No description available.

No description available.

Diss. Stockholm : Handelshögsk.

<p> </p><p> </p><h1>Sammanfattning</h1><h1>Företag har alltid drabbats av ekonomiska svårigheter och gått i konkurs. Detta faktum harlänge intresserat forskare och legat till grund för en mängd studier inom området.Kassaflödesanalysens användbarhet vid konkursprognostisering har länge diskuterats ochtidigare forskning har visat på varierande resultat. Eftersom en kassaflödesanalys visar på detfaktiska in- och utflödet av pengar i företaget tror vi att den kan utgöra en viktigare indikatorpå om ett företag befinner sig i kris än resultat- och balansräkningen, som lättare kanmanipuleras. De flesta företag som går i konkurs är mindre företag, som inte omfattas av det lagstiftande kravet på att upprätta en kassaflödesanalys. Därför anser vi det intressant att studera vilket stöd en kassaflödesanalys kan utgöra för att förutsäga en konkurs.</h1><h1>Detta mynnar ut i vår problemformulering:</h1><h1>· Hur kan en kassaflödesanalys bidra till att prognostisera en framtida konkurs av små aktiebolag?</h1><h1>Syftet med vår studie är att undersöka om tillämpningen av en kassaflödesanalys påverkar prognostiseringen av en eventuell framtida konkurs i ett aktiebolag. Studiens delsyften är att undersöka om en kassaflödesanalys ger bättre information än resultat- och balansräkningen samt att undersöka om den lagstiftande gränsen på vilka företag som ska omfattas av att upprätta en kassaflödesanalys är rimlig.</h1><h1>Genom en kvantitativ metod, en positivistisk kunskapssyn och ett deduktiv angreppssätt, har vi upprättat kassaflödesanalyser på 20 små aktiebolag i Västerbotten. 10 konkursade bolag och 10 verksamma bolag. Kassaflödesanalyser gjordes fem år tillbaka i tiden och information från de två grupperna jämfördes sedan via logistisk regression. Vår teoretiska referensram grundar sig på teorier angående konkurser, kassaflödesanalyser och redovisning. En stor genomgång av tidigare studier på området har legat till grund för analysen. I teorikapitlet återfinns också en intressentmodell som synliggör vilka intressentersom kan ha nytta av en kassaflödesanalys.</h1><h1>Studien visar att information från kassaflödesanalysen kan bidra vid prognostisering av framtida konkurser. Studien visar också att informationen från kassaflödesanalysen inte är överlägsen information från resultat- och balansräkningen. Författarna anser att generaliserbarheten i studien kan ifrågasättas men att studien trots allt ger en fingervisning av kassaflödesanalysens användbarhet vid konkursförutsägelse och att studien kan ligga till grund för fortsatt forskning.</h1>

Sammanfattning Företag har alltid drabbats av ekonomiska svårigheter och gått i konkurs. Detta faktum harlänge intresserat forskare och legat till grund för en mängd studier inom området.Kassaflödesanalysens användbarhet vid konkursprognostisering har länge diskuterats ochtidigare forskning har visat på varierande resultat. Eftersom en kassaflödesanalys visar på detfaktiska in- och utflödet av pengar i företaget tror vi att den kan utgöra en viktigare indikatorpå om ett företag befinner sig i kris än resultat- och balansräkningen, som lättare kanmanipuleras. De flesta företag som går i konkurs är mindre företag, som inte omfattas av det lagstiftande kravet på att upprätta en kassaflödesanalys. Därför anser vi det intressant att studera vilket stöd en kassaflödesanalys kan utgöra för att förutsäga en konkurs. Detta mynnar ut i vår problemformulering: · Hur kan en kassaflödesanalys bidra till att prognostisera en framtida konkurs av små aktiebolag? Syftet med vår studie är att undersöka om tillämpningen av en kassaflödesanalys påverkar prognostiseringen av en eventuell framtida konkurs i ett aktiebolag. Studiens delsyften är att undersöka om en kassaflödesanalys ger bättre information än resultat- och balansräkningen samt att undersöka om den lagstiftande gränsen på vilka företag som ska omfattas av att upprätta en kassaflödesanalys är rimlig. Genom en kvantitativ metod, en positivistisk kunskapssyn och ett deduktiv angreppssätt, har vi upprättat kassaflödesanalyser på 20 små aktiebolag i Västerbotten. 10 konkursade bolag och 10 verksamma bolag. Kassaflödesanalyser gjordes fem år tillbaka i tiden och information från de två grupperna jämfördes sedan via logistisk regression. Vår teoretiska referensram grundar sig på teorier angående konkurser, kassaflödesanalyser och redovisning. En stor genomgång av tidigare studier på området har legat till grund för analysen. I teorikapitlet återfinns också en intressentmodell som synliggör vilka intressentersom kan ha nytta av en kassaflödesanalys. Studien visar att information från kassaflödesanalysen kan bidra vid prognostisering av framtida konkurser. Studien visar också att informationen från kassaflödesanalysen inte är överlägsen information från resultat- och balansräkningen. Författarna anser att generaliserbarheten i studien kan ifrågasättas men att studien trots allt ger en fingervisning av kassaflödesanalysens användbarhet vid konkursförutsägelse och att studien kan ligga till grund för fortsatt forskning.

<p>Bankruptcy is a problem for the society in form of high costs for including suppliers, customers, employees, investors, banks, insurance companies etc. The purpose of this study is to confirm or dismiss a bankruptcy prediction model that has been developed in a previous Swedish study, in order to predict bankruptcy with help of specific key figures. The model has only been tested in a larger perspective where the population consisted of all small firms in Sweden, in this study the model´s reliability is tested by that it instead been applied to a minor perspective, where the population only includes Stockholm. With a quantitative approach of 12 different key figures from a total of 60 Swedish smaller registered companies in Stockholm between the years 2005-2007, has been studied. The companies are divided into two groups, companies with good financial health and companies that have ended up in bankruptcy.</p><p>The results shows that the model is applicable in a smaller population, but some of the key figures do not generate essential or any type of information about bankruptcy, but the majority of the key figures in the model did. The key figures that were most significant in our study are; debt, capital structure and return of equity</p> / <p>Konkurs utgör ett problem för samhället i form utav av stora kostnader för bland annat leverantörer, kunder anställda, investerare, banker, försäkringsbolag etc. Syftet med denna uppsats är att bekräfta eller avfärda en konkursprognostiseringsmodell som framtagits i en tidigare svensk studie, för att kunna förutsäga konkurser med hjälp utav specifika nyckeltal. Modellen har endast testats i ett större perspektiv, det vill säga alla småföretag i Sverige och från populationen har ett urval gjorts, i denna uppsats ska modellens tillförlitlighet testas genom att den istället appliceras på en mindre population, där populationen endast innefattar Stockholms län. Med en kvantitativ ansats har 12 stycken olika nyckeltal från sammanlagt 60 svenska mindre aktiebolag inom Stockholms län mellan åren 2005-2007 undersökts. Där företagen delats upp i två grupper, företag med god finansiell hälsa och företag som har hamnat i obestånd.</p><p>Resultatet visar att modellen är applicerbar i en mindre population, men vissa av nyckeltalen generar inte väsentlig eller någon typ av information om konkurser, men majoriteten av nyckeltalen i modellen gjorde det. Nyckeltal inom skuldsättning, kapitalstruktur och räntabilitet är de som är mest betydelsefulla för att motverka konkurser.</p>

Bankruptcy is a problem for the society in form of high costs for including suppliers, customers, employees, investors, banks, insurance companies etc. The purpose of this study is to confirm or dismiss a bankruptcy prediction model that has been developed in a previous Swedish study, in order to predict bankruptcy with help of specific key figures. The model has only been tested in a larger perspective where the population consisted of all small firms in Sweden, in this study the model´s reliability is tested by that it instead been applied to a minor perspective, where the population only includes Stockholm. With a quantitative approach of 12 different key figures from a total of 60 Swedish smaller registered companies in Stockholm between the years 2005-2007, has been studied. The companies are divided into two groups, companies with good financial health and companies that have ended up in bankruptcy. The results shows that the model is applicable in a smaller population, but some of the key figures do not generate essential or any type of information about bankruptcy, but the majority of the key figures in the model did. The key figures that were most significant in our study are; debt, capital structure and return of equity / Konkurs utgör ett problem för samhället i form utav av stora kostnader för bland annat leverantörer, kunder anställda, investerare, banker, försäkringsbolag etc. Syftet med denna uppsats är att bekräfta eller avfärda en konkursprognostiseringsmodell som framtagits i en tidigare svensk studie, för att kunna förutsäga konkurser med hjälp utav specifika nyckeltal. Modellen har endast testats i ett större perspektiv, det vill säga alla småföretag i Sverige och från populationen har ett urval gjorts, i denna uppsats ska modellens tillförlitlighet testas genom att den istället appliceras på en mindre population, där populationen endast innefattar Stockholms län. Med en kvantitativ ansats har 12 stycken olika nyckeltal från sammanlagt 60 svenska mindre aktiebolag inom Stockholms län mellan åren 2005-2007 undersökts. Där företagen delats upp i två grupper, företag med god finansiell hälsa och företag som har hamnat i obestånd. Resultatet visar att modellen är applicerbar i en mindre population, men vissa av nyckeltalen generar inte väsentlig eller någon typ av information om konkurser, men majoriteten av nyckeltalen i modellen gjorde det. Nyckeltal inom skuldsättning, kapitalstruktur och räntabilitet är de som är mest betydelsefulla för att motverka konkurser.

Prior research on the ability of financial ratios to predict bankruptcies has shown a significant difference between the companies that went into bankruptcy and those that survived. This paper investigates whether there is a difference in the prediction ability of financial ratios during the last financial crisis compared to relatively normal macroeconomic environments in which most previous studies have been conducted. We use univariate analysis to compare companies that went into bankruptcy during 2010 and 2011 with companies that remained active. Our dataset consists of 51 failed companies that are matched with 102 companies that remained active. All companies were Swedish limited companies with more than 50 employees and the comparison is made with 26 financial ratios. Our result indicates that financial ratios were better tools to predict bankruptcy during the crisis than during more stable macroeconomic conditions. In total 24 of the analyzed financial ratios differed significantly between the two populations and many of them showed significance earlier prior to the bankruptcy than in comparable studies.

Denna uppsats ämnade att undersöka tre branschers reaktioner på de ekonomiska effekterna av corona-pandemin: restaurang-&amp; hotellbranschen, detaljhandelsbranschen och transportbranschen genom att undersöka tre perioder: före, under och efter pandemin. Resultatet visade att antalet konkurser minskade under pandemin där det förväntades öka, och efter pandemin ökade det i stället.  Fokus ligger även på en alternativ förklaringsvariabel: stödpaket, som infördes för att mildra de ekonomiska effekterna av pandemin, vilket ansågs ha påverkat resultatet från dataanalysen. Fokus låg på en alternativ förklaringsvariabel: stödpaket, som infördes under pandemin för att mildra de ekonomiska effekterna, vilket ansågs ha påverkat resultatet från analysen som presenteras. / This paper aimed to investigate the reactions of three industries to the economic effects of the corona pandemic: the restaurant &amp; hotel industry, the retail industry and the transportation industry by examining three periods: before, during and after the pandemic. The results showed that the number of bankruptcies decreased during the pandemic where it was expected to increase, and after the pandemic it increased instead.  The focus is also on an alternative explanatory variable: support packages, which were introduced to mitigate the economic impact of the pandemic, which was considered to have influenced the results of the data analysis. The focus was on an alternative explanatory variable: support packages, which were introduced during the pandemic to mitigate the economic impact, which was considered to have influenced the results from the analysis presented.

Forskning om entreprenörskap fokuserar på framgång som ignorerar den höga felfrekvensen av Nya företag. Många nya företag misslyckas så hur entreprenörer hantera det när deras företag misslyckas? Framgångsrika entreprenörer prisar fördelarna med misslyckande som en värdefull lärare. Resultatet av misslyckande regelbundet fylld med ekonomiska, sociala, psykologiska och fysiska hälsoproblem. Syftet med denna forskning är att bedöma företagets misslyckande upplevelser för företagare, från det ögonblick resultatet genom att  återhämtningen för att hantera företagande fel och avsluta för påverkan av den slutna företag.  I denna forskning aspekter av livet som påverka av entreprenörs fel undersöka ekonomiskt, socialt och psykologiskt att belysa faktorer som kan påverka mängden av kostnaderna för ett misslyckande. Därefter beskriver forskningen hur entreprenörer lära av misslyckanden. Den presenterar på resultaten av företagets misslyckande, inklusive hantera fel och återhämtning tillsammans med kognitiva och beteendemässiga utfall. / Research on entrepreneurship focuses on success which ignores the high failure rate of new ventures. Many new ventures fail so how entrepreneurs deal with it when their venture    fails? Successful entrepreneurs praising the advantages of failure as a valuable teacher. The result of failure is regularly filled with economic, social, psychological, and physical health disorder. The aim of this research is to assessment venture failure experiences for entrepreneurs, from the instant result through to recovery for coping with entrepreneurial failure and exit for impact of the closed venture. In this research, aspects of life affected by entrepreneurial failure examine economically, socially and psychologically in highlighting factors that may influence the amount of costs of failure. Next, the research describes how entrepreneurs learn from failure. It presents on the outcomes of venture failure, including coping with failure and recovery together with cognitive and behavioral outcomes. The main objective of the research study is to understand the failure from entrepreneurs    who have experienced it and also to make a theoretical framework of failure based on entrepreneurial venture failure experiences. Every entrepreneur starts up a venture with high expectations of achieving success. Failure can be emotionally disturbing, devastating,  painful, distressing and costly for the entrepreneur who may have to aspect the stigma of failure and the loss of reputation. The entrepreneur can get involved in grief, heartache, anxiety, depression, shame, rejection and discouragement (Politis &amp; Gabrielsson, 2009). The purpose of the research is to investigate how entrepreneurs realize and react to venture  failure. Moreover, entrepreneurs are looking for positive aspects of failure as enhancing experiences that help their coping with entrepreneurial failure, learning from failure, the willingness to begin a new venture and also trigger changes in upcoming decision-making. The purpose of the research is to take a view of the existed experience of failure, taking into consideration impact from the entrepreneurship.