Bakgrund: Hypotyreos är en autoimmun kronisk sjukdom och betraktas vara en av världens vanligaste endokrina sköldkörtelsjukdomar. Vilket innebär att produktionen av kroppens tyreoidea hormoner är nedsatt som behövs för många av kroppens viktiga funktioner. Omkring tio procent av världens befolkning lever med sjukdomen och många upplever fortfarande fler av symtomen. Denna studie syftar till att undersöka bakomliggande orsaker till att hälsan och livskvaliteten hos patienterna med hypotyreos påverkar dem trots läkemedelsbehandling.  Syfte: Syftet med studien var att undersöka faktorer som påverkar patientens hälsa och livskvalitet vid hypotyreos. Metod: Metoden omfattade en allmän litteraturstudie med en strukturerad sökmetod, där Cinahl och PubMed användes för att söka vetenskapliga artiklar. En kvalitetsgranskning genomfördes där endast artiklar av medel eller hög kvalitet inkluderades. Den integrerade analysmetoden användes sedan för att sammanställa och kategorisera resultaten utifrån de utvalda artiklarna.  Resultat: Att leva med sjukdomen hypotyreos medför flera påverkande faktorer på patientens livskvalitet, vilket gör de autoimmuna endokrina sjukdomarna komplexa. Litteraturstudiens resultat visade på flera påverkande faktorer som påverkar både hälsa och livskvalitet. En sammanställning gjordes på resultatet vilket resulterade i fyra huvudfynd: fysiska faktorer, psykiska faktorer, behandlingsmetoder och tillfredsställande riktlinjer. Slutsats: Faktorer som hittades hade betydande påverkan på hälsan och livskvaliteten. Som en del av omvårdnadsarbetet bör sjuksköterskor erbjuda stöd och utbildning till patienter utifrån ett personcentrerat förhållningssätt.

Backgrond: The thyroid is a hormone-producing endocrine gland which is located in the front of the throat. The thyroid gland tissue contains several microscopic and spherical cavities called follicles. Thyroid hormones thyroxine (T4) and triiodothyronine (T3) are produced from the follicle cells and regulated by a so-called three-hormone sequence. Thyroid stimulating hormone (TSH) is the second hormone in the sequence and is produced from the pituitary gland. During pregnancy, the thyroid gland produces a greater amount of hormone to cater the needs of the mother and her offspring. When the gland produces too little hormone, it is called hypothyroidism. The disease causes symptoms such as chills, dryness, depression, and hair loss. The disease is divided into different types depending on the underlying cause of the disease. It is called primary hypothyroidism when disorders are in the thyroid gland itself and secondary when the problem is elsewhere in the body, usually in the hypothalamus. Hypothyroidism during pregnancy increases the risk of obstetric complications and can also lead to reduced IQ development in the fetus. Levothyroxine is a synthetic T4 and is used as a first-line drug in the treatment of hypothyroidism. Aim: The aim of this study was to investigate whether treatment with levothyroxine in subclinical hypothyroidism in pregnancy reduces the risk of pregnancy complications and also to analyze how thyroid autoimmunity and subclinical hypothyroidism affect the pregnant woman. Method: The work is a literature study conducted using six relevant published articles retrieved from the medical database and the search engine PubMed. Results: The studies 2,4,5 concluded that subclinical hypothyroidism and thyroid autoimmunity increase the risk of pregnancy complications. Studies 1 and 6 could not show any connection between these groups. Levothyroxine treatment in pregnancy with TSH value greater than 4 mIU/L is effective and leads to reduced risk of miscarriage, admission to neonatal wards and premature birth. In addition, the studies showed that the levothyroxine treatment in patients with TSH value less than 4mIU/L is without any significant effect.   Conclusion: The evidence at present, is unclear and there is insufficient data to determine the efficacy of treatment in patients with TSH levels below 2.5 mIU / L. More and larger clinical randomized controlled trials in pregnant women with subclinical hypothyroidism and positive for thyroperoxidase antibodies are needed to increase the validity of the treatment. In contrast, levothyroxine treatment in mothers with a TSH level in serum greater than 4 mIU / L is effective and of significant importance for both the woman and her offspring.

No description available.

Bakgrund: Sköldkörteln är en endokrin körtel som tillverkar två viktiga hormon som påverkar många olika organ, tyroxin (T4) och trijodtyronin (T3) som är det mest aktiva. Det tillstånd då det bildas för lite sköldkörtelhormon jämfört med vad kroppen kräver kallas hypotyreos och hypotyreos kan vara svår att känna igen på grund av en skiftande symptombild. Syntetiskt T4, levotyroxin, är förstahandsval vid behandling. Trots tillräcklig dosering av levotyroxin, har patienter visats ha minskat psykologisk välbefinnande och minskad neurokognitiv funktion. I enstaka fall, när patienten inte mår bra trots att proverna ser bra ut, kan tillägg av L-T3 prövas. År 2014 skrevs L-T4 ut till cirka 420 000 patienter i Sverige och en kombination av L-T4 och L.T3 skrevs ut till 517 patienter. Syfte: Syftet med detta arbete är att undersöka om patienter som enbart står på L-T4 kan bli hjälpa av en kombination av L-T4 och L-T3 och om det finns underlag för ändring i rekommendationer vid hypotyreosbehandling då enbart L-T4behandling inte ger önskade resultat. Metod: Frågeställningen besvarades genom en litteraturstudie, och artiklar som användes som underlag utsöktes i PubMed. Sex studier valdes ut. Resultat: I alla studier sjönk T4 koncentrationerna och i fem studier ökade koncentrationerna av T3 i kombinationsgrupperna jämfört med monoterapigrupperna. Resultaten från två studier visade på ökade QOL-värden, förbättrad sinnesstämning och kognitiv funktion. I en studie sänktes visserligen kolesterolvärdet  men halten av deoxypyridinolin i urinen ökade i kombinationsgruppen vilket innebär en ökad benresorption. En sorts placeboeffekt, då de som fick monoterapi ansågs få placebo eftersom de inte fick något tillägg, sågs i monoterapigrupperna i tre av studierna. I fyra av studierna tillfrågades patienterna vilken behandling de föredrog, i tre av dessa föredrogs kombinationen av majoriteten och i den fjärde hade de flesta ingen preferens. Slutsats: Fler patienter valde kombinationsterapin, vilket talar för att patienterna mår bättre av kombinationsbehandlingen. De varierande slutsatserna från studierna kan bero på att patienterna var olika sjuka, hade olika doseringar av L-T3 samt att man i alla studier inte mätte samma parametrar vilka kan ha påverkats olika av behandlingarna. Fler studier krävs för att undersöka vilka subgrupper som kan dra fördel av kombinationsbehandling innan ändringar görs av behandlingsrekommendationer. I vissa fall där symptom kvarstår efter längre tids stabil L-T4 dosering kan tillägg av L-T3 vara försvarbart.

Sköldkörtelsjukdom ökar för varje år, sedan 2007 har antalet med diagnosen ökat med 42%. Hypotyreos är en av de vanligaste sjukdomarna i Sverige men tiotusentals upplever att vården de får inte hjälper. Läkemedlet Levaxin kommuniceras som standardbehandling för hypotyreos inom vården idag men det saknas information kring alternativa behandlingsmetoder och kommunikationen kring hypotyreos är bristfällig. Detta leder till att patienter ifrågasätts och inte tas på allvar. Studien syftar till att undersöka vilka behandlingsmetoder som finns för sköldkörtelsjuka och hur de kommuniceras visuellt. Studien bygger på en enkätundersökning och en visuell research. Detta för att kunna samla in data över ett urval hypotyreospatienters behandlingsmetoder och för att få en komplett bild över den visuella kommunikationen av alternativa behandlingsmetoder. Studien visar på att rådande traditionell medicinering är vanligt förekommande hos hypotyreospatienter, dock upplevs den inte vara tillräckligt bra. Det förekommer även självmedicinering hos de hypotyreossjuka. Ett utbrett missnöje hos patienterna gällande vårdens bemötande, riktlinjer, engagemang, lyhördhet, information och kommunikation är också tydligt. Studien visar även på att kommunikationen och informationen kring hypotyreos är bristfällig och även bilder och texter som illustrerar och informerar om alternativa behandlingsmetoder saknas. Detta kan kopplas an till problematiken att illustrera något som inte syns och som det råder brist på kunskap om.

Syftet med det här arbetet var att undersöka en eventuell koppling mellan subklinisk hypotyreos och depression. De hypoteser som prövas är: ”Värdet för tyreoideastimulerande hormon (TSH) kan användas som markör för depression” samt ”Värdet för antikroppar mot tyreoperoxidas (TPOAk) kan användas som markör för depression”. Metoden som använts är en litteraturstudie. Vetenskapliga artiklar publicerade 2012 och framåt som möter inklusionkriterierna har använts. Dessa kriterier var att artiklarna skulle vara orginalstudier, vetenskapligt granskade, mäta nivåer av TSH och TPOAk i serum samt undersöka sambandet mellan hypotyreos och depression genom att titta på serumnivåer av TSH och TPOAk. Studierna skulle ej vara utförda på djur. Resultatet visar att fyra av sju artiklar påvisar ett positivt samband mellan hypotyreos och depression. Det visar även att tre artiklar kunde påvisa ett positivt samband mellan TSH och depression och tre artiklar kunde påvisa ett positivt samband mellan TPOAk och depression. Slutsatsen är att det verkar finnas ett samband mellan subklinisk hypotyreos och depression samt att TSH och TPOAk inte enskilt utgör markörer för depression men det sammantagna värdet av dem bör kunna ge en indikation på om det finns ett samband eller inte. / The aim of this study was to investigate a possible link between subclinical hypothyroidism and depression. The hypotheses that where being tested are: "the level of thyroid stimulating hormone (TSH) can be used as a marker for depression" and "the level of thyroperoxidase antibodies (TPOAb) can be used as a marker for depression". The method used is a literature review. Scientific articles published in 2012 and forward meeting the criteria for inclusion have been used. These criteria were that the articles would be original, peer-reviewed studies, measuring levels of TSH and TPOAb in serum and examine the link between hypothyroidism and depression by looking at serum levels of TSH and TPOAb. The studies should not be conducted on animals. The results show that four out of seven articles indicate a positive association between hypothyroidism and depression. It also shows that three articles were able to demonstrate a positive association between the TSH and depression and three articles were able to demonstrate a positive association between TPOAb and depression. The conclusion is that there appears to be a link between subclinical hypothyroidism and depression and that the levels of TSH and of TPOAb do not individually represent markers of depression but the overall value of them should be able to give an indication of whether there is a connection or not.

Bakgrund: Hypotyreos är i första hand en autoimmun sjukdom, där kroppens försvar angriper sköldkörteln. Sjukdomen drabbar cirka en kvinna på 50 och en man på 300. Sjukdomen orsakar mycket lidande med olika symptom som exempelvis onormal trötthet och depression vilket begränsar och förhindrar sociala aktiviteter och möten. Syfte: Belysa kvinnors erfarenheter av att leva med hypotyreos i Sverige. Metod: Kvalitativ narrativ analys användes som metod. Data insamlades genom 15 bloggar. Resultat: Ur analysen framträdde fem kategorier såsom; Blir inte tagen på allvar, Symptomen styr vardagen, Kan inte lita på läkarna, Möter förståelse från omgivningen och Abnorm viktökning med tretton underkategorier. Slutsats.  Kvinnornas upplevda erfarenheter av att inte bli förstådd och tagna på allvar när de söker vård var tydlig. Sjukdomens symptom styr vardagen med smärta, bristande energin och koncentrationsförmåga. Brist på tillit till läkarnas kunskap och ansvar framkom. Bloggandet var för många kvinnor ett sätt att hålla kontakt med sin omgivning / Keywords:                          Blog, experience, hypothyreosis, life world, treatment Background: Hypothyroidism is primarily an autoimmune disease where the body's defenses attack the thyroid gland. The disease affects about one woman of 50 and one in 300 men. The disease causes much suffering with various symptoms such as unusual tiredness and depression which limits and prevents social activities and meetings. Aim: Highlight women’s experience of living with hypothyroidism in Sweden. Method: The data was analyzed through a qualitative narrative analysis. Data were collected from 15 blogs. Results: Five categories emerged from the analysis; Will not be taken seriously, symptoms control everyday life, Cannot trust doctors, Meets understanding from the environment and Abnormal weight gain and thirteen subcategories. Conclusion: The women perceived the experience of not being understood and taken seriously when they seek care was evident. Symptoms of the disease control everyday life with pain, lack of energy and concentration. Lack of trust in physicians' knowledge and responsibility emerged. Blogging was for many women a way to keep in touch with their surroundings.

Bakgrund: Hypotyreos är en av de vanligaste endokrina sjukdomarna. Varje år insjuknar människor i sjukdomen och vanligast är att kvinnor drabbas. Att drabbas av hypotyreos innebär att man har brist på tyreoideahormoner i sköldkörteln och att energiproduktionen går på sparläge. Kompetenskrav sätts på sjuksköterskan i vårdandeprocessen hos patienter med hypotyreos då konsekvenserna av sjukdomen kan förefalla diffusa och svåra att mäta. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva hur personer med hypotyreos upplever sin livskvalité.  Metod: Denna studie är en beskrivande litteraturstudie. Elva artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats har analyserats och delats upp i teman och subteman. Huvudresultat: Personer med hypotyreos upplevde varken en bättre livskvalitet eller förbättringar gällande sköldkörtelrelaterade symtom trots att de medicinerats. Känslan hos dessa personer var att de kände sig svaga, orkeslösa, dränerade på ork och att deras dagliga aktiviteter begränsades. En känsla av missförståelse upplevdes inom vården då läkarna fokuserade främst på personernas provresultat. Trots det att läkaren talade om att blodvärdena låg inom referens upplevde personerna med hypotyreos att flertalet symtom kvarstått. Slutsats: Personer med hypotyreos uttrycker missnöje över sin upplevelse av livskvalitet, sin medicinering och även vårdrelationen. Att leva med hypotyreos innebär att man kan ha kvarvarande symtom trots medicinering och livskvalitén för dessa personer påverkas negativt. Genom en ökad förståelse för denna komplexa sjukdom skulle sjuksköterskan kunna bidra med en större trygghet och hjälpa dessa personer genom att skapa en bättre vårdrelation. / Background: Hypothyroidism is one of the most common endocrine diseases. Every year, people get sick with the disease and most commonly, women are affected. Being affected by hypothyroidism means that there is a lack of thyroid hormones in the thyroid gland and makes the energy production goes to a low saver. Competence requirements are imposed on the nurse in the caring process of patients with hypothyroidism as the consequences of the disease may appear diffuse and difficult to measure. Purpose: The purpose of this study was to describe how people with hypothyroidism experience their quality of life. Method: This study is a descriptive literature study. Eleven articles with both qualitative and quantitative design have been analyzed and divided into themes and sub-themes. Main Results: People with hypothyroidism experienced neither a better quality of life nor improvements in thyroid-related symptoms despite being medicated. The feeling of these people was that they felt weak, powerless, drained of energy and that their daily activities were limited. A feeling of misunderstanding was experienced in health care when the doctors focused mainly on the person's test results. Although the doctor mentioned that the blood values were within reference, people with hypothyroidism felt that a number of symptoms remained. Conclusion: People with hypothyroidism express dissatisfaction with their experience of quality of life, their medication and even the care relationship. Living with hypothyroidism means that you may have remaining symptoms despite medication and the quality of life for these people is adversely affected. Through an increased understanding of this complex illness, the nurse could contribute with greater security and help these people by creating a better care relationship.

Bakgrund: Hypotyreos är en av de vanligaste endokrina sjukdomarna. Varje år insjuknar människor i sjukdomen och vanligast är att kvinnor drabbas. Att drabbas av hypotyreos innebär att man har brist på tyreoideahormoner i sköldkörteln och att energiproduktionen går på sparläge. Kompetenskrav sätts på sjuksköterskan i vårdandeprocessen hos patienter med hypotyreos då konsekvenserna av sjukdomen kan förefalla diffusa och svåra att mäta. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva hur personer med hypotyreos upplever sin livskvalité.  Metod: Denna studie är en beskrivande litteraturstudie. Elva artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats har analyserats och delats upp i teman och subteman. Huvudresultat: Personer med hypotyreos upplevde varken en bättre livskvalitet eller förbättringar gällande sköldkörtelrelaterade symtom trots att de medicinerats. Känslan hos dessa personer var att de kände sig svaga, orkeslösa, dränerade på ork och att deras dagliga aktiviteter begränsades. En känsla av missförståelse upplevdes inom vården då läkarna fokuserade främst på personernas provresultat. Trots det att läkaren talade om att blodvärdena låg inom referens upplevde personerna med hypotyreos att flertalet symtom kvarstått.  Slutsats: Personer med hypotyreos uttryckte missnöje över sin upplevelse av livskvalitet, sin medicinering och även vårdrelationen. Att leva med hypotyreos innebar att man kunde ha kvarvarande symtom trots medicinering och livskvalitén för dessa personer påverkades negativt. Genom en ökad förståelse för denna komplexa sjukdom skulle sjuksköterskan kunna bidra med en större trygghet och hjälpa dessa personer genom att skapa en bättre vårdrelation. / Background: Hypothyroidism is one of the most common endocrine diseases. Every year, people get sick with the disease and most commonly, women are affected. Being affected by hypothyroidism means that there is a lack of thyroid hormones in the thyroid gland and makes the energy production goes to a low saver. Competence requirements are imposed on the nurse in the caring process of patients with hypothyroidism as the consequences of the disease may appear diffuse and difficult to measure. Purpose: The purpose of this study was to describe how people with hypothyroidism experience their quality of life. Method: This study is a descriptive literature study. Eleven articles with both qualitative and quantitative design have been analyzed and divided into themes and sub-themes. Main Results: People with hypothyroidism experienced neither a better quality of life nor improvements in thyroidrelated symptoms despite being medicated. The feeling of these people was that they felt weak, powerless, drained of energy and that their daily activities were limited. A feeling of misunderstanding was experienced in health care when the doctors focused mainly on the person's test results. Although the doctor mentioned that the blood values were within reference, people with hypothyroidism felt that a number of symptoms remained. Conclusion: People with hypothyroidism expressed dissatisfaction with their experience of quality of life, their medication and even the care relationship. Living with hypothyroidism meant that you could have remaining symptoms despite medication and the quality of life for these people was adversely affected. Through an increased understanding of this complex illness, the nurse could contribute with greater security and help these people by creating a better care relationship.

Bakgrund: Hypotyreos är en av världens vanligaste sjukdomar som drabbar cirka tio procent av befolkningen. Sjukdomen har i Sverige fördubblats från 2006 till 2017 framförallt bland kvinnor mellan 20−40 år. Hypotyreos är en endokrin, kronisk sjukdom som innebär minskad produktion av tyreoideahormoner vilket påverkar kroppens normala funktioner och utan behandling kan det leda till andra kroniska sjukdomstillstånd. Personer med hypotyreos kan dock oberoende av behandling känna ihållande symtom som påverkar deras hälsa. Syfte: Studiens syfte var att beskriva vad som påverkar livskvaliteten hos personer med hypotyreos. Metod: En allmän litteraturstudie utfördes genom att granska och analysera tio artiklar som relaterade till syftet. Resultatet från artiklarna sammanställdes till fyra kategorier vilka belyste faktorer som påverkade livskvaliteten hos personer med hypotyreos. Resultat: Att leva med hypotyreos innebär en påverkan på livskvaliteten för många personer då de har kvarstående symtom trots behandling. Resultatet visade att trötthet, övervikt och viktuppgång, psykisk ohälsa och behandlingen var faktorer som bidrog till en försämrad livskvalitet. Konklusion/Implikation: Forskning kring livskvalitet hos personer med hypotyreos bör vidareutvecklas för att öka sjuksköterskans kunskap om sjukdomen och bidra till en utveckling av omvårdnaden. / Background: Hypothyroidism is one of the most common diseases in the world, affecting about ten percent of the population. The disease has doubled in Sweden from 2006 to 2017, especially among women between the ages of 20−40 years. Hypothyroidism is an endocrine, chronic disease which means reduced production of thyroid hormones which affects the body's normal functions and without treatment it can lead to other chronic disease states. However, people with hypothyroidism, regardless of treatment, can feel persistent symptoms that affect their health. Aim: The aim of the study was to describe what affects the quality of life of people with hypothyroidism. Method: A general literature study was conducted by reviewing and analyzing ten articles related to the purpose. The results from the articles were compiled into four categories which highlighted factors that affected the quality of life of people with hypothyroidism. Results: Living with hypothyroidism has an impact on the quality of life for many people as they have persistent symptoms despite treatment. The results showed that fatigue, overweight and weight gain, mental illness and treatment were factors that contributed to a reduced quality of life. Conclusion/Implication: Research on quality of life in people with hypothyroidism should be further developed to increase the nurse's knowledge of the disease and contribute to the development of nursing.