• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 21
  • 1
  • 1
  • Tagged with
  • 23
  • 23
  • 20
  • 12
  • 12
  • 11
  • 5
  • 4
  • 4
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 2
  • 2
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Miljömärkning av logianläggningar : En studie av effekterna på Green Key-märkta hotell och vandrarhems miljöprestanda

Börjesson, Hannah January 2016 (has links)
Logisektorn står för en betydande del av resurskonsumtionen och den miljömässiga påverkan från turistindustrin. Idag finns ett växande antal miljömärkningar för att hjälpa logianläggningar att bli mer hållbara - en av de ledande internationella miljömärkningarna är Green Key. Logianläggningar kan ha olika motiv till att ansluta sig till en miljömärkning förutom ett internt miljöengagemang; kostnadsbesparingar, konkurrensfördelar, fler gäster och ökad lönsamhet. Den här studien har undersökt skillnader kring Green Keys effekter på anläggningar smiljöprestanda beroende på typ av anläggning, samt om antalet uppfyllda poängkriterier påverkar miljöprestandan. Syftet var framförallt att ta reda på om Green Key minskar logianläggningars miljöpåverkan över tid, och om märkningen leder till ett ökat antal gäster beroende på vilken typ av gäster anläggningarna hade främst. En kvantitativ metod valdes och longitudinell data över Green Key-anslutna hotell och vandrarhems årliga vatten-, el- och energiförbrukning samlades in. Även data över antal gästnätter per år, typ av gäster och total inomhusyta sammanställdes. Statistiska tester genomfördes och de visade att det inte fanns ett samband mellan antal uppfyllda poängkriterier och miljöpåverkan. Logianläggningarnas resursförbrukning skiljde sig endast åt gällande elförbrukning, där hotell hade en signifikant högre elförbrukning/m2 än vandrarhem. Resultatet visade att det fanns en effekt av Green Key på anläggningarnas resursförbrukning över tid. Effekten slog något olika, men majoriteten av anläggningarna hade minskat förbrukningen över tid. Det fanns en signifikant skillnad i vattenförbrukning/gästnatt från startåret med Green Key i jämförelse med 2015. Det fanns ingen skillnad i ökning av antalet gäster beroende på typ av gäster, men antalet gästnätter totalt var dock fler efter en miljömärkning med Green Key än före. Det är emellertid svårt att påvisa om effekten beror på Green Key eller andra faktorer. / The accommodation sector accounts for a significant proportion of resource consumption and environmental impact of the tourism industry. Today, there are a growing number of ecolabels in the accommodation sector to help establishments become more sustainable. One of them is the international eco-label Green Key. Lodging establishments have different motives for joining an eco-label in addition to an internal commitment to the environment; cost savings, competitive advantages, more guests and increased profitability. This study investigated if there is any difference when it comes to the effects of Green Key depending on the type of facility, and if the number of ‘scoring criteria’ affect environmental performance. The purpose was mainly to find out whether Green Key reduces the environmental impact over time, and if the label leads to an increased number of guests, depending on the type of guests. A quantitative method was chosen and longitudinal data over Green Key hotel and hostel's annual water, electricity and energy consumption was collected. Data on the number of guest nights per year, type of guests and total indoor area was also collected. Statistical tests were conducted and they showed that there was no correlation between the number of ‘scoring criteria’ and environmental impact. Only hotel and hostel's electricity consumption differed - hotels had a significantly higher electricity consumption/m2 than hostels. The results showed that there was an effect of Green Key on the establishments' resource consumption over time, although the effect differed. However, the majority of the establishments had reduced their resource consumption over time. The results also showed that there was a significant difference in water consumption per guest night from the starting year with Green Key in comparison with 2015. There was no difference in the increase of guest nights, depending on the type of guests. Although, the number of guest nights in total had significantly increased after the establishments had been rewarded with Green Key. However, it is difficult to demonstrate that the effect depends on Green Key.
2

Att mäta mänskliga resurser : Ur offentliga organisationers perspektiv

Bengtsson, Andréa, Pros, Roxanna January 2017 (has links)
No description available.
3

Traditionella flygbolag och Lågprisflygbolag : En jämförande studie av fem europeiska flygbolags operativa effektivitet och finansiella strategier

Karp, Christopher, Sahlström, Fredrik January 2008 (has links)
<p><strong>Frågeställning: </strong>Hur skiljer sig lågprisflygbolagens strategier jämfört med de traditionella, vilken är den vinnande strategin?</p><p><strong>Huvudsyfte: </strong>Genom utvalda teorier<strong> </strong>och nyckeltal jämföra och se skillnader mellan flygbolagens strategier och hur det påverkar lönsamhet och utveckling<strong>.</strong></p><p><strong>Metoder: </strong>En jämförande studie baserad på sekundärdata på fem stora flygbolag för att hitta olikheter i strategier. Främst används bolagens årsredovisningar, vetenskapliga artiklar och relevanta teorier för insamlandet av data.</p><p><strong>Slutsatser: </strong>Biljettpriset inom flygindustrin blir en allt viktigare faktor att anpassa sig efter för överlevnad på marknaden. Lågprisflygen har genom kostnadsreduceringar genom enklare bokningssystem, mindre personalstyrka, avlägsna flygplatser och enhetlig flotta kunnat sätta lägre priser än de traditionella. Detta innebär att effektiviteten har ökat och detta sätter press på de traditionella flygbolagen att kostnadsreducera och utveckla servicen ytterligare för att ha en chans att klara konkurrensen. Marginalerna har blivit mindre vilket pressar ner lönsamheten inom industrin. Traditionella flygbolag behöver anpassa sig efter de nya kraven och omstruktureringar är nödvändigt.</p> / <p><strong>Problem formulation:  </strong>How does the low price airlines strategies differ from the traditional airlines strategy, which is the winning strategy?</p><p><strong>Main purpose: </strong>With chosen theories and key figures see the differences between airlines strategy and how it affects profitability and development.</p><p><strong>Method: </strong>A comparing study based on secondary data from five big airlines in order to find differences in strategy. Mostly the companies' annual reports, scientific articles and relevant theories are used for the collection of data.</p><p><strong>Conclusions: </strong>It is becoming more important to adjust the ticket price on air travelling to survive on the aviation-market. Low-price airlines have been able to lower the ticket price through cost reductions with easier booking systems, smaller workforce, less attractive airports and a uniform fleet. This productivity increase is forcing the traditional airlines to reduce their costs and improve their service to deal with the competition. The marginal's are getting smaller and profitability is getting lower. Traditional airlines have to adjust after the new demands and restructures are needed.</p>
4

Traditionella flygbolag och Lågprisflygbolag : En jämförande studie av fem europeiska flygbolags operativa effektivitet och finansiella strategier

Karp, Christopher, Sahlström, Fredrik January 2008 (has links)
Frågeställning: Hur skiljer sig lågprisflygbolagens strategier jämfört med de traditionella, vilken är den vinnande strategin? Huvudsyfte: Genom utvalda teorier och nyckeltal jämföra och se skillnader mellan flygbolagens strategier och hur det påverkar lönsamhet och utveckling. Metoder: En jämförande studie baserad på sekundärdata på fem stora flygbolag för att hitta olikheter i strategier. Främst används bolagens årsredovisningar, vetenskapliga artiklar och relevanta teorier för insamlandet av data. Slutsatser: Biljettpriset inom flygindustrin blir en allt viktigare faktor att anpassa sig efter för överlevnad på marknaden. Lågprisflygen har genom kostnadsreduceringar genom enklare bokningssystem, mindre personalstyrka, avlägsna flygplatser och enhetlig flotta kunnat sätta lägre priser än de traditionella. Detta innebär att effektiviteten har ökat och detta sätter press på de traditionella flygbolagen att kostnadsreducera och utveckla servicen ytterligare för att ha en chans att klara konkurrensen. Marginalerna har blivit mindre vilket pressar ner lönsamheten inom industrin. Traditionella flygbolag behöver anpassa sig efter de nya kraven och omstruktureringar är nödvändigt. / Problem formulation:  How does the low price airlines strategies differ from the traditional airlines strategy, which is the winning strategy? Main purpose: With chosen theories and key figures see the differences between airlines strategy and how it affects profitability and development. Method: A comparing study based on secondary data from five big airlines in order to find differences in strategy. Mostly the companies' annual reports, scientific articles and relevant theories are used for the collection of data. Conclusions: It is becoming more important to adjust the ticket price on air travelling to survive on the aviation-market. Low-price airlines have been able to lower the ticket price through cost reductions with easier booking systems, smaller workforce, less attractive airports and a uniform fleet. This productivity increase is forcing the traditional airlines to reduce their costs and improve their service to deal with the competition. The marginal's are getting smaller and profitability is getting lower. Traditional airlines have to adjust after the new demands and restructures are needed.
5

En yteffektiv och flexibel kontorsbyggnad : A space saving and flexible office building

Nylén, Martin, Andersson, Daniel January 2011 (has links)
Det kommunalägda fastighetsbolaget Videum AB som hyr ut och förvaltar lokaler på campus i Växjö ska uppföra en ny byggnad med totalytan 5000m2. För att underlätta i projekterandet åt Videum AB har en förfrågan av vilken form på byggnaden som är den mest vinstgivande för företaget undersökts i den här rapporten. I byggnaden ska det finnas kontorslokaler som Videum AB kan hyra ut till andra företag. Kravet är att planlösningen ska vara flexibel och kreativ. Uthyrningsprocenten ska vara högsta möjliga vilket undersöks med hjälp av utvalda nyckeltal. Resultaten från nyckeltalen för varje uppritad byggnadsform jämförs vilket leder till ett slutgiltigt resultat. / The communal owned real-estate corporation Videum AB which leases and administrate premises at campus in Växjö shall construct a new building with a surface of 5000m2. A request from Videum AB has been given to us to investigate, in this report, what shape of the building will be the most profitable for the company. The building will be office spaces that Videum AB will rent out to other companies. Requirements are that the planning should be flexible and creative. Renting percentage should be the highest possible, which are examined by selected key figures. The results of the ratios plotted for each building form are compared, leading to a final result.
6

Tillväxt, lönsamhet och kvinnor : En jämförande studie av lönsamheten i mäns och kvinnors företag med hjälp av finansiella nyckeltal

Göthberg, Britta January 2018 (has links)
Bakgrund/problemdiskussion: En generell uppfattning traditionellt är att kvinnor som ledare och företagare inte är lika framgångsrika som män, men i dagens samhälle kanske det inte är kön som bestämmer om en person kan driva lönsamma företag eller inte? Tillväxt är viktigt för att bibehålla och utveckla välfärd och kvinnliga företagare är en stor outnyttjad potentiell källa till ökad tillväxt. Totalt i Sverige är drygt en fjärdedel av företagarna kvinnor och visar inga tendenser till att öka. Inom många områden av företagande saknas fortfarande kunskap och information vilket behövs om man vill främja utvecklingen av kvinnors företagande. Tidigare forskning om småföretagande inte är så omfattande och berör heller inte så ofta kvinnors företagande eller könsperspektivet på företagande. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om det i en jämförelse av traditionella redovisningsekonomiska nyckeltal hämtade ur årsredovisningar skiljer sig i resultat mellan företag, beroende på om de har en man eller kvinna som är företagsledare. Metod: Studien antar en kvantitativ forskningsansats och analyserar nyckeltalen soliditet, lönsamhet, omsättning och avkastning på sysselsatt kapital som hämtats från aktiebolagens redovisningar i relation till företagsledarens kön. Datan analyseras med hjälp av multivariat analys och SPSS. Resultat: Analysen visar inget samband mellan de valda nyckeltalen och kön. Inte på alla företagen sammantaget och inte heller inom branscherna. / Background / Problem Discussion: A general perception traditionally is that women as leaders and entrepreneurs are not as successful as men, but in today's society, maybe it is not gender that determines whether a person can run profitable companies or not? Growth is important for maintaining and developing social welfare and female entrepreneurs are a major untapped potential source of increased growth. In Sweden, just over a quarter of all entrepreneurs in total are women and show no tendency to increase. In many areas of entrepreneurship, knowledge and information are still needed to promote the development of women's entrepreneurship. Earlier research on small business entrepreneurship is not so extensive and does not often affect women's entrepreneurship or gender perspective on entrepreneurship. Purpose: The aim of this study is to investigate whether a comparison of traditional financial ratios drawn from annual reports differs in results between companies, depending on whether they have a man or woman who is a business leader. Method: The study assumes a quantitative research effort and analyzes the key ratios of solvency, profitability, turnover and return on capital employed, derived from the companies' accounts in relation to the corporate governor's gender. The data is analyzed using multivariate analysis and SPSS. Result: The analysis shows that there is no relation between the selected key figures and gender. Not on all companies as a whole, nor within the industries.
7

En studie om mindre företags användande av ekonomistyrning i mindre klädbutiker i Dalarna och Gävleborg / A study of smaller companies use of management accounting in smaller clothing stores in Dalarna and Gävleborg

Nilsson, Ida January 2018 (has links)
Titel: En studie om mindre företags användande av ekonomistyrning inom klädbranschen Författare: Ida Nilsson Handledare: Klas Sundberg Nivå: Ekonomi kandidatexamen, företagsekonomi Nyckelord: Nyckeltal, Styrmedel, Mindre företag, Ekonomistyrning Syfte: Syftet är att förklara varför ekonomistyrning används i mindre utsträckning i mindre företag än i större företag och ge konkreta exempel på förklaringar enligt frågeställningarna nedan. Bakgrunden till detta syftet är att de mindre företagen enligt tidigare forskningen inte använder sig av ekonomistyrning i lika stor utsträckning som större företag gör. Frågeställningar:- Vad vet företagare om ekonomistyrning?– Har forskningen inom ekonomistyrningen förändrats?– Vem sköter ekonomistyrningen?– Är det stor skillnad på hur företag som ingår i samma bransch använder sig av styrmedel och nyckeltal? Metod: Studien består av en kvalitativ metod som innehåller fyra stycken semistrukturerade intervjuer med respondenter från mindre företag inom klädbranschen. Bakomliggande teori har hämtats från vetenskapliga artiklar samt facklitteratur i form av böcker. Slutsats: Studiens insamlade empiri kan tillsammans med litteraturgenomgången bekräfta att det stämmer att mindre företag använder sig av ekonomistyrning i mindre utsträckning eller åtminstone på andra sätt. / Title: A study of smaller companies use of management accounting in the clothing industry Authors: Ida Nilsson Tutor: Klas Sundberg Level: Bachelor of Science in Business and Economics Key Words: Key figures, Instruments, Small business, Management accounting Purpose: The purpose is to explain why management accounting is used in lesser extent in smaller companies than in larger companies and give concrete examples on explanations according to questions as follows. The background for this purpose is that the smaller companies, according to previous research, do not use management accounting as much as large companies do. Research questions:- What does business owners know about financial management?- Has research in financial management changed?- Who manages the financial management?- Is there a big difference in how companies in the same industry use instruments and key figures? Method: The study consists of a qualitative method containing four semi structured interviews with respondents from small companies in the clothing industry. Theory is based on scientific articles and literature. Conclusions: The study’s collected empirical evidence can together with the literature confirm that smaller companies use financial management to a lesser extent or at least in other ways.
8

Vortrag „Steuern mit der Doppik – Kleines Einmaleins kommunaler Kennzahlen“

Egerer, Elsa 13 June 2019 (has links)
Kennzahlen sind Maßstabszahlen zur Verdichtung von Informationen. Indem Relationen zwischen Rohdaten hergestellt werden, werden interpretierbare Aussagen abgeleitet. Typischerweise werden Kennzahlen daher als Quote oder Verhältnis erhoben. Vergleichsmöglichkeiten ergeben sich des Weitern über die Erfassung einer Entwicklung im Zeitverlauf. Zu Steuerungszwecken bieten sich die Formulierung von Planvorgaben und der Vergleich mit diesen an (Soll‐Ist‐Vergleich). Insbesondere da für kommunale Dienstleistungen häufig keine Marktpreise bestehen, ist das Benchmarking mit Vergleichskommunen sinnvoll. Aufgrund unterschiedlicher Rahmenbedingungen und regulatorischer Standards ergeben sich jedoch Herausforderungen bei der Vergleichbarkeit der kommunal erhobenen Kennzahlen. Um diese aussagekräftig vergleichen zu können, müssen deshalb die unterschiedlichen Ausgangsbedingungen Berücksichtigung finden.
9

Är delningsekonomi ekonomiskt försvarbart? - Analys av svenska delningsekonomiska företags nyckeltal / Is sharing economy financially defensible? - Analysis of Swedish sharing economycompanies’ key figures

Lejon, Robert, Jernberg, Oscar January 2021 (has links)
Delningsekonomi som företagsform har ökat de senaste åren. Delningsekonomi definieras som en digital plattform vilket kan användas privat eller av företag för att dela varor eller tjänster. I definitionen ingår att ingen överlåtelse av äganderätt sker, med andra ord, den som hyr ut har fortfarande kvar ägandet. Tidigare forskning inom ämnet delningsekonomi har målat upp det som en lovande affärsstrategi som lyfter fram ekonomiska aspekter. Dessa visas i termer av positiv koppling till bekvämlighet, bättre service och lägre kostnader. Potentiella fördelar och nackdelar med delningsekonomin har det forskats en del inom, men dock saknas studier som jämför svenska delningsekonomiska företag med svenska traditionella företag ur ett nyckeltalsperspektiv. Syftet med studien är att analysera och jämföra svenska företag inom delningsekonomiska sektorn med traditionella företag med utgångspunkt från nyckeltal för företagen. Strategin som användes i studien är flermetodsforskning. Först gjordes komparativ forskningsdesign med en kvantitativ metod. Tio nyckeltal användes för att kunna påvisa eventuella likheter och skillnader mellan företagen. Sedan gjordes systematisk innehållsanalys av årsredovisning för att förstå mer av företagens ekonomiska situation. Resultatet i denna studie visar på att det finns skillnader mellan delningsekonomiska företag och traditionella företag. Delningsekonomiska företag har generellt sämre nyckeltal; jämförelse med traditionella företag. Delningsekonomiska företag har högrekostnader än traditionella företag. Denna slutsats att delningsekonomiska företag har högre kostnader än traditionella företag går emot tidigare forskning inom ämnet. Grundtanken med delningsekonomiska företag är att kostnaderna ska vara lägre än traditionella företag men i denna studie visas att svenska företag har högre kostnader. Studien ger som resultat att i delningsekonomiska företag är nio av tio nyckeltal är lägre för delningsekonomiska än traditionella företag. De studien har kommit fram till tyder på att delningsekonomiska företag har en sämre ekonomisk ställning än traditionella företag. / Sharing economy is defined as a digital platform which can be used privately or by companies to share goods or services. The definition includes that no transfer of ownership takes place, in other words, the lessor still has the ownership. Previous research in the subject of sharing economy has painted it as a promising business strategy that highlights economic aspects. These are displayed in terms of positive connection to convenience, better service, and lower costs. There has been some research into potential advantages and disadvantages of the sharing economy, but there are no studies that compare Swedish sharing economy companies with Swedish traditional companies from a key figure perspective. The purpose of the study is to analyze key figures and compare Swedish companies in the sharing economy sector and Swedish traditional companies. This study found that nine out of ten key figures had a lower value for sharing economy than traditional companies. The observations the study has shown indicate that sharing economy companies have a worse financial situation than traditional companies.
10

Fortlevnadssignaler före verksamhetens upphörande : En studie av svenska aktiebolag

Lundström, Cecilia, Åström, Linnéa January 2019 (has links)
Varje år avslutas tusentals företagskonkurser, dessa leder till konsekvenser för både företaget, intressenter och samhället. Behovet av att kunna upptäcka varningssignaler innan konkursen är ett faktum och behovet att åtminstone mildra de negativa konsekvenserna som kommer till följd av att en verksamhet upphör är stort. Svenska revisorer har enligt lag en skyldighet att bedöma ett företags möjlighet till fortsatt drift samt göra en notering om företaget har en kapitalbrist. Fortlevnadsvarningen är revisorns varningssignal till intressenter och kravet på kontrollbalansräkning vid kapitalbrist är statens varningssignal. Tidigare studier på området har fokuserat på de finansiella varningssignalerna samt orsaker till varför revisorernas träffsäkerhet vid utfärdandet av fortlevnadsvarningen varierar. Denna uppsats fokuserar på fortlevnadsvarningar och notering om kontrollbalansräkning och syftet är att identifiera förekomsten av fortlevnadsvarningarna samt öka insikten kring de icke-finansiella grunderna som kan ligga bakom en fortlevnadsvarning. Studiens metod är av kvantitativ karaktär där de tre sista revisionsberättelserna hos samtliga aktiebolag som avslutade konkursen under 2018 undersöktes. Innehållet i revisionsberättelsen studerades utifrån förekomsten av fortlevandsvarningar och notering om kontrollbalansräkning, dessa data låg sedan som grund för summeringar, beräkningar och analyser. Studiens resultat visar att förekomsten av notering om kontrollbalansräkning är mer vanligt än att företaget får en fortlevnadsvarning av revisorn. De finansiella grunderna bakom en fortlevnadsvarning är mer förekommande än icke-finansiella grunder. Samtliga grunder och notering om kontrollbalansräkning är i vissa fall synliga redan tre år innan verksamheten upphör. / Thousands of business failures end every year, which leads to consequences for both the company itself, stakeholders and society. The need to be able to detect warning signals before the bankruptcy is an actuality and the need to at least bate the negative consequences which follows due to the business ceases is huge. Swedish auditors have, according to the law, an obligation to evaluate a company’s going concern status. They also have the obligation to do a listing in the audit report if the company has a lack of capital. The going concern warning is the auditors warning signal for stakeholders and the governments warning signal is the requirement of balance sheet for liquidation purposes when a company has a lack of capital. Previous studies in the field has focused on financial warning signals and the reasons why the auditors’ accuracy in issuing the going concern warnings varies. This study focuses on going concern warnings and the listing about balance sheet for liquidations purposes. The purpose of the study is to identify the existence of going concern warnings and to increase the insight into the non-financial bases behind a going concern warning. The method of the study is of a quantitative nature and examined the last three audit reports of all companies which business failure ended in 2018. The content in the audit reports were studied to find going-concern warnings and listings about balance sheet for liquidation purposes, this information was later the basis for summaries, calculation and analyses. The study indicates that the presence of a listing regarding balance sheet for liquidation purposes are more frequent than the going-concern warnings from the auditor. The financial reasons behind a going concern warning is more frequent than the non-financial reasons. Going concern warnings and listing of balance sheet for liquidation purposes are in some cases visible as early as three years before the business ceases.

Page generated in 0.4369 seconds