Bakgrund och Problem: Dagens samhälle förändras ständigt och i en allt högre takt. Det gemensamma för förändringar är att de berörda ständigt måste anpassa sig för att utvecklas med förändringen. Förändringarnas baksida är att de kan vara kostsamma, och att organisationerna kan vara dåligt rustade för att klara av dem. Genom att sprida kunskaper om förändringsprocesser kan detta motverkas. Externa förändringar kan exempelvis vara nya lagar. Något som blivit allt vanligare i och med den ökade globaliseringen och sedan inträdandet i EU. Medlemskapet innebär att Sverige, som medlemsland, måste anpassa sig till de lagar och beslut som EU fattar. Det skedde en stor förändring 2008, vilket var införandet av förordningen (2007:603) för intern styrning och kontroll. Förändringsprocesser är ett mycket välforskat ämne, men vad är det då som gör det så intressant? Förändringar påbörjas varje dag influerade av olika krafter, men förändringar är komplicerade - mer än 70% av alla inledda förändringar misslyckas, eller förverkligas aldrig. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur myndigheter hanterar stora förändringar, genom att studera hur införandet av förordningen (2007:603) för intern styrning och kontroll genomfördes. Metod: Studien är en fallstudie, utförd i form av intervjuer på fyra myndigheter, Finansinspektionen, Försäkringskassan, Riksgälden och Internationella programkontoret. Empirin har analyserats med hjälp av den teoretiska referensramen. Slutsatser: Myndigheterna tycks ha följt de teorier och forskning som finns på området för en lyckad implementering. Porras och Silvers delmoment ingripande, målvariabler och organisationsmedlemmar har till stor del uppfyllts på samtliga myndigheter. Visionen kring FISK är tydlig och spridd inom organisationen. Målvariabler finns och organisationsmedlemmarnas attityder är positiva, enligt vad som framkommit under intervjuerna. Delmomentet resultat är ännu inte helt uppfyllt, och därmed är individuell utveckling, samt organisationsresultat förhoppningsvis att vänta. Kotters åttastegsprocess tycks ha följts av ledningen. Regeringen såg ett problem i transparensen hos myndigheterna, vilket förankrades hos myndigheterna genom att påvisa bristerna. Myndigheternas ledningar utbildades för att bilda en stark koalition för att kunna driva förändringen ute i organisationerna. Det har funnits en tydlig vision, som förankrats och kommunicerats. Personalen involverades på ett eller annat sätt i processen. Delmål förekom utifrån FISKens komponenter sett. Än är det för tidigt att säga att FISK blivit organisationskultur, men myndigheterna är på god väg. Vissa har bevakningsfunktioner för att se att utvecklingen går åt rätt håll, och inte stagnerar. Förslag till vidare studier: Det skulle vara intressant att se om en god intern styrning och kontroll underlättar implementeringen av förändringar.

Inledning: Uppsatsen handlar om intern styrning inom hälso- och sjukvården, närmare bestämt av vårdcentraler med olika huvudmannaskap. Det är viktigt att undersöka hur styrningen och organisering är uppbyggd eftersom resurserna som finns tillgängliga bör användas på bästa sätt för att kunna ge en effektiv och kvalitativ vård för alla patienter. Detta då kostnadsökningar sker vilket leder till att effektiviseringar krävs. Frågeställning: 1. Hur används finansiell och icke-finansiell information för intern styrning av offentligt och privat ägda vårdcentraler i Landsting Kronoberg? 2. Vilka skillnader och likheter finns i den finansiella och icke-finansiella information som används för intern styrning av de offentligt och privat ägda vårdcentralerna, och varför finns dessa? Metod: För att kunna undersöka ämnet har vi genomfört en kvalitativ studie inom Kronobergs Län, där vi intervjuat ett flertal personer på vårdcentraler med olika huvudmannaskap. Teori: Här beskrivs organisationers struktur, huvudmannaskap och det speciella med serviceorganisationer. Därefter förklaras New Public Management och några av dess inriktningar. Styrning och variabler av olika slag presenteras sedan, för att till sist behandla information samt olika mål och mått. Empiri: Först förklaras Landstinget Kronoberg och dess uppbyggnad, därefter redogörs vilka krav vårdvalet har på de olika vårdgivarna. Sedan skildras den information som framkommit i de olika intervjuerna uppdelade i offentlig och privat verksamhet. Analys: Analysen börjar med att undersöka hur styrningen ser ut för de olika vårdcentralerna för att hitta faktorer som är lika för de olika typerna av styrning. Där efter jämförs de funna skillnaderna och likheterna med det som framkommit i teorin. Resultat/Slutsats: De offentligt och privat drivna vårdcentralerna styrs på ett väldigt likartat sätt. Där alla de undersökta verksamheterna utgår från samma uppdragsspecifikation för att skapa konkurrensneutralitet. De undersökta är alla decentraliserade verksamheter som styrs mot specifika mål. De mål och mått som används för att styra verksamheten är relativt likvärdiga och skiljer sig bland annat i de större krav på effektivitet och produktivitet som finns bland de privata aktörerna.

Bakgrund: Riskhantering har blivit en viktig aktivitet i offentliga såväl som privata organisationer. Svenska förvaltningsmyndigheter ställs inför allt högre krav att effektivisera sina verksamheter samtidigt som de har ett samhällsansvar för att skydda verksamheten från allvarliga störningar som kan ha en påverkan på landets funktionalitet och befolkningens välbefinnande. Vikten av att samordna riskhanteringsarbetet har därför fått en stor betydelse för att effektivt kunna hantera riskexponeringen. Myndighet X är en förvaltningsmyndighet som genomgår ett förändringsarbete för att samordna sitt riskhanteringsarbete från att tidigare ha hanterat risker som en frikopplad aktivitet. Det finns en avsaknad i tidigare forskning specifikt hur en svensk förvaltningsmyndighet kan gå tillväga för att samordna sitt riskhanteringsarbete.   Syfte: Syftet med studien är skapa en förståelse för hur en svensk förvaltningsmyndighet kan samordna sin riskhantering. För att klargöra detta ska studien kartlägga Myndighet X syn på risk och deras riskhanteringsarbete. Vidare ska studien identifiera och analysera vilka svårigheter Myndighet X upplever i samordningen av sin riskhantering och därefter ge förslag på hur dessa svårigheter kan hanteras.   Metodval: Denna studie är en kvalitativ fallstudie på Myndighet X. Det empiriska materialet har samlats in genom semi-strukturerade intervjuer med ett snöbollsurval för att komma i kontakt med respondenter som har den kompetens som krävs för att kunna bidra till att studiens syfte uppfylls.   Slutsats: Myndighet X gör risk- och möjlighetsanalyser enligt ISO-standarder i sina respektive processer där sedan de mest väsentliga riskerna filtreras upp till verksamhetsplaneringen där generaldirektören använder denna information för att göra den övergripande riskanalysen enligt förordningen om intern styrning och kontroll. Denna riskanalys används sedan som beslutsunderlag för styrningen mot strategiska mål. Studiens resultat illustreras i en modell som är en utveckling av Myndighet X nuvarande riskhanteringsarbete och inkluderar förslag hur svårigheter i samordningen av riskhanteringsarbetet kan hanteras.   Nyckelord: Risk, Enterprise Risk Management, Svensk förvaltningsmyndighet, Samhällsviktig verksamhet, Förordningen om intern styrning och kontroll. / Background: Risk Management has become an important activity in public as well as private organizations. Swedish management authorities are faced with ever-increasing demands to streamline their operations while at the same time having a social responsibility to protect the business from serious disruptions that can affect the country's functionality and well-being. The importance of integrating the risk management activities has a great importance in order to effectively manage and control the risk exposure. Myndighet X is a management authority that is undergoing a change process to integrate its risk management work from previously have managed risks as a decoupled activity. There is a lack of previous research specifically how a Swedish management authority can proceed to integrate its risk management work.   Purpose: The purpose of this study is to create an understanding of how a Swedish management authority can integrate its risk management activities. To clarify this, the study will map the Myndighet X's view of risk and their current risk management work. Furthermore, the study will identify and analyze which difficulties Myndighet X are experiencing in the integration of its risk management work and then give suggestions on how these difficulties can be managed.   Method: This study is a qualitative case study on Myndighet X. The empirical material has been collected through semi-structured interviews with a snowball selection to get in touch with respondents who have the skills required to be able to contribute to fulfil the purpose of the study.   Conclusion: Myndighet X makes risk- and opportunity analysis according to ISO standards in their different business processes, where the most significant risks are filtered up to the business planning, where the director general uses this information to make the overall risk analysis according to the regulation on internal governance and control. The results of the study are illustrated in a model that is a development of Myndighet X's current risk management work that includes proposals on how difficulties when integrating the risk management work can be managed. Keywords: Risk, Enterprise Risk Management, Swedish management authority, Society importance, Regulation on internal governance and control.

Hur en verksamhet skall förbättrar sin interna styrning genom användning av kundinformation är ett omdiskuterat ämne. I studien ”Kundinformationen utvecklar den interna styrningen”. Undersöker författarna hur företag som tillämpar användningen av CRM i sin vardagliga verksamhet, har möjlighet att effektivisera för hur de skall nå sin vision. Detta möjliggjordes genom att fråga ett antal verksamheter, hur de ser på vikten av användandet av IT – relaterade verktyg. Skapar ett bättre sätt för verksamheten att kommunicera med kunden och samtidigt underlättar arbetet med den interna styrningen. Detta svarar författarna på när de såg till hur Balanced Scorecard teoretiskt jämfördes med hur det praktiskt tillämpas och vad i insamlingen som är viktigt för verksamheten att ta del av för att nå upp till sin vision. Hur resultatet av den insamling i senare skede går att koppla till verksamhetens interna styrning är i alla högsta grad väsentlig, då en god kommunikation kommer att betyda att en verksamhet tar mer marknadsandelar när relationen till kunden är starkare.Författarna kom fram till att för en verksamhet är kundrelationen guld värd när det gäller att ta marknadsandelar. En verksamhet som varje dag kan analysera kundens efterfrågan kommer i och med detta att kunna forma vilka mål som behövs. Inom ramen för detta är det därför viktigt att verksamheten ser ett icke-finansiellt nyckeltal, utifrån kundperspektivet, som viktigast och värderar de finansiella som tillhörande och hjälpande nyckeltal som kommer att styra upp verksamhetens ekonomi.

Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera svenska myndigheters internrevision för att kunna dra slutsatser om i vilken ansvarslinje de befinner sig i dagsläget samt att föra en diskussion kring internrevisionens oberoende. I denna uppsats har en kvalitativ studie genomförts. Med hjälp av semi-strukturerade intervjuer på sex olika myndigheter med krav på internrevision har empiri insamlats som tillsammans med teoretisk referensram ligger till grund för analys och slutsatser. Studien visar att svenska myndigheters internrevision befinner sig i den tredje ansvarslinjen. Vissa variationer inom den tredje ansvarslinjen kan urskiljas på grund av dels otydliga riktlinjer för internrevisorerna för att kunna bibehålla ett oberoende i samband med råd och stöd och dels på grund av bristfälliga kunskaper i den andra ansvarslinjen avseende hur ansvaret ska fördelas. / The purpose of this essay is to describe and analyze internal audit of the Swedish authorities internal audit in order to draw conclusions about which of The Three Lines of Defense they are positioned in at the present time, and to include a discussion about internal audit’s independence. In this essay, a qualitative study has been conducted. Using data from semi-structured interviews conducted at six different authorities with requirements for internal audit, empirical evidence has been collected. This empirical evidence, together with a theoretical framework constitutes the basis for analysis and conclusions. The study showed that the internal audit of the Swedish authorities is positioned in the third line of defense. Some variations in the third line of defense could be distinguished due to unclear guidelines for internal auditors to maintain independence in connection with advice and support, and also due to insufficient knowledge in the second line of defense regarding how responsibility should be allocated.

Bakgrund/problem: På senare år har förtroendet för styrningen i ett flertal statliga och privata organisationer ifrågasätts. Kontrollen och ansvaret inom organisationerna har varit otydlig. Förordningen om intern styr-ning och kontroll är en åtgärd som tagits fram för att regeringen ska kunna säkerställa den interna styrningen och kontrollen inom myndigheter genom ett förtydligande av ansvaret. I förordningen stadgas att det inom myndigheten är ledningen som bär ansvaret för en betryggande intern styrning och kontroll. Fokus i denna studie läggs på att undersöka hur ledningen inom Sida efterlever förordningen. Syfte: Huvudsyftet med studien är att kartlägga hur förordningen om intern styrning och kontroll efterlevs i Sidas organisation. Ett del-syfte är att belysa eventuella brister som förekommit i samband med tillämpningen av förordningen. Metod: För att uppnå syftet har en fallstudie genomförts. Fallstudien har genomförts med hjälp av kvalitativ data som består av dokumen-tation i form av rapporter från Riksrevisionen, ESV och Sida samt en genomförd intervju med två revisorer från Riksrevisionen. Slutsats: Sida brister i efterlevnaden av förordningen och detta är främst en följd av ledningens bristande ansvar och kontroll, dålig förbere-delse inför införandet av förordningen samt kulturen på myndig-heten med den passiva inställningen till intern styrning och kon-troll. Ledningen brister inom samtliga ansvarstyper och kontroller vil-ket leder till negativa konsekvenser. Konsekvenserna har innebu-rit brister i effektivitet kring användandet av de ekonomiska med-len vilket delvis har uppstått till följd av bristande uppföljning av budgeten. Eftersom inte verksamhetens mål då kunnat uppnås fullt ut brister myndigheten i sitt ansvar gentemot regeringen samt samhället och dess medborgare. / Background/problem: In recent years has the trust for the management in several author-ities decreased. The control and responsibility within the organi-zations have been vague. The regulation of internal management and control (FISK) is an action created by the government to en-sure the internal control within the authority. The management within the authority is the one responsible reassuring the internal control. The study is focusing on how the organization within Si-da is observing the regulation. Purpose: The main purpose of the study is to identify how the management of Sida observes the regulation of internal management and con-trol. Another purpose is to highlight if there is any deficiencies that have when applying the regulation. Method: To reach the purpose a case study has been done. The case study has been done using qualitative data consisting documents in form of reports from The Swedish National Audit Office (SNAO), ESV and Sida, and an interview with two auditors from the SNAO. Conclusion: Sida deficit in the observance of following the regulations of in-ternal management and control and this mainly due to the man-agement lack of responsibility and control, poor preparation be-fore the introduction of the regulation, and the culture within the authority with its passive attitude to internal management and control. The management deficiencies within all types of responsibilities and controls leading to negative consequences. The consequences have resulted in reduced efficiency regarding the use of the finan-cial resources due to lack of follow-up of the budget. Since the goal of the authority therefore has not been achieved the authority deficiencies in its responsible towards the government and the community and its citizens.

Bakgrund och problemdiskussion: Under årens gång har det inträffat flera företagsskandaler. Det har sett bra ut på ytan men insidan har visat motsatsen. Fasaden kollapsar till följd av bristande kontroll. Intern styrning och kontroll och COSO:s Internal Controll – Integrated Framework blir allt mer aktuellt för att få ordning och reda. För börsnoterade företag är intern kontroll centralt eftersom intressenter kräver transparens. Utan intern kontroll finns det ingen rimlig försäkran att en organisation arbetar i linje med uppsatta mål, samt att eventuella risker och brister bemöts på lämpligt sätt.   Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva och förklara i vilken uträckning två företag på två olika börser i praktiken tillämpar en intern styrning och kontroll som står i överensstämmelse med COSO:s Internal Control - Integrated Frameworks fem komponenter samt studera hur det påverkar verksamhetsstyrningen.   Metod: En kvalitativ fallstudiestudie genomfördes på två bolag med i huvudsak hermeneutisk tolkningsansats och abduktivt tillvägagångssätt. Empiriinsamlingen skedde genom semi-strukturerade intervjuer och relevant material. Teorin underbyggdes av litteratur, artiklar och internetkällor.   Teori: I kapitlet ingår Svensk Kod för bolagsstyrning, Intern Styrning och Kontroll och slutligen det studien lägger vikt vid som är COSO:s ramverk.   Slutsats: Fallföretagen tillämpar en intern styrning och kontroll som i hög utsträckning stämmer överens med COSO Internal Control – Integrated Frameworks fem komponenter men med små skillnader. Trots att de är storleksmässigt olika och verkar i skilda branscher. / Background and Problem Discussion: Over the years there have been several scandals. Companies have looked good on the surface but the inside has shown the opposite. The surface collapse due to lack of control. Internal control and the COSO Internal Control - Integrated Framework is becoming increasingly important to achieve a properly managed company. For listed companies, internal control is central as stakeholders demand transparency. Without internal control, there is no reasonable assurance that an organization is working in line with their goals, and that any risks are addressed in an appropriate manner.   Objective: The purpose of this study is to describe and explain to what extent two companies in two different stock markets effectively implement an internal control, consistent with COSO’s Internal Control - Integrated Frameworks five components and study how it affects operations management.   Method: A qualitative case study was conducted at two companies with essentially hermeneutic interpretation approach and abductive approach. Empirical data collection was through semi-structured interviews and relevant material. Literature, articles and internet sources supported the theory.   Theory: The chapter includes the Swedish Code of Corporate Governance, Internal Control and finally the COSO framework, which the study was mainly based on.   Conclusion: Both companies apply an internal control which largely matches the COSO Internal Control - Integrated Frameworks five components except marginal differences. Even though they differ in size and act on markets separated from each other.

Kandidatuppsats 15 hp, Civilekonomprogrammet, controller fördjupningen, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet i Växjö. Titel: Hållbarhet – en integrationsfråga Kurs: 2FE24E Ämne: Ämnesfördjupande arbete, ekonomistyrning Författare: Elin Jönsson, Erik Krantz, Philip Lordh Handledare: Karin Jonnergård Bakgrund: Skogsbranschen upplever idag stort tryck gällande hållbarhetsarbetet och hållbarhet ligger i fokus i dagens samhälle. För att företag ska lyckas med sitt hållbarhetsarbete krävs det en anpassning i den interna styrning och att hållbarhet involveras i företags prestationsmätning. Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera och jämföra utformning, förmedling och uppföljning av mål och mått, samt undersöka vilka motiv som ligger bakom valet att arbeta med hållbarhet. Metod: Studien utgår ifrån en kvalitativ forskningsdesign och ett iterativt tillvägagångssätt. Flerfallstudier har använts och det empiriska materialet är insamlat genom semi-strukturerade intervjuer med relevanta personer på de företag i skogsbranschen som vår studie berör. Den teoretiska referensramen är insamlad utifrån böcker och vetenskapliga artiklar. Vidare ligger en analysmodell till grund för den analys som gjorts. Slutsats: Den slutsats som kan dras är att företag inom skogsbranschen integrerar mål och mått med hänsyn till hållbarhet i sin interna styrning genom sin styrmiljö, riskbedömning, kontrollaktiviteter, informationsförmedling och uppföljning. De har ett väl utvecklat hållbarhetsarbete och där integreringen av hållbarhet i den interna styrningen är framgångsrik på flera punkter. Nyckelord: Skogsbranschen, hållbarhet, intern styrning, prestationsmätning, externa motiv, interna motiv, informationsförmedling, uppföljning. / Bachelor Thesis 15 hp, Program of Master of Science in Business and Economics, School of Business and Economics at Linnaeus University in Växjö. Title: Sustainability – a question of integration Course code: 2FE24E Subject: Subject Profounding Work, Management Accounting Authors: Elin Jönsson, Erik Krantz, Philip Lordh Advisor: Karin Jonnergård Background: The forest industry is currently experiencing great pressure on their sustainability work and sustainability is a hot topic in today’s society. In order for companies to succeed in their sustainability efforts, there has to be an adjustment in their internal management and that sustainability is involved in companies performance measurements. Purpose: The purpose of this study is to analyze and compare the design, instrumentality and follow-up of goals and measurements, as well as investigate the motives behind the choice of working with sustainability. Method: The study is based on a qualitative research design and an iterative approach. Multivariate studies have been used and the empirical material is collected through semi- structured interviews with relevant individuals in the forest industry. The theoretical frame of references is collected from literature and scientific articles. Furthermore, an analysis model forms the basis for the written analysis. Conclusion: The conclusion is that companies within the forest industry integrate goals and measurements with regard to sustainability in their internal management through their management environment, risk assessment, control activities, instrumentality and follow-up. They have a well-developed sustainability work and the integration of sustainability in the internal management is successful in several areas. Keywords: Forest industry, sustainability, internal management, performance measurements, internal motives, external motives, instrumentality, follow-up.

Efter finanskrisen år 2008 började kvalitén av den interna styrningen i kreditinstitut att ifrågasättas mer än under tidigare år. Banker gick i konkurs och intressenters förtroende för kreditinstitut sjönk. Efter finanskrisen undersökte CEBS hur implementeringen av deras riktlinjer på området av intern styrning fungerade, och kom fram till att implementeringen av riktlinjerna var bristfälliga. CEBS kom fram till att den bristande interna styrningen var en bakomliggande faktor till finanskrisen, bland annat så behövdes proceduren för tillsyn förbättras i kreditinstituten. EBA övertog år 2011 CEBS:s uppgifter och uppdaterade CEBS:s riktlinjer, i form av GL 44. I GL 44 fokuseras det på den interna styrningen i kredit- och värdepappersinstitut och riktlinjerna i GL 44 kommer att ersätta råden i FFFS 2005:15, som kreditinstitut i Sverige bör ha följt sedan år 2005. Frågeställningen i uppsatsen är hur det befintliga svenska regelverket och kreditinstituten kommer att påverkas av de nya riktlinjerna i GL 44, jämfört med de nuvarande råden i FFFS 2005:1. Fokus i uppsatsen ligger på regleringen av ledningsarbetet. Riktlinjerna i GL 44 är mycket mer omfattande och specifika i sin utformning än vad råden i FFFS 2005:1 är. Råden i FFFS 2005:1 riktas till flera sorts företag under Finansinspektionens tillsyn, utöver kredit- och värdepappersinstitut som riktlinjerna i GL 44 riktas till, till exempel försäkringsbolag. De olika sorters institut som råden i FFFS 2005:1 riktas till, resulterar i att råden ej kan vara lika specifika som riktlinjerna i GL 44 är. I uppsatsen fokuseras dock på kreditinstituten. Fokuseringen på den interna styrningen syns väl i GL 44, till exempel finns det ett eget omfattande avsnitt som endast behandlar ledningsorgan, vilket någon motsvarighet ej finns för i FFFS 2005:1. Interna riktlinjer är även något som i GL 44 anses vara viktigt att ha i institut, och det uttalas på flera ställen i GL 44 att interna riktlinjer bör finnas på olika områden, som till exempel för ledningsorganets etiska och professionella uppträdande och ledningsorganets sammansättning. De interna kontrollorganen får även genom riktlinjerna i GL 44 ett större ansvar, genom till exempel att kontrollorganen bör ha det yttersta ansvaret för riskhanteringen i den dagliga verksamheten. I GL 44 har man även lagt stor vikt vid att öka insynen i institut samt på att instituten har adekvata informationssystem. Riktlinjerna i GL 44 riktas till hela unionen, istället för till endast företag under Finansinspektionens tillsyn, såsom det görs i råden i FFFS 2005:1. Detta är ett steg i riktningen mot en enhetligare reglering inom unionen, som är ett av målen med riktlinjerna i GL 44. I GL 44 ges sammanfattningsvis genom sin tydligare och specifikare utformning en bättre förståelse för kreditinstituten, för både kreditinstitutens medarbetare och intressenter, i jämförelse med FFFS 2005:1.

Bakgrund och problemdiskussion: Globala utmaningar och förändrade förutsättningar har bidragit till att hållbarhetsbegreppet har fått en större betydelse och genomslag i samhällsdebatten, vilket har medfört att fler verksamheter inkluderar hållbarhet i arbete. En följd av förändringarna som orsakats av uttömning av naturresurser, klimatförändringar och en ojämlikhet i världen, är att företag tvingats till att utforma och betrakta nya styrmetoder för att fortsätta vara konkurrenskraftiga. Således har hållbarhetsbegreppet integrerats i företagens verksamhetsstyrning allt mer, både med syftet att skapa värde för intressenter, men även för samhället i stort. Begreppet hållbarhet är komplext, vilket medför utmaningar när hållbarhet ska integreras i verksamheter. En utmaning som belyses är balansen mellan hållbarhetsdimensionerna samt hur dessa ska integreras i verksamhetsstyrningen genom att använda hållbarhetsmål. Tidigare forskning har inte belyst hur hållbarhet integreras i verksamhetsstyrningen genom användandet av hållbarhetsmål, därav ämnar denna studie att undersöka detta. Syfte: Syftet med denna studie är att skapa förståelse för hur hållbarhet integreras i verksamhetsstyrning genom att analysera hur stora svenska företag praktiskt upprättar och följer upp mål för att styra mot hållbarhet. Metod: Denna studie är av kvalitativ karaktär och tillämpar en abduktiv ansats. Datainsamlingen har skett genom en intervjustudie där nio svenska företag harintervjuats utifrån en semistrukturerad intervjuform. Data har även samlats in genom att information inhämtats från de medverkande företagens årsredovisningar, hållbarhetsredovisningar samt hemsidor. Studiens urval har baserats på Sustainable brand index officiella rapport. Slutsats: Denna studie studie visar hur processen kring integrering av hållbarhet i verksamhetsstyrningen med hjälp av hållbarhetsmål och mått kan gå till. Inom processen identifierades sex steg, vilka är förankrade inom processen för hållbarhetsmål, vilka var identifiera hållbarhetsområden, skapa ägandeskap, fastställa ambitionsnivå, fastställa hållbarhetsmål och utarbeta plan, följa upp, förbättra och utveckla arbetet. Vidare har denna studie bidragit med nya implikationer gällande utmaningar i integreringen av hållbarhet i verksamhetsstyrningen, vilka avser datatillgång, tid och en ny insikt kring den praktiska utmaningen med att finna en balans mellan hållbarhetsdimensionerna, då den ekonomiska aspekten hanteras separat. / Background and problem: Global challenges and changing conditions have contributed to the concept of sustainability gaining greater significance and impact in the public debate, which has meant that more activities include sustainability at work. As a result of the changes caused by the depletion of natural resources, climate change and inequality in the world, companies have been forced to design and consider new business management tools in order to remain competitive. Thus, the concept of sustainability has been increasingly integrated into companies' operational management, both with the aim of creating value for stakeholders, but also for society as a whole. The concept of sustainability is complex, which poses challenges when sustainability is to be integrated into businesses. A challenge that is highlighted is the balance between the sustainability dimensions and how these are to be integrated into business management by using sustainability goals. Previous research has not previously shed light on howsustainability is integrated into business management through the use of sustainability goals, hence this study intends to investigate this. Purpose: The purpose of this study is to create an understanding of how sustainability is integrated into business management by analyzing how large Swedish companies practically establish and follow up goals to steer towards sustainability. Method: This study is based on qualitative research and applies an abductive approach. The data collection took place through an interview study where nine Swedish companies were interviewed based on a semi-structured form of interview. Data has also been collected by gathering information from the participating companies' annual reports, sustainability reports and websites. The study selection was based on the Sustainable brand index official report. Conclusions: This study shows how the process of integrating sustainability into business management with the help of sustainability goals and measures can take place. Within this process, six steps were identified, which are anchored in the process for sustainability goals, which were to identify areas of sustainability, create ownership, determine the level of ambition, set sustainability goals and prepare plans, follow up, improve and develop the work. Furthermore, this study has contributed with new implications regarding challenges in the integration of sustainability in business management, which relate to data availability, time and a new insight into the practical challenge of finding a balance between the sustainability dimensions, when the economic aspect is handled separately.