<p>Uppsatsen syfte är att visa hur införandet av IFRS 3 har påverkat de finansiella nyckeltalen. IFRS 3 innebär att årliga avskrivningar på goodwill, vilket är ett övervärde som uppstår vid företagsköp, inte längre får göras utan istället ska man utföra årliga impairmenttester för att se om det föreligger ett nedskrivningsbehov. Författarna har valt att undersöka tre olika nyckeltal: P/E-talet, ROE och bruttomarginalen, som kan anses spegla effekterna av IFRS 3.</p><p>I uppsatsen ingår både en kvantitativ och kvalitativ ansats, då uppsatsen både bygger på mjukdata i form av tidigare forskning men tyngdpunkten ligger dock i en egen undersökning av nyckeltalen. Undersökningen består av en hypotesprövning där tesen om det har skett en signifikant skillnad i nyckeltalen testas. Även en intervju med Peter Malmqvist, analytikerchef på Nordnet, har genomförts för att ytterligare finna en dimension i undersökningen.</p><p>Resultatet av undersökningen visar att det inte skett någon signifikant skillnad i nyckeltalen innan och efter införandet av IFRS 3. Detta visar då att goodwillavskrivningar inte påverkar de finansiella nyckeltalen i de undersökta företagen signifikant. I framtiden finns dock en viss oro för hur eventuella nedskrivningar kommer att påverka resultatet i företagen, då nedskrivningar liksom avskrivningar påverkar resultatet negativt.</p>

Uppsatsen syfte är att visa hur införandet av IFRS 3 har påverkat de finansiella nyckeltalen. IFRS 3 innebär att årliga avskrivningar på goodwill, vilket är ett övervärde som uppstår vid företagsköp, inte längre får göras utan istället ska man utföra årliga impairmenttester för att se om det föreligger ett nedskrivningsbehov. Författarna har valt att undersöka tre olika nyckeltal: P/E-talet, ROE och bruttomarginalen, som kan anses spegla effekterna av IFRS 3. I uppsatsen ingår både en kvantitativ och kvalitativ ansats, då uppsatsen både bygger på mjukdata i form av tidigare forskning men tyngdpunkten ligger dock i en egen undersökning av nyckeltalen. Undersökningen består av en hypotesprövning där tesen om det har skett en signifikant skillnad i nyckeltalen testas. Även en intervju med Peter Malmqvist, analytikerchef på Nordnet, har genomförts för att ytterligare finna en dimension i undersökningen. Resultatet av undersökningen visar att det inte skett någon signifikant skillnad i nyckeltalen innan och efter införandet av IFRS 3. Detta visar då att goodwillavskrivningar inte påverkar de finansiella nyckeltalen i de undersökta företagen signifikant. I framtiden finns dock en viss oro för hur eventuella nedskrivningar kommer att påverka resultatet i företagen, då nedskrivningar liksom avskrivningar påverkar resultatet negativt.

Datum: 16/6 2011 Författare: Khaldon Hindi &amp; Kristian Öberg Nivå/utbildning: Examensarbete i Företagsekonomi/ Civilekonomprogrammet Handledare: Professor Stefan Sundgren Titel: IAS 17 - Kapitalisering av Operationell Leasing; En kartläggning av förändring av nyckeltal och informationseffektivitet. Abstrakt: Uppsatsen beskriver den påverkan förändringen av redovisningen av leasing(IAS17), förändringen påtvingar företag som innehar operationella leasingavtal att redovisa dessa på Balansräkningen. Detta kommer att innebära en förändring av balans och resultat räkning, detta har kartläggs i denna uppsats. Förändringen som skall kartläggas är hur kapitaliseringen påverkar finansiella nyckeltal och informationseffektiviteten. Den information som Balans och resultaträkningen förmedlar till företagets omvärld. Problem: Kommer de nya leasingreglerna att påverka de svenska företagens nyckeltal? Hur kommer företagens nyckeltal att förändras samt vad kommer att ändras? Är det möjligt att utgöra några branschspecifika trender i nyckeltalens förändring? Ökar en ny leasingstandard informationsinnehållet i de finansiella rapporterna? Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om en ny leasingstandard kommer att påverka de svenska företagens balans- och resultaträkningar och då i sin tur olika nyckeltal. En av grundidéerna bakom redovisning är att ge information till intressenter som visar på en rättvisande bild av företagets finansiella ställning. Hur olika metoder av redovisning kan påverka till exempel nyckeltal och om det verkligen har en påverkan är något vi vill belysa och undersöka med denna uppsats. Vi kommer att undersöka svenska företag listade på NASDAQ OMX Large Cap. Vi vill också i vår studie jämföra de olika företagen mellan och inom branscherna för att avgöra var förändringen kommer att vara störst och om det är möjligt att se branschspecifika trender Metod: Kvantitativ Metod som utgår från företag listade på Nasdaq OMX Large Cap.  Deduktiv Ansats med motiv att replikera studier som tidigare är gjorda i andra länder främst USA och Tyskland. Resultat/slutsatser: Att förändringen av IAS 17 kommer att påverka dem svenska företagens nyckeltal. Främsta förändringen är att Skuldsättningsgraden ökar och att det egna kapitalet minskar. Dem branscher som påverkas mest är daglig varuhandeln och sällanköps branschen på grund av hyreskontrakt. Den nya leasingsstandarden ökar informationsflödet till intressenterna och visar tidigare dolda skulder i företagens balansräkning. Sökord: IFRS, IAS 17, leasing, kapitalisering, informationseffektivitet, finansiella nyckeltal.  Omfång, sidor: 76

Bakgrund: Debatten om revision är högaktuell med tanke på bolagskriser, finanskriser och revisionspliktens avskaffande. Revisorernas arbete har uppmärksammats vid bolagskriser och deras agerande har ifrågasatts. Sedan den senaste finanskrisen har andelen orena revisionsberättelser ökat och en majoritet av dessa finns i mikroföretagen. Tidigare forskning har påvisat att det finns ett antal finansiella och icke finansiella faktorer som påverkar revisionsberättelsens utformning. Vi frågar oss således om samband kan påvisas för dessa faktorer även i svenska mikroföretag. Syfte: Syftet är att beskriva och analysera den orena revisionsberättelsen, samt testa vilka finansiella och icke finansiella faktorer som kan förklara revisionsberättelsens utformning. Metod: Studien är baserad på en kvantitativ insamling av material från 142 årsredovisningar från svenska mikroföretag. Av dessa har hälften erhållit en ren revisionsberättelse och hälften en oren. Vi har med hjälp av Chi två-test och logistisk regression testat vilka finansiella och icke finansiella faktorer som har ett samband med revisionsberättelsens utformning. De vi har testat är soliditet, skuldsättningsgrad, likviditet, lönsamhet, revisionsbyråns storlek, revisionsarvode, revisorns kön, styrelsens könsmångfald samt anmärkning tidigare år. Resultat: Vårt resultat visar att 14 % av de svenska mikroföretagen erhåller en oren revisionsberättelse och de vanligaste orsakerna är för sent inlämnad årsredovisning, felaktigheter i skatter och avgifter eller att mer än halva aktiekapitalet har förbrukats. Viss tidigare forskning har vi kunnat bekräfta medan annan har vi dementerat då den enligt vår studie inte varit applicerbar på svenska mikroföretag. De finansiella faktorer som har ett signifikant samband och därmed kan förklara revisionsberättelsens utformning är soliditet, likviditet och förlust. De icke finansiella är styrelsens könsmångfald och anmärkning tidigare år.

Förvärvad goodwill är en immateriell tillgång som uppstår vid ett rörelseförvärv, i redovisningen hos det förvärvande företaget. Detta om köpeskillingen överstiger det förvärvade företagets nettotillgångar. Denna tillgång får redovisas i balansräkningen, enligt både K3 och IFRS. Historiskt sett har det varit en stor variation mellan länder angående redovisningen, och även kring hur goodwill hanteras. Det återstår fortfarande skillnader mellan nationella och internationella regelverk, angående goodwillpostens värdeminskning. Större svenska onoterade företag kan välja att redovisa enligt antingen K3 eller IFRS, och dessa regelverk har olika värdeminskningsmetoder för tillgången; avskrivning kontra nedskrivning. I detta arbete undersöks hur dessa metoder skiljer sig åt. Värdeminskningens påverkan på företagets rapporter undersöks också. Dessa rapporter, i sin tur, utgör en del av investerarnas beslutsunderlag. Arbetet undersöker även de eventuella signaler som företaget sänder ut i samband med redovisningen kring goodwillposten. Egenkonstruerade typfall har skapats för att påvisa regelverkens skillnader. Dessa typfall har applicerats på ett fiktivt företag, vars omsättning och kostnader hålls konstanta, för att tydliggöra värdeminskningsmetodernas påverkan. Det fiktiva företaget, och konsekvenserna av metoderna, har observerats under fem år. Utifrån företagets finansiella rapporter kan aktuella nyckeltal beräknas. Med hjälp av signalteori, de båda regelverken, de konstruerade typfallen samt framräknade nyckeltal kan en analys genomföras för att bedöma vilka signaler hanteringen av goodwill sänder ut till investerarna. Resultatet av denna studie visar att regelverkens olika metoder, för hanteringen av goodwillpostens värdeminskning, skiljer sig kraftigt åt. K3:s metod kan uppfattas som en enklare strategi, medan IFRS:s metod är betydligt mer komplicerad och kräver mer från företaget i form av tid, kapital och resurser. Vidare illustrerar studien påverkningarna som värdeminskningsmetoderna medför, både på de finansiella rapporterna och på företagets nyckeltal. Det här, i sin tur, leder till att investerarna, givet det regelverk som företaget följer, får tillgång till skiftande mängd information som även kan vara av varierande kvalitet.

<p>Bakgrund: Vid konkurser går stora värden till spillo och externa intressenter gör förluster. Genom att så snabbt som möjligt få rättvisande information om bolagets ställning kan externa intressenter vidta åtgärder för att undvika förluster. Vid bedömning av ett företags finansiella utveckling räcker det inte med att enbart studera redovisat resultat utan det är även viktigt att använda en uppställning som visar företagets finansiella flöden. </p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka om det med hjälp av information från finansieringsanalysen går att förutse en konkurs. </p><p>Genomförande: I undersökningen har 10 konkursbolagjämförts med 10 överlevande bolag i ett försök att finna skillnader mellan dessa med avseende på nyckeltal som tagits fram från finansieringsanalysen och balans- och resultaträkningen. </p><p>Resultat: Information från finansieringsanalysen har visat sig vara användbar vid konkursförutsägelse men den är dock underlägsen information från balans- och resultaträkningen som på ett säkrare sätt kan särskilja konkursbolag från överlevande bolag.</p>

<p>Bankruptcy is a problem for the society in form of high costs for including suppliers, customers, employees, investors, banks, insurance companies etc. The purpose of this study is to confirm or dismiss a bankruptcy prediction model that has been developed in a previous Swedish study, in order to predict bankruptcy with help of specific key figures. The model has only been tested in a larger perspective where the population consisted of all small firms in Sweden, in this study the model´s reliability is tested by that it instead been applied to a minor perspective, where the population only includes Stockholm. With a quantitative approach of 12 different key figures from a total of 60 Swedish smaller registered companies in Stockholm between the years 2005-2007, has been studied. The companies are divided into two groups, companies with good financial health and companies that have ended up in bankruptcy.</p><p>The results shows that the model is applicable in a smaller population, but some of the key figures do not generate essential or any type of information about bankruptcy, but the majority of the key figures in the model did. The key figures that were most significant in our study are; debt, capital structure and return of equity</p> / <p>Konkurs utgör ett problem för samhället i form utav av stora kostnader för bland annat leverantörer, kunder anställda, investerare, banker, försäkringsbolag etc. Syftet med denna uppsats är att bekräfta eller avfärda en konkursprognostiseringsmodell som framtagits i en tidigare svensk studie, för att kunna förutsäga konkurser med hjälp utav specifika nyckeltal. Modellen har endast testats i ett större perspektiv, det vill säga alla småföretag i Sverige och från populationen har ett urval gjorts, i denna uppsats ska modellens tillförlitlighet testas genom att den istället appliceras på en mindre population, där populationen endast innefattar Stockholms län. Med en kvantitativ ansats har 12 stycken olika nyckeltal från sammanlagt 60 svenska mindre aktiebolag inom Stockholms län mellan åren 2005-2007 undersökts. Där företagen delats upp i två grupper, företag med god finansiell hälsa och företag som har hamnat i obestånd.</p><p>Resultatet visar att modellen är applicerbar i en mindre population, men vissa av nyckeltalen generar inte väsentlig eller någon typ av information om konkurser, men majoriteten av nyckeltalen i modellen gjorde det. Nyckeltal inom skuldsättning, kapitalstruktur och räntabilitet är de som är mest betydelsefulla för att motverka konkurser.</p>

Bakgrund: Vid konkurser går stora värden till spillo och externa intressenter gör förluster. Genom att så snabbt som möjligt få rättvisande information om bolagets ställning kan externa intressenter vidta åtgärder för att undvika förluster. Vid bedömning av ett företags finansiella utveckling räcker det inte med att enbart studera redovisat resultat utan det är även viktigt att använda en uppställning som visar företagets finansiella flöden. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka om det med hjälp av information från finansieringsanalysen går att förutse en konkurs. Genomförande: I undersökningen har 10 konkursbolagjämförts med 10 överlevande bolag i ett försök att finna skillnader mellan dessa med avseende på nyckeltal som tagits fram från finansieringsanalysen och balans- och resultaträkningen. Resultat: Information från finansieringsanalysen har visat sig vara användbar vid konkursförutsägelse men den är dock underlägsen information från balans- och resultaträkningen som på ett säkrare sätt kan särskilja konkursbolag från överlevande bolag.

Denna studie undersöker effekten på svenska företags balans- och resultaträkning, och i förlängningen finansiella nyckeltal, om förslaget till ny redovisningsstandard för leasing skulle implementeras i dess nuvarande form. Tidigare forskning har visat en tydlig effekt på de nyckeltal vilka mäter förändringar i företags kostnadsstruktur samt struktur på balansräkningen medan nyckeltal vilka mäter lönsamhet och värdering påverkas i liten utsträckning. Undersökningen genomförs genom en kapitalisering av den operationella leasing företag idag anger i noterna i den finansiella rapporteringen och kapitaliseringen sker genom användning av den konstruktiva kapitaliseringsmetod som utvecklats av Imhoff et al (1991) och senare vidareutvecklats av Fülbier et al (2008). Urvalet baseras på svenska företag på OMX Stockholm Large Cap, då ingen tidigare akademisk forskning undersökt effekten på den svenska marknaden. Studiens resultat visar en signifikant förändring på företags skuldsättningsgrad och räntabilitet på totalt kapital medan vinst per aktie och P/E talet påverkas i mycket liten utsträckning, vilket är i linje med tidigare forskning. Resultaten visar att användandet av operationell leasing som finansieringsform varierar mellan branscher och även inom branscher. Detaljhandeln är den bransch som påverkas i störst utsträckning med en ökning av skuldsättningsgraden med cirka 65 % i genomsnitt och en minskning i räntabilitet på totalt kapital med cirka -10 % i genomsnitt.

Kandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö universitet, ekonomistyrning, FEN 330:2, VT 2006 Författare: : Jörgen Emanuelsson, Benjamin Kibebe och Lena Svensson Handledare: Elin Funck Titel: Prestationsmätning En studie av nyckeltal för inre effektivitet inom butikskedjan XY Bakgrund: De icke-finansiella prestationsmåtten har idag kommit att öka i betydelse, detta till följd av att företaget ständigt måste öka sin effektivitet på grund av den ökade konkurrensen på marknaden. I dagsläget så har XY bra kontroll och uppföljning på sina finansiella prestationer men har en del problem när det gäller att kontrollera och följa upp sina icke-finansiella prestationer. Vid mätning av icke-finansiella prestationer så är det många aspekter man måste ta hänsyn till och i vår studie så ska vi bl. a belysa viktiga delar man måste ta hänsyn till samt komma med förslag till nyckeltal för prestationsmätning. Det här fallet handlar om hur viktigt det är att välja rätt prestationsmått och hur viktigt det är att dessa mått verkligen stödjer företagets strategi och vision. Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva hur ett företaget som är verksamt inom modebranschen går tillväga för att mäta prestationer. Vi kommer även att ge förbättringsförslag till de nuvarande nyckeltalen för att man på ett bättre sätt ska kunna uppnå sina visioner och målsättningar. Avgränsningar: Vi har valt att avgränsa oss till de interna processerna inom design och produktavdelningen på XY. Metod: Vi har genomfört en fallstudie på företaget XY. För att kunna besvara uppsatsens frågeställning så har vi intervjuat personer med olika befattningar inom koncept och produktutvecklingsavdelningen. Den empiriska datan har vi lagt upp i samma struktur som teoridelen för att man lättare ska kunna jämföra dem mot varandra. Huvudpunkterna här är ekonomistyrning och prestationsmätning. Uppsatsens resultat och slutsatser har vi fått fram genom analysen vi har gjort av teori kontra empiridelen. Resultat, slutsatser: Efter att ha gjort vår undersökning så har det visat sig att företaget i fråga har en bra kontroll och uppföljning inom sina finansiella prestationer som också är väl relaterade till företagets vision och strategi. När det gäller de icke-finansiella prestationerna så finns det mycket mer att jobba med. Brister ligger främst i att man inte har lagt tillräcklig energi på denna punkt. Vi anser att företag behöver jobba mer med att identifiera kritiska aktiviteter inom företag och därefter utveckla fler nyckeltal som stödjer företaget vision och strategi. Förslag till fortsatt forskning: En jämförande studie mellan XY och andra företag inom samma bransch, samt mellan flera olika företag inom olika branscher för att se om det finns likheter eller skillnader i sättet man mäter sina prestationer och var man lägger sitt fokus. Nyckelord: Prestationsmätning, ekonomistyrning, icke-finansiella nyckeltal, processer, värdekedja, vision och strategi.