det sociala livet. Patienterna får restriktioner och rekommendationer för att gynna sårläkning och undvika komplikationer vilket gör att de blir begränsade och livskvaliteten försämras. Många har även smärta, vilket också är en faktor som påverkar livskvaliteten. Som slutsats kan sjuksköterskan stärka patientens livskvalitet genom att anpassa vården, främja patientens självständighet och se till människan bakom såret.

<p>Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva hur vuxna med typ 2 diabetes uppfattar sin livskvalitet. Metoden var en beskrivande litteraturstudie. Tre undergrupper identifierades, sammanlagt granskades 15 artiklar varav samtliga med kvanitativ ansats. Resultatet av föreliggande studie visade att depression var det mest förekommande komplikationen hos typ 2 diabetiker, vilket resulterade i både nedsatt livskvalitet samt även hälsorelaterad livskvalitet. Vidare visade resultatet att patienter som behandlades med insulin, var kraftigt överviktiga, personer med lägre utbildning, personer med sämre metabol kontroll och otillfredsställande HbA_1cvärde också uppfattade dålig livskvalitet. Kvinnor med typ 2 diabetes har lägre livskvalitet än män. Dessutom utvisade resultatet att kvinnorna uppfattade sig ha sämre sexuell livskvalitet jämfört med männen, även fast männen ofta fick problem med erektil dysfunktion ED, vilket var en vanlig komplikation hos manliga diabetiker. Vidare uppfattades sämre livskvalitet hos patienter som hade högt antal diabetesmediciner likaså de som hade småkärlssjukdomar. Typ 2 diabetiker som fick hjälp med rätt sorts kostråd skattade sin livskvalitet något högre. Goda effekter observerades när livskvaliteten avlästes på resultaten när patienterna fick stöd från ett skötselprogram via datorn som var utformat speciellt till diabetiker.</p>

Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva hur vuxna med typ 2 diabetes uppfattar sin livskvalitet. Metoden var en beskrivande litteraturstudie. Tre undergrupper identifierades, sammanlagt granskades 15 artiklar varav samtliga med kvanitativ ansats. Resultatet av föreliggande studie visade att depression var det mest förekommande komplikationen hos typ 2 diabetiker, vilket resulterade i både nedsatt livskvalitet samt även hälsorelaterad livskvalitet. Vidare visade resultatet att patienter som behandlades med insulin, var kraftigt överviktiga, personer med lägre utbildning, personer med sämre metabol kontroll och otillfredsställande HbA1c värde också uppfattade dålig livskvalitet. Kvinnor med typ 2 diabetes har lägre livskvalitet än män. Dessutom utvisade resultatet att kvinnorna uppfattade sig ha sämre sexuell livskvalitet jämfört med männen, även fast männen ofta fick problem med erektil dysfunktion ED, vilket var en vanlig komplikation hos manliga diabetiker. Vidare uppfattades sämre livskvalitet hos patienter som hade högt antal diabetesmediciner likaså de som hade småkärlssjukdomar. Typ 2 diabetiker som fick hjälp med rätt sorts kostråd skattade sin livskvalitet något högre. Goda effekter observerades när livskvaliteten avlästes på resultaten när patienterna fick stöd från ett skötselprogram via datorn som var utformat speciellt till diabetiker.

No description available.

Introduktion: Gingivit förekommer hos en större del av befolkningen och kronisk parodontit förekommer hos upptill 40 % av alla vuxna i Sverige. Kunskapen om parodontala sjukdomar och vad de kan leda till är begränsad hos den svenska befolkningen. Den parodontala behandlingen delas in i icke-kirurgisk och kirurgisk infektionskontroll. Mätinstrumenten OHIP-14 och -49 är de mätinstrument som används oftast för att mäta livskvalité. Syfte: Att beskriva livskvalitén hos individer med kronisk parodontit. Frågeställningar: Hur upplever individer med kronisk parodontit sin livskvalité? Metod: En litteraturstudie. Resultat: I resultatet framkommer det att livskvaliteten hos personer med parodontit påverkas påtagligt. Faktorer som påverkar är bland andra psykologisk och fysiologisk diskomfort/ dysfunktion, tuggfunktionen, dålig andedräkt och att mat fastnar mellan tänderna. Det har även påvisats att icke-kirurgisk parodontal behandling påverkar livskvalitén positivt. Konklusion: Livskvalitén hos individer med kronisk parodontit påverkas.

Bakgrund: Hypotyreos är en autoimmun kronisk sjukdom och betraktas vara en av världens vanligaste endokrina sköldkörtelsjukdomar. Vilket innebär att produktionen av kroppens tyreoidea hormoner är nedsatt som behövs för många av kroppens viktiga funktioner. Omkring tio procent av världens befolkning lever med sjukdomen och många upplever fortfarande fler av symtomen. Denna studie syftar till att undersöka bakomliggande orsaker till att hälsan och livskvaliteten hos patienterna med hypotyreos påverkar dem trots läkemedelsbehandling.  Syfte: Syftet med studien var att undersöka faktorer som påverkar patientens hälsa och livskvalitet vid hypotyreos. Metod: Metoden omfattade en allmän litteraturstudie med en strukturerad sökmetod, där Cinahl och PubMed användes för att söka vetenskapliga artiklar. En kvalitetsgranskning genomfördes där endast artiklar av medel eller hög kvalitet inkluderades. Den integrerade analysmetoden användes sedan för att sammanställa och kategorisera resultaten utifrån de utvalda artiklarna.  Resultat: Att leva med sjukdomen hypotyreos medför flera påverkande faktorer på patientens livskvalitet, vilket gör de autoimmuna endokrina sjukdomarna komplexa. Litteraturstudiens resultat visade på flera påverkande faktorer som påverkar både hälsa och livskvalitet. En sammanställning gjordes på resultatet vilket resulterade i fyra huvudfynd: fysiska faktorer, psykiska faktorer, behandlingsmetoder och tillfredsställande riktlinjer. Slutsats: Faktorer som hittades hade betydande påverkan på hälsan och livskvaliteten. Som en del av omvårdnadsarbetet bör sjuksköterskor erbjuda stöd och utbildning till patienter utifrån ett personcentrerat förhållningssätt.