SAMMANFATTNING   Datum:                    2020-06-05   Nivå:                        Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp   Institution:              Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens högskola   Författare:              Jesper Hellqvist    Mikael Jakobsson    Mai Nguyen                                  Titel:                        Konkurser och varningar   Handledare:            Esbjörn Segelod     Frågeställningar:     Hur ser träffsäkerheten ut mellan revisorernas fortlevnadsvarningar och de granskade verksamheternas upphörande? Hur ser träffsäkerheten av fortlevnadsvarningar ut bland revisorerna i förhållande till Altmans Z”-modell när det kommer till att förutse konkurser?   Syfte:                         Syftet med denna undersökning är att ta reda på ifall Z”-modellens prognosförmåga skulle kunna förbättra revisorernas träffsäkerhet av fortlevnadsvarningar och på så sätt reducera antalet typ 2-fel bland revisorer. Studien avser även att underlätta för intressenter genom en mer korrekt signalering och minskad informationsasymmetri från revisorernas sida.    Metod:                       Studien har använt sig av den kvantitativa forskningsstrategin och har en deduktiv forskningsansats. Studien har utifrån årsredovisningar använt sig av Z”-modellen samt granskat fortlevnadsvaringar tagna från 184 små konkursdrabbade företag. Studiens forskningsdesign består av både en tvärsnittsdesign och en longitudinell design eftersom datainsamlingen har baserats på både specifika tidpunkter men även för att mätningarna studerat utvecklingen över tid samt under flera upprepade mätningar. Studiens forskningsmetod har utgjorts av en innehållsanalys för att möjliggöra i vilken utsträckning revisorerna har valt att utfärda fortlevadsvarningar i revisionsberättelsen.   Slutsats:                    Träffsäkerheten mellan revisorernas fortlevnadsvarningar och de granskade verksamheternas upphörande uppgick till 34 procent. Det innebär att revisorerna begått ett typ 2-fel i 66 procent av fallen. Träffsäkerheten av Altmans Z”-modell uppgick under samma tidsperiod till 60 procent. Z”-modellen har därmed haft en betydligt högre träffsäkerhet när det kommer till att förutse ifall ett företag kommer att gå i konkurs i förhållande till revisorerna. Anledningen till revisorernas låga träffsäkerhet kan bero på flera orsaker, bland annat att de väger in för många icke-finansiella faktorer vid bedömningen men även att de är oroade för hur deras relation till företaget kommer att påverkas.

No description available.

Denna uppsats berör ämnet konkurser och behandlar två olika sätt att förutsäga dessa. Dessa tillvägagångssätt är dels revisorers fortlevnadsvarningar, vilket är det tillvägagångssätt som används idag, och dels beräkning med en konkursprediktionsmodell. Syftet med denna studie är att diskutera möjligheten att förbättra träffsäkerheten hos revisorers fortlevnadsvarningar genom att tillämpa en standardiserad fortlevnadsvarning med hjälp av Z”-modellen. Möjligheten undersöks genom att jämföra träffsäkerheten mellan revisorer och Z”-modellen. För att bedöma lämpligheten hos Z”-modellen kartläggs även faktorer och nyckeltal som påverkar revisorers fortlevnadsbedömningar. Studien är av kvantitativ natur och den använda metoden är en dokumentstudie. Studiens urval är samtliga svenska aktiebolag med inledd konkurs under året 2017 och som vid deras senaste bokslut hade en omsättning överstigande tio miljoner kronor samt hade en revisor. Dessa bolag summerar till 336 stycken. De studerade bolagen underkastades en innehållsanalys av årsredovisningarna och tillhörande revisionsberättelser. Från årsredovisningarna inhämtades de siffror som sedan beräknades med hjälp av Z”-modellen, och från revisionsberättelserna inhämtades revisorernas uttalanden om bolagen. Denna data var grunden till hela analysen där träffsäkerheten i att förutsäga en konkurs jämfördes mellan de två olika tillvägagångssätten; revisorernas fortlevnadsvarningar kontra Z”- modellen. Resultatet visar att Z”-modellen är bättre på att förutsäga konkurser än vad revisorer är. Skillnaden i träffsäkerhet analyserades och förklarades med hjälp av teorier som pekar på att revisorerna och deras subjektiva bedömningar kan medföra bias och en underskattning av ett företags negativa siffror. Z”-modellen är å andra sidan objektiv varför dessa problem ej uppstår, vilket verkar medföra en bättre träffsäkerhet. Resultatet visar även att ett statistiskt signifikant samband finns mellan revisorers fortlevnadsvarningar och Z”-modellen. Detta indikerar att revisorer beaktar liknande nyckeltal som Z”-modellen. En faktor som, av studien att döma, påverkar revisorers träffsäkerhet är revisorns tillhörande revisionsbyrå. Detta förklarades av att de olika byråerna använder olika tumregler. / This paper deals with the subject of bankruptcies and deals with two different ways of predicting these. These approaches are partly the auditor's going concern warnings, which is the approach used today, and partly the calculation by a bankruptcy prediction model. The purpose of this study is to discuss the possibility to improve the accuracy of auditors’ going concern warnings by applying a standardized going concern warning with the help of the Z”-model. The possibility is examined by comparing the accuracy in predicting bankruptcies between auditors’ going concern warnings and the Z”-model. Furthermore, to evaluate the suitability of the model, factors and financial ratios that affects the auditors’ judgements are mapped. The method used was of quantitative nature and was a document study. The sample of the study is all Swedish companies that began bankruptcy during the year of 2017 and had a turnover of more than SEK ten million in the last fiscal year and had an auditor. These companies totaled 336. The companies studied were subjected to a content analysis by analyzing the annual reports and associated audit reports. From the annual reports, the figures were then calculated using the Z”- model, and from the audit reports, the auditors' statements about the companies were obtained. This data was the basis for the whole analysis, where the accuracy of predicting bankruptcy was compared between the two different approaches; Z”-model versus auditors' going concern warnings. The result shows that the Z”-model is better in predicting bankruptcy than the auditors. The difference was analyzed and explained using theories that indicate that the auditors and their subjective assessments may lead to bias and an underestimation of a company's negative figures. The Z”-model, on the other hand, is objective why these problems probably do not occur, which ultimately seems to lead to an overall better accuracy. Furthermore, the result shows that a statistically significant relationship exists between the auditors’ going concern warnings and the Z”-model. This indicates that the auditors asses similar financial ratios as the Z”-model. One factor that seems to affect the auditors’ accuracy is the auditor’s audit firm. This was explained by the different firms’ heuristics.

According to generally accepted auditing standards, the auditor should give a going concern warning if there is substantial doubt regarding the client’s ability to survive. Research has shown that the accuracy is low because most companies receiving a going concern warning survives and most companies that declare bankruptcy has not received a going concern warning. This study focuses on the accuracy of given going concern warnings, because previous research in this area is limited. The results indicate that the competence and independence of the auditor has an impact on the accuracy of given going concern warnings and that the accuracy is higher when the time lag is longer. The study contributes with a wider definition of accuracy and shows that there are significant differences in accuracy between the big audit firms. / Bakgrund Enligt god revisionssed ska revisorer utfärda en fortlevnadsvarning i revisionsberättelsen om det råder tvivel angående klientens förmåga till fortsatt drift. Träffsäkerheten har i tidigare studier visat sig vara låg, då de flesta företag som får en fortlevnadsvarning inte går i konkurs och de flesta företag som går i konkurs inte har fått en fortlevnadsvarning. Tidigare studier har främst fokuserat på om företag som går i konkurs har fått en fortlevnadsvarning och denna studie fokuserar därför på typ I-fel, alltså att företag som fått en fortlevnadsvarning inte går i konkurs. Syfte Syftet med studien är att förklara om revisorns kompetens och oberoende påverkar träffsäkerheten av givna fortlevnadsvarningar. Dessutom syftar studien till att undersöka om träffsäkerheten påverkas av att tidsfördröjningen är längre än 12 månader efter fortlevnadsvarningen. Metod Studien har en deduktiv ansats och utgår från tidigare forskning, vilket legat till grund för studiens tre hypoteser. Vidare har studien en tvärsnittsdesign, där det kvantitativa datamaterialet främst har hämtats från svenska aktiebolags årsredovisningar. Slutsats Resultatet tyder på att revisorns kompetens och oberoende påverkar träffsäkerheten av givna fortlevnadsvarningar och att ökad tidsfördröjning har positiv påverkan på träffsäkerheten. Studien bidrar med en utvidgad definition av träffsäkerhet och visar på en signifikant skillnad i träffsäkerhet mellan de större revisionsbyråerna.

Efter flertalet revisionsskandaler under åren har det blivit populärt att kritisera revisorn och ifrågasätta kvaliteten på den utförda revisionen. Revisorn har ett ansvar att informera om det finns väsentliga osäkerheter kring ett företags förutsättningar för fortsatt drift och att utfärda en fortlevnadsvarning innebär en hel del tuffa beslut och bedömningar. Dock finns det faktorer som kan påverka revisorns agerande så som revisorns närhet till klienten, byråtillhörighet och risken för rättsliga åtgärder. Tidigare studier har även visat på att det finns skillnader i revisionskvaliteten mellan män och kvinnor. Syftet med studien är att undersöka hur olika faktorer påverkar revisorns utfärdande av fortlevnadsvarning och därmed se vad det har för påverkan på revisionskvaliteten. Syftet är även att undersöka eventuella skillnader som finns i den svenska kontexten jämfört med tidigare studier i andra länder. För att undersöka sambandet genomfördes en kvantitativ studie där årsredovisningar och revisionsberättelser från svenska konkursdrabbade företag studerades. Studiens resultat visar på att det finns ett samband mellan finansiell stress och revisorns utfärdande av fortlevnadsvarning men dock gick det inte att påvisa något samband för variablerna kön, byråtillhörighet och ålder på företag. Resultatet visar även att revisionskvaliteten och utfärdandet av fortlevnadsvarningar i Sverige skiljer sig från andra länder. / After a numerous audit scandals over the years, it has become popular to criticize the auditor and question the audit quality. The auditor has a responsibility to inform if they have significant doubts about the continuity of a company. The issuing of a going-concern involves a lot of tough decisions and assessments for the auditor. However, there are factors that may affect the auditor’s actions such as the auditor’s closeness to the client, audit firm and the risk of legal action. Previous studies have also shown that there’s a difference in audit quality between men and women. The purpose with this paper is to study how different factors affect the auditor’s issuance of a going-concern and thus see how it affects the audit quality. The purpose is also to study any differences that exist in the Swedish context as compared to previous studies in other countries. To examine the relationship between going-concern and the variables, a quantitative study was conducted in which annual reports and audit reports from Swedish bankrupt companies were studied. The results of the study indicate that there is a relation between financial distress and a going-concern, but it was not possible to detect any relation to variables such as gender, audit firm and the age of the client. The result also shows that the audit quality and the issuance of a going-concern in Sweden differs from other countries.

Introduktion: Bedömning av fortsatt drift är ett område som vållar många revisorer bekymmer. Samtidigt är det en fundamental förutsättning för att utföra revision av hög kvalitet. Tidigare studier inom området har studerat fenomenet utifrån sekundärdata. Denna studie ämnar att använda sig av primärdata utifrån alternativ forskningsmetod för att komplettera tidigare studier ur en svensk kontext. Syfte: Syftet med denna studie är att förklara skillnaderna i revisorns bedömning av fortsatt drift. Metod: Studien utgår från en kvantitativ forskningsmetod och en deduktiv ansats. En tvärsnittsdesign har använts och empirin har samlats in från auktoriserade revisorer genom en enkätundersökning. Detta har kompletterats med kvalitativ data som har samlats in genom uppföljningsintervjuer. Slutsats: Studiens resultat indikerar att revisorer är en homogen grupp och att det finns ett antal bakomliggande faktorer som är avgörande vid bedömning av fortsatt drift, såsom dialog med klienten och tillgång till klientens framtidsorienterade lönsamhetsinformation. / Introduction: Going  concern  assessment  is  a  subject  that  causes  many auditors anxiety. At the same time it is a fundamental prerequisite for performing audit of high quality. Previous studies in the field have studied the phenomenon based on secondary data. This study aims at using primary data based on alternative research methods to supplement earlier studies through a Swedish context. Purpose: The purpose of this study is to explain the differences in the auditor’s going concern assessment. Method: The study is based on a quantitative research method with a deductive approach. A cross-sectional design has been used and research data has been collected through auditor’s participation through a survey. This study has been supplemented with qualitative data collected through follow- up interviews Conclusion: The result of the study indicate that auditors are a homogeneous group and that there are a number of underlying factors that are crucial in assessing going concern, such as ongoing dialogue with client and access to the clients future oriented profitability information.

Varje år avslutas tusentals företagskonkurser, dessa leder till konsekvenser för både företaget, intressenter och samhället. Behovet av att kunna upptäcka varningssignaler innan konkursen är ett faktum och behovet att åtminstone mildra de negativa konsekvenserna som kommer till följd av att en verksamhet upphör är stort. Svenska revisorer har enligt lag en skyldighet att bedöma ett företags möjlighet till fortsatt drift samt göra en notering om företaget har en kapitalbrist. Fortlevnadsvarningen är revisorns varningssignal till intressenter och kravet på kontrollbalansräkning vid kapitalbrist är statens varningssignal. Tidigare studier på området har fokuserat på de finansiella varningssignalerna samt orsaker till varför revisorernas träffsäkerhet vid utfärdandet av fortlevnadsvarningen varierar. Denna uppsats fokuserar på fortlevnadsvarningar och notering om kontrollbalansräkning och syftet är att identifiera förekomsten av fortlevnadsvarningarna samt öka insikten kring de icke-finansiella grunderna som kan ligga bakom en fortlevnadsvarning. Studiens metod är av kvantitativ karaktär där de tre sista revisionsberättelserna hos samtliga aktiebolag som avslutade konkursen under 2018 undersöktes. Innehållet i revisionsberättelsen studerades utifrån förekomsten av fortlevandsvarningar och notering om kontrollbalansräkning, dessa data låg sedan som grund för summeringar, beräkningar och analyser. Studiens resultat visar att förekomsten av notering om kontrollbalansräkning är mer vanligt än att företaget får en fortlevnadsvarning av revisorn. De finansiella grunderna bakom en fortlevnadsvarning är mer förekommande än icke-finansiella grunder. Samtliga grunder och notering om kontrollbalansräkning är i vissa fall synliga redan tre år innan verksamheten upphör. / Thousands of business failures end every year, which leads to consequences for both the company itself, stakeholders and society. The need to be able to detect warning signals before the bankruptcy is an actuality and the need to at least bate the negative consequences which follows due to the business ceases is huge. Swedish auditors have, according to the law, an obligation to evaluate a company’s going concern status. They also have the obligation to do a listing in the audit report if the company has a lack of capital. The going concern warning is the auditors warning signal for stakeholders and the governments warning signal is the requirement of balance sheet for liquidation purposes when a company has a lack of capital. Previous studies in the field has focused on financial warning signals and the reasons why the auditors’ accuracy in issuing the going concern warnings varies. This study focuses on going concern warnings and the listing about balance sheet for liquidations purposes. The purpose of the study is to identify the existence of going concern warnings and to increase the insight into the non-financial bases behind a going concern warning. The method of the study is of a quantitative nature and examined the last three audit reports of all companies which business failure ended in 2018. The content in the audit reports were studied to find going-concern warnings and listings about balance sheet for liquidation purposes, this information was later the basis for summaries, calculation and analyses. The study indicates that the presence of a listing regarding balance sheet for liquidation purposes are more frequent than the going-concern warnings from the auditor. The financial reasons behind a going concern warning is more frequent than the non-financial reasons. Going concern warnings and listing of balance sheet for liquidation purposes are in some cases visible as early as three years before the business ceases.

Fortlevnadsprincipen är en redovisningsprincip som används när företag upprättar sina årsredovisningar, principen är ett grundlagt antagande. När en revisor inte finner betryggande bevis på att företag kommer att fortleva under nästkommande tolv månader ska en fortlevnadsvarning utfärdas. Tidigare studier tyder på att det föreligger skillnader i antal utfärdade fortlevnadsvarningar mellan revisionsbyråer beroende på om de tillhör Big 4 eller icke Big 4. En revisionsbyrå inom Big 4 hör till de fyra största revisionsbyråerna, icke Big 4 är resterande revisionsbyråer. Studien syftade till att studera om det förekommer skillnader i utfärdade fortlevnadsvarningar när konkursprediktionsmodellen Altmans Z-score indikerar på sådan. Studien har genomförts med en tvärsnittsdesign då flera fall i form av företag har studerats, där alla hanterats utifrån året 2019. För att begränsa studiens urval bestämdes populationen till små företag inom bygg-, design- och inredningsbranschen. De tre branscherna utgjorde tillsammans en passande urvalsstorlek för aktuell studie. Urvalet begränsades vidare till aktiva företag verksamma i minst tre år med en Zscore som indikerar på kommande konkurs. Med hjälp av deskriptiv statistik och chi2framkom att det inte förekommer någon skillnad i antalet utfärdade varningar mellan Big 4 och icke Big 4. Studien syftade även till att söka om det föreligger ett samband mellan indikationer i förvaltningsberättelsen och en ren revisionsberättelse. I studien genomfördes även en innehållsanalys med tillhörande kodning av den publicerade årsredovisningen, för att kunna genomföra statistiska tester. Testet genomfördes både deskriptivt och genom chi2-samt korrelationstest. Genom testerna har ett samband identifierats. Studiens slutsats blev således att det inte spelar en avgörande roll vilken tillhörighet revisionsbyrån har för om företag får en fortlevnadsvarning eller inte. Vidare inkluderar slutsatsen att det föreligger en korrelation mellan en ren revisionsberättelse och indikationer i förvaltningsberättelsen. / The principle of going concern is an accounting principle that is adopted when companies prepare their annual reports, the principle is a basic assumption. When an auditor does not find enough evidence to ensure that a company will survive for the next twelve months a going concern opinion should be issued. Previous studies indicates that there are differences in the number of going concern opinion that is issued depending on if the audit is implemented by a Big 4 or a non-Big 4-agency. An agency within Big 4 is an agency that belongs to the four biggest auditing firms, a non-Big 4 agency belongs to all other agencies. This paper aimed to study whether there are differences in issued going concern opinions when the model for prediction of bankruptcy, named Altman's Z-score, indicates such. The study was conducted with a cross-sectional design as several cases, companies,has been studied. They were all handled from the same year, 2019. The population was determined to small companies in three industries, construction-, design- and interior industry. The three industries together constituted a suitable sample size. The sample was also limited to companies that has been active for at least three years and which had a Z-score that indicates future bankruptcy. With both descriptive statistics and chi2 we found a test result that indicated that it may be no difference in issued going concern opinions between Big 4 and non-Big 4-agencys. The paper also aimed to search for whether there is a connection between indications in the management report and a clean audit report. Acontent analysis was also done with associated coding of the management report to be able to do statistical tests. The test was performed both descriptively and through chi2-and correlation. We have trough the tests found a connection. The conclusion of this paper was that it does not play a crucial role which audit firm the auditor represents whether companies receive a going concern opinion or not. Furthermore, the conclusion includes that there is a correlation between a clean audit report and indications in the management report.